Trolltjärn. Redan namnet skapar förväntningar av magi och mystik, och de förväntningar jag hade på området uppfylldes med råge när jag hade chansen att få besöka det.
Efter att vi hade lämnat Kålhuvudets naturreservat åkte vi vidare för att gå i Stockholmsgata naturreservat, men eftersom Trolltjärn naturreservat ligger längs vägen hade X planerat in att vi skulle stanna till där.
Vi åt vår lunch vid den lilla rastplatsen vid parkeringen innan vi gav oss ut på vandringsslingan som bara är 1,2 kilometer och bara går genom en liten del av reservatet. Som vanligt tog det oss relativt lång tid att gå runt, ungefär en timme. Underlaget är lätt att gå på, så om man bara ska gå runt utan att stanna och fota, prata och reflektera som vi gör medan vi går, så går man nog runt på en kvart.
Från parkeringen leder en stig nerför en trappa fram till klippkanten ovanför Trolltjärn. Själva tjärnen ligger nere i en isälvskanjon och är 12 meter djup. Ovanför tjärnen reser sig höga lodräta väggar, och skogen runt omkring består av gles tallskog. Känslan är väldigt maffig när man står vid skyddsräcket (som inte följer hela kanten, så om man har med sig barn får man hålla noggrann uppsikt). Det är många intryck att ta in när man står där uppe, och det är en fin plats att sitta och fika på, eller bara lägga sig ner och titta upp på molnen.
När man känner sig mogen följer man stigen in i skogen och ner bredvid tjärnen. På andra sidan ligger resterna av en gammal flottarbostad. Jag tycker att det ger en extra dimension åt vandringen när man blir påmind om att människor har levt på platsen i gångna tider – långt innan jag själv satte min fot där. Från stigen hörde man tydligt forsandet från ån och det lockade oss att gå dit för att ta en titt och låta hundarna dricka – ner till tjärnen var det alldeles för djupt för dem att gå/hoppa.
Stigen fortsätter sedan genom gles tallskog varvad med stora stenblock fram till kanten av kanjonen. När vi stod där försökte vi urskilja hällmålningen som ska finnas på den motsatta lodräta klippväggen, men den syntes inte med blotta ögat, så den missade vi tyvärr.
Efter ytterligare fotande följde vi sedan stigen tillbaka till parkeringen. Känslan längs slingan i reservatet var att man var långt ifrån all bebyggelse, så när det kom en bil körande på grusvägen utanför reservatet och vi till och med kunde se den genom tallarna blev vi uppriktigt sagt förvånade – även att vi själva kommit körande samma väg en stund tidigare. Så snabbt blir man påverkad av lugnet i miljön.
Om man har vägarna förbi, till exempel ska till det mer kända naturreservatet Stockholmsgata, tycker jag absolut att man ska stanna till även vid detta mysiga reservat och inte bara köra förbi för att det är litet.
FÖR DIG SOM VILL VETA MER
Trolltjärn ligger i Västernorrlands län, Örnsköldsviks kommun, nära byn Remmarn.
Länk till Länsstyrelsens information om Trolltjärn naturreservat

Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.
[…] att vi hade varit i Trolltjärn naturreservat körde vi de cirka 20 minuter det tog att komma till parkeringen vid Stockholmsgata […]