Söndagens utflykt med familjen bar iväg till Kinnekulle, det blommande berget strax utanför Lidköping i Västergötland. Kinnekulle är mest känt för sin otroligt vackra natur och dess unika geologiska uppbyggnad gör att här trivs sällsynta växter. Och här finns så många olika vandringsleder, sevärdheter och upplevelser. Vi har förmånen att ha relativt nära hit så vi åker ofta upp för mindre dagsturer, så jag kommer att skriva om Kinnekulle många fler gånger för den som är intresserad av just Kinnekulle.
Det finns drömblommor, och så finns det Drömblommor. I hur många år som helst längtade jag efter att få se den lilla vackra orkidén norna, Calypso bulbosa, men jag insåg att jag var chanslös. Hur hitta en liten späd blomma i de milsvida norrländska skogarna?
I julklapp fick jag bland annat boken “Möten med Ölands orkidéer”, skriven av Thorsten Jansson. Rena drömmen för en blomnörd som jag såklart. Redan på julafton kastade jag mig över den i ett lugnt ögonblick och bläddrade ivrigt igenom hela boken medan jag slukade alla vackra orkidébilder med blicken.
I slutet av april läste jag om naturreservatet Svanviken-Lindbacke på Sörmlandsledens facebooksida. I inlägget visade skribenten de mest magiska bilder på ängar fyllda av styvmorsvioler! Jag blev helt betagen av dessa bilder och började genast undersöka var denna plats låg och om jag själv hade möjlighet att ta mig dit.
Den här tiden på året kan det ibland kännas lite motigt att gå ut om man inte har förmånen att bo i ett område med snö som lyser upp omgivningarna och förtrollar allt till en helt ny värld att upptäcka.
Det finns så mycket fint i naturen, och så många härliga ställen att vandra på. Fast det är inte alltid som det blir som man planerat. Ibland blir jag rejält distraherad och den där rejäla vandringen kommer av sig totalt. En försommar befann jag mig på Flatruet i Härjedalen, ett favoritområde som känns som […]
En vandring behöver inte vara så lång eller gå så snabbt, det har jag upptäckt på senare tid när ett bråkigt knä ställt till det. Tvärtom kan det vara en fördel att knata runt i snigelfart och ha tid att upptäcka saker. Hade det inte varit för mitt knä när vi vandrade till Mittåkläppen […]
En ny del av höglandsleden hade jag planerat in för mig och hundarna igår morse. Med “ny del” tänkte jag mig en sträcka av leden som skulle vara ny för mig – istället blev det faktiskt en sträcka som var ny för leden! Bilen parkerade jag alldeles bredvid höglandsleden, vid Broarp. Det är längs RV […]
Vare sig jag är ute på hemomkringvandring eller bortomkringvandring är det stor risk att turen tar längre tid än beräknat – i alla fall om det är blomsäsong. En så kort sträcka som 3 kilometer kan nämligen lätt ta mig två timmar, eftersom jag ägnar en stor del av tiden åt att stå, sitta, […]
Den här veckans fredagslyx skilde sig från andra veckors. Inte i fråga om tiden, för jag använde den lediga fredagseftermiddagen precis som vanligt. Det var huvudsyftet med min utflykt som var annorlunda.
När jag gick min morgonrunda idag kunde jag ha valt att bara se alla vissnade blommor. Allt brunt, gult, beige, murrigt. Men det gjorde jag inte. Jag valde att se allt det vackra som finns därute. Oavsett årstid. För jag älskar verkligen de svenska årstiderna.
Friskt vågat, hälften vunnet, brukar man säga, men jag vet inte om ordspråket kan användas i det här fallet. Kanske något ordspråk om dumhet, och då väljer jag gärna något i stil med ”De dårskaper man ångrar mest i sitt liv är de man inte begick när man hade tillfälle.”
Efter jobbet igår parkerade jag bilen i skogen istället för att köra ända hem, och gick de sista 15 kilometrarna med hundarna längs höglandsleden. I morse gick jag samma sträcka, men i motsatt riktning för att hämta hem min bil.
Sedan jag började mitt nya jobb i maj har jag det så bra att jag slutar klockan 13.15 varje fredag. Jag tycker varje vecka att detta är väldigt lyxigt, och jag har gjort det till en vana att göra något särskilt den eftermiddagen för att den inte ska försvinna i vardagliga måsten.
Igår eftermiddag skulle jag få följa med min egen blomguide, eller mentor, till ett av hans ställen (Knutstorps naturvårdsområde) där han hoppades få chansen att visa mig den säregna blomman gyckelblomma som jag aldrig hade sett.