Idag fick jag lite tid över när jag var i Lilla Edets kommun. Självklart ville jag tillbringa den utomhus, men känner området för dåligt för att veta vad som finns att se eller göra. Min sambo hade lite bättre koll, och föreslog att jag skulle åka till Stendammen och skvaltkvarnen där.
Hemomkringvandring
Eftersom den planerade turen runt några av sjöarna i Herrestadsfjällets naturreservat blev inställd (se gårdagens inlägg) fick jag hitta på något annat att göra idag. Jag valde att gå en av delsträckorna av Kuststigen som går här på Orust: Delsträcka 8 mellan Göksäter och Malö strömmar. Eller tvärtom blev det för mig, eftersom jag började vid kusten och gick “hemåt”. Etappen är 13 kilometer lång, och ganska utmanande, så det kändes som en värdig ersättare för helgens ursprungliga plan.
De senaste veckorna hade jag och Lars planerat för ett litet äventyr som vi skulle ta med våra tonåringar på. Även att de inte tycker att friluftsliv ligger på topp-100-listan så köpte de idén vi la fram för dem: Ett dygn i en stuga på Herrestadsfjället, med fiske, fredagsmys, täljkurs, kortspel och sovsäckssovande (om de fick ta med sina mobiltelefoner!).
Vi är ute varje dag, året runt och oavsett väder. Det går ändå inte komma ifrån att kvällarna känns längre och att vi är inomhus fler timmar under den mörka årstiden. Ofta använder jag inomhustiden till att planera kommande turer, genom att läsa kartor, böcker eller söka information på webben. Men jag har insett att man också kan använda tiden till att öka sin kunskap eller skicklighet inom olika områden. En dag förra veckan bestämde sig min sambo för att det var dags att ge mig en liten täljkurs. Min knivvana är nämligen inte så stor, och min teknik under all kritik.
Min sambo har länge önskat bilder på ett av våra tipi-tält. Vi har i och för sig redan en massa bilder på tälten, men nu var det inte vilka bilder som helst han ville ha. Det var nämligen inte bara tältet som skulle vara med – stjärnor var en precis lika viktig ingrediens.
Det är inte så ofta tonåringarna vill följa med ut. Men idag fick jag med mig min glada 13-åriga dotter. Vi valde att gå en av de fina natur- och kulturstigarna i vårt närområde. Svens Altareleden är 6 km lång och går genom ett varierat och kuperat landskap.
Idag skulle det bli sol och jag hade verkligen längtat. Vi har haft snö några dagar och tanken på hur gnistrande vacker den skulle bli i sol gjorde mig så förväntansfull. Dagen till ära hade vi planerat in en utflykt till ett (för oss) nytt ställe: Kuststigen mellan Albertsholmen och Stora Björnholmen i Morlanda naturreservat här på Orust. Sträckan kallas också “Natur- och kulturstig Björnsundskanalen”.
Till min stora lycka hade vi äntligen fått lite snö här på Orust. Och då menar jag verkligen lite – runt 1 cm. Eftersom längtan efter snö var stor bestämde vi oss för att leta upp någon närliggande plats med mer snö. Ryktet sa att det skulle ligga ungefär en dm snö i grannkommunen Uddevalla, så vi åkte till ett av deras mest populära naturreservat: Herrestadsfjället.
I ungefär ett år har jag sagt till min sambo att jag skulle vilja sova i grottor på nyår. Vi hade några ganska närliggande grottor i åtanke, men ändrade oss när vi upptäckte de häftiga grottorna på Hunneberg på webben.
Vid några tillfällen har jag gått till Moltemyrsområdet några kilometer från vårt hus, men den här gången valde jag att ta bilen istället. Den parkerade jag vid vattentornet i Svanesund och när jag gick Moltemyrstigen från det hållet sprang jag på en fornlämning jag inte sett innan.
Jag är ständigt på jakt efter fina platser i min närhet som jag kan utforska. Förra veckan fick jag och Sofia tips om Flatön, Orust, där ingen av oss vandrat tidigare. Vi bestämde oss för att åka dit så snart som möjligt. Idag var första dagen som det skulle vara uppehåll (enligt väderleksprognosen).
På juldagen sken solen från en klarblå himmel och vi bestämde oss för att som dagens andra utflykt åka till grannön Tjörn och gå Sundsbyleden. Sundsby är ett underbart område som vi upptäckte för ganska exakt ett år sedan. Vi var där några gånger då, så nu var det verkligen på tiden att återbesöka området.
Om omständigheterna hade varit annorlunda hade vi förmodligen tillbringat hela julhelgen utomhus. Men som läget är behöver vi ta hänsyn både till andra människor och till vår fysiska hälsa. Därför nöjde vi oss med att fira in julen med en utenatt. Och den blev helt magisk!
Så här på årets mörkaste dag, vintersolståndet, vill jag passa på att hylla en av mina mest använda uteprylar: Pannlampan! Utan den hade jag gått miste om många fina upplevelser som jag fått vara med om i år.
Läs mer
Enligt vad jag hade läst mig till så ska ön Lyr vara ett Orust i miniatyr. Vid frukosten dag bestämde vi oss för att ta en tur dit och ta reda på om det stämmer. Som vanligt hade jag läst på i förväg, så jag visste att det skulle ta knappt 25 minuter att köra till färjan. Den avgår en gång i halvtimmen och trafikerar det 200 meter “långa” sundet mellan Orust och Lyr.