Efter en veckas lugn hemma hos oss var det dags för valpen Balder att följa med oss på sin första utenatt. Eftersom han är så liten kan vi inte gå mer än någon kilometer med honom, så det krävde en viss planering. På grund av min födelsedag, och dotterns sportlov, är jag ledig hela veckan. Jag ville väldigt gärna åka upp till Sotenäs och vandra lite. Valet av sovplats föll på Bollemyrstugan.
I helgen hade vi bokat Kärrestugan i Herrestadsfjället för lite må-bra-tid. Till vår stora glädje meddelade Friluftsfrämjandet att vägen skulle vara körbar – vilket den inte var när vi skulle övernatta i en annan stuga med barnen för några veckor sedan. Därför kunde vi köra ganska nära, och behövde bara dra den tunga pulkan med vedsäckarna i knappt en kilometer.
För några år sedan hade jag aldrig trott att frusna jag skulle säga detta men: Det är verkligen härligt att sova ute på vintern. Det har till och med gått så långt att jag får abstinens om det går några veckor mellan varje övernattningstur.
Min sambo har länge önskat bilder på ett av våra tipi-tält. Vi har i och för sig redan en massa bilder på tälten, men nu var det inte vilka bilder som helst han ville ha. Det var nämligen inte bara tältet som skulle vara med – stjärnor var en precis lika viktig ingrediens.
I ungefär ett år har jag sagt till min sambo att jag skulle vilja sova i grottor på nyår. Vi hade några ganska närliggande grottor i åtanke, men ändrade oss när vi upptäckte de häftiga grottorna på Hunneberg på webben.
Om omständigheterna hade varit annorlunda hade vi förmodligen tillbringat hela julhelgen utomhus. Men som läget är behöver vi ta hänsyn både till andra människor och till vår fysiska hälsa. Därför nöjde vi oss med att fira in julen med en utenatt. Och den blev helt magisk!
Igår var vi bara tvungna att sticka ut på en tältnatt, även att vädret skulle vara lika grått som det verkar bli resten av 10-dygnsprognosen. Att sova ute är något som kropp och sinne verkligen saknar när det blir för långt mellan gångerna.
Idag har jag för första gången gjort ett inspel i politiken. Visserligen bara på det lokala planet – och bara genom att lämna ett medborgarförslag – men ändå. Orustförslaget jag lämnat berör i allra högsta grad vandring och friluftsliv.
Ibland behöver man bara komma ut för att få andas lite. Bara vara. Ladda batterierna. I lördags var just en sådan dag så jag och min sambo kom (efter att ha stämt av med tonåringarna) överens om att åka till Svartedalen och ge oss själva en lyxigt lugn utekväll och utenatt.
Eftersom vi deltog i marschen förra veckan fanns varken tid eller ork över till någon avkopplande utenatt som vi annars brukar unna oss med jämna mellanrum. Igår stod vi inte ut längre, utan bestämde oss hastigt och lustigt för att åka till Klevsjöloft som vi passerat en av marschdagarna och fastnat för.
Nyårslöftet en utenatt i månaden / Juli: I havsbandet med Spexa
I ett landskap av vädernötta bohuslänska klippor följer vi havskanten helt tills vi står på yttersta klippan. Det blåser styv kuling och det är vackert så att det gör ont.
Även att vi hade varit ute några timmar på en familjeutflykt kände vi suget efter att få sova ute, så vi bestämde att det var dags för mig att få göra min premiärnatt i hammock. Tidigare har jag oftast sovit i vindskydd och övernattningsstugor när jag övernattat i naturen. Men sedan jag träffade min sambo har det mest blivit tältnätter.
Vi var lite sugna på att åka till Svartedalen – tvärs över älven – för lite paddling och övernattning. Tonåringarna bedyrade (med alldeles för glatt tonfall) att de skulle klara sig utan oss ett dygn, så i förrgår bar det av.
Efter flytten tyckte vi att vi var värda ett utedygn och bestämde oss för vandra i naturreservatet Risvedens vildmark i min nya hemkommun Ale.
Att sova ute är befriande härligt. Oftast har jag sovit i vindskydd eller övernattningsstugor, men på sistone har jag haft större möjligheter att tälta. Häromdagen kände jag mig så “ute-sugen”, trots att det inte var mycket mer än en vecka sedan vi tältade i snön i Sälen, att jag kände att jag “måste” ut igen. När jag la fram förslaget så var min vän inte sen att haka på efter att vi dubbelkollat med tonåringarna att de kunde låta oss vara borta över natten.