vandring | friluftsliv | utflyktsmål | natur
Hackareviken är ett av de ställen jag bara måste besöka varje vår. Under min uppväxt bodde jag på en gård drygt en kilometer bort. Därför var Hackareviken vårt självklara utflyktmsål för att se på blåsippebackarna och leka i Hackareviksbäcken om …
Igår fick jag och dottern möjlighet att uppleva lite av västkusten när vi åkte på en utflykt till naturreservatet Härön utanför Tjörn. Med oss hade vi några goda vänner. Eftersom jag nu har ännu ett ”hemomkring” att utforska försöker jag …
Idag hade min dotter stämt träff med sin storasyster i Jönköping. Eftersom det kändes onödigt att sitta och köra fram och tillbaka mellan Eksjö och Jönköping flera gånger samma dag tänkte jag att jag skulle ta med mig hundarna på …
Igår fick jag äntligen fick jag se håris med egna ögon! Jag hade aldrig hört talas om fenomenet innan min vän Tord skrev om det här i bloggen för två månader sedan. Sedan dess har jag verkligen velat se det. …
Vid Sundsby säteri på Tjörn startar flera fina vandringsleder. Lederna utgår från den stora parkeringen i dammens södra del och hela området ligger i Stigfjordens vackra naturreservat.
Min arbetsplats ligger granne med Emåns Ekomuseum i samhället Bodafors, Nässjö kommun. Vid ekomuséet finns två olika vandringsleder, eller vandringsslingor, och dem går jag ofta på med mina hundar under lunchrasterna. Igår, första dagen efter min sjukskrivning, valde jag den …
När hösten kommer är det lätt hänt att man känner vemod över att sommaren tagit slut. Sommaren med sina långa ljusa dagar, och i det närmaste oändliga möjligheter till vandring och utflykter. Man vet att mörkare dagar är på ingång …
I våras gick jag hjortsprångsrundan i Söderåsens nationalpark tillsammans med min vän X. I måndags återvände jag med min dotter och en av hennes kompisar som hade tagit ledigt från skolan för att få besöka Sveriges största bokskog.
Skrôle Hie är en ungefär 800 meter lång ravin, med branter på båda sidor om Stuverydsbäcken. Höglandsleden går i utkanten av naturreservatet, men man får svänga av den om man vill gå igenom ravinen.
Idag kunde vi äntligen träffas igen, min yngsta syster och jag. Och våra fyra barn. Och så blev det tre extra barn. Och en extra vuxen. Men – det fanns både plats och fika till alla och blev en riktigt mysig utflykt i all sin enkelhet där på Bondberget.
Som alla fredagar slutade jag tidigt idag och jag brukar planera in ”fredagslyx-utetid”, så att inte den lediga tiden äts upp av tråkiga måsten och går upp i rök. Idag hade jag givit min 12-åriga dotter i uppdrag att hitta på något vi kunde göra tillsammans.
I Sverige finns mängder av runstenar och andra fornlämningar. Ofta ser man de där skyltarna när man förflyttar sig längs vägarna, men hur ofta tar man sig tiden att stanna upp, faktiskt svänga av och titta vad det är som finns där?
Min 12-åriga dotter är just nu inne i en fas då hon absolut inte vill vara ute. Hon förklarar det som ”Att vara ute är som att äta samma mat hela tiden – det blir trist”, och jag kan faktiskt både förstå och köpa hennes resonemang.
Trolltjärn. Redan namnet på naturreservatet skapar förväntningar av magi och mystik, och de förväntningar jag hade på området uppfylldes med råge när jag hade chansen att få besöka det på väg till ett mer känt reservat, Stockholmsgata.
Idag påminde Facebook mig om vad jag gjorde för exakt ett år sedan och det fick mig att längta tillbaka: ”Nu är det godnatt-dags efter en kul och mysig kväll med upptäcktsfärd, hundbus och fiaspel på en äng!” stod det i inlägget