Allt för en myggfri sommar

Du ser dem överallt, de idylliska bilderna av fantastiska sommarkvällar där glada vandrare njuter utanför tältet i solnedgången. Tyvärr måste jag göra dig besviken genom att säga att det i princip är omöjligt att uppleva en sådan sommarkväll i Sverige. Åtminstone utan myggmedel i någon form.

Alla illustrationer i denna artikel är gjorda av entomologen Dipteradisa, Disa Eklöf och är använda med tillstånd av illustratören.

På önskelistan: Myggfri sommarvandring?

Trots att alla vandrare längtar till semestern och den där speciella turen vi kanske planerat för en längre tid, så konstaterar man ofta att det är skönare att vandra vår och höst. Främst på grund av att luften – och man själv – inte är lika full av myggor då.

En del drar sig till och med för att vandra under den mest myggrika perioden, särskilt i fjällvärlden. Men det finns faktiskt en hel del hjälpmedel och knep man kan ta till för att ändå få en hyfsat myggfri tur (se tips längre ner på sidan).

Överkänslig mot myggbett sedan barnsben

Till att börja med vill jag berätta om min egen relation till myggor. Ända sedan jag var liten har jag varit överkänslig och reagerat kraftigt när jag blivit myggbiten.

Förutom skvattram och hjortronblad, som det fanns i stor mängd, bjöd gölen även generöst med sig av sitt sällskap av mygg som kalasade på mig trots eftermiddagens värme och stekande sol.

Citat från mitt blogginlägg 2019-06-07

Jag minns när jag kom hem från mitt första scoutläger som 8-åring. Vi hade haft vår ”tältby” vid en sjö och jag fick en massa myggbett. När jag såg mig i spegeln vid hemkomsten började jag gråta, för jag var så uppsvälld i ansiktet att jag inte ens såg själv att det var jag. Jag minns att jag undrade hur mina kompisar hade kunnat vara med mig när jag såg så hemsk ut.

Sedan dess har det fortsatt på samma sätt. Är vi flera personer ute brukar myggorna välja att sticka just mig, och så får jag stora kliande ”bölder” att kämpa med i flera dagar. Även om jag stoppar in byxorna i strumporna t ex så hittar myggen om det så bara är en liiiiiten bit där det är enbart strumpa och inte även byxa och känga – så det har hänt många gånger att jag har fått ett svullet band runt vristerna.

Jag har försökt hitta någon bild där jag har myggbett i ansiktet för att visa här, men tydligen har jag censurerat bort alla sådana bilder.

Men vad vet vi om myggor egentligen?

Trots att jag får relativt stora besvär av myggbett är jag varken rädd för myggor, eller för att bli biten av dem. Men visst är det skönare att slippa, det får jag erkänna. I min iver att leta upp olika sätt att undvika bett väcktes också ett intresse för att ta reda på mer om myggorna. Jag kan ju vara lite nördig på det sättet.

Visste du till exempel att det finns 51 olika arter av stickmyggor här i Sverige? Jag visste i alla fall inte om det förrän jag köpte boken ”Stickmyggor i Nordeuropa” som är skriven av Anders Lindström och Disa Eklöf (entomologen som gjort illustrationerna i det här inlägget – och som jag har följt på Instagram i några år).

Myggornas livscykel

Stickmyggornas första stadie är ägget, och jag har läst mig till att olika myggarter väljer olika slags platser att lägga sina ägg på. Helt fantastiskt att läsa alla detaljer om hur varierande det fungerar, varje mygga efter sin arts förutsättningar. Men den fas jag tänkte berätta lite om är larvstadiet. Myggorna går igenom fyra larvstadier, och arterna tar sig igenom dem på helt skilda sätt.

En del arter betar på botten (nedfallna löv och liknande) när de är i larvstadierna, en art kan vrida huvudet 180 grader och äta från undersidan av vattenytan. Ytterligare en annan art kan skära hål i vattenväxter och ta upp syre ur växternas vävnad. Det är helt fascinerande att dessa små irriterande varelser kan ha så här avancerade och uppfinningsrika system.

Varför är myggorna så hatade?

Jag har en tendens att bli väldigt engagerad i saker jag ser eller upptäcker, och i min fascination glömde jag för en stund varför i stort sett alla har en negativ bild av myggor. De sticks. Det kliar. De är enerverande när man får in dem i näsa och mun när man vandrar. Eller försöker njuta av en solnedgång, eller kanske somna i tältet eller hammocken.

Sjukdomar som myggor kan överföra

Men en allvarligare anledning att ogilla dem är att ett stort antal sjukdomar kan överföras via stick av myggor (se information från Folkhälsomyndigheten). Till oss kommer virusen oftast med återvändande flyttfåglar. Lokala myggor infekteras när de biter en smittad fågel. Infekterade myggor sticker sedan lokala fåglar, som i sin tur infekterar fler myggor när de blir bitna. Virusen kan också överföras till myggans ägg. Och i ett senare skede till djur och människor.

Globalt är sjukdomar som överförs av myggor ett stort problem. Malariamyggor till exempel har nog de flesta hört talas om. Även denguefeber, zika och gula febern skördar många liv varje år och sprids via myggor. Här i Sverige är det dock bara harpest och Ockelbosjuka som myggorna för med sig.

Olika typer av myggskydd

Efterfrågan på myggmedel verkar vara stor med tanke på det stora utbud som erbjuds på marknaden. Det finns mängder av olika produktgrupper som kan hjälpa oss att få en myggfri sommar. Eller åtminstone en myggfri tur. Jag känner att jag har helgarderat mig, för jag har lite av varje. Här ser du några av de myggprodukter som jag har hemma:

Här nedanför fokuserar jag på sådant som jag själv använder, och som jag tänker kan vara aktuella vid vandring.

Myggsprej

Myggsprej är enkelt att använda – spreja när det behövs och myggen försvinner ifrån dig direkt. De är ofta effektiva och fungerar länge. Däremot är inte alla sprejer särskilt behagliga när man just sprejat med dem i luften, men de som finns på bilden här ovanför tycker jag fungerar bra. Myggsprejen NIM DR1 fungerar dessutom även på häst, så den använder vi också på hundarna.

Men det är en riktig djungel att välja mellan alla sprejer, och inte så lätt att hitta det som är bäst för alla – både en själv, myggen och resten av naturen, så man får läsa på innan man handlar.

Myggservetter, gel och roll-on

Under många år har jag och min dotter använt enskilt förpackade US myggservetter. De är mycket enkla att använda, bara att torka av den hud som inte är täckt av kläder, t ex händer (OBS! inte inne i handflatorna utan bara på utsidan) och ansikte. Och undvika ögon och läppar. Men jag misstänker att de har slutat tillverkas, för jag har inte sett dem på något år. Kanske innehöll de något skadligt ämne?

Klassisk roll-on och gel fungerar också bra. Personligen har jag svårt för produkter som kladdar, så jag blir superglad när jag hittar sådana som inte gör det.

Årets favorit heter Bushman och är väldigt effektiv mot mygg, men den verkar inte ha lika stor inverkan på knott. Det jag gillar med den här gelen är dels att den inte kladdar, men framför allt att den inte luktar myggmedel. Visst luktar den, men det är mer en svag, närmast behaglig doft..

Thermacell – min favorit

En sak som jag kan säga garanterat fungerar är Thermacell – en apparat som används för att skapa en myggfri zon. Den har vi ofta med oss ut sommartid och använder framåt kvällen när mygg och knott börjar dyka upp, och då får vi alltid sitta i fred. Dessutom brukar vi ta med den in i tältet när vi ska lägga oss, och ha den på en stund till så att de mygg som fanns där sticker.. inte oss alltså, utan iväg.

Hur fungerar Thermacell

Thermacell innehåller pyretroider i form av en tablett. När den värms upp utsöndras en form av ånga som sprids i den närmaste omgivningen. Den har en nervpåverkan och irriterar myggorna som då inte vill komma i närheten.  På detta sätt skapar man en myggfri zon runt platsen man befinner sig på. Det betyder att flera personer kan ha nytta av en Thermacell, och man behöver inte applicera något på huden.

Det är viktigt att följa instruktionerna:

• Använd bara i ventilerande miljöer – inte i inglasade
• Undvik att ställa upp flera stycken samtidigt
• Var noga med att sortera myggmedelsplattor som Farligt avfall efter användande, och lämna på återvinningsstation

Begränsning av användandet i Finland

En viss begränsning i användandet av den myggbekämpande apparaten Thermacell infördes i Finland sommaren 2021. Två återförsäljare drog då tillbaka försäljningen av produkten som en försiktighetsåtgärd kring den potentiella miljöpåverkan. I Finland har bekämpningsmedlet godkänts för användning utanför byggnader, men inte i naturen. 

Enligt SVT meddelade Kemikalieinspektionen 2021-07-21 att det inte är aktuellt med någon begränsning i Sverige.

Preparerade kläder med avskräckande verkan

Något som jag inte känt till så länge är att det finns kläder som är behandlade med myggavvisande medel. Jag läste om det hos en jägare jag följer på Instagram för ett tag sedan och började googla. Det visade sig finnas flera märken som tillverkar kläder som ska skydda mot mygg- och fästingbett. Själv fastnade jag för en funktionsskjorta från Swedteam (jag passade på för att den var nedsatt i pris).

Tekniken som Swedteam utvecklat kallar de Antibite™. Substansen IR3535 är baserad på en naturlig aminosyra och är avvisande och inte bekämpande. Den ska inte orsaka någon hudirritation, absorberas inte av kroppen, är luktfri och ger inga bieffekter. Medlet sägs också vara helt miljövänligt, vilket betyder att skyddet inte sker på bekostnad av natur eller däggdjur och det känns viktigt.

För lite mygg för att kunna ge ett utlåtande än

Om skjortan fungerar som det sägs att den ska göra (upp till 80 tvättar) återstår att se. Än har myggsäsongen bara börjat här, men i juni ska den få visa vad den går för när jag ska upp till Härjedalen. Uppdatering kommer här efter resan.

Mygghatt

En klassisk mygghatt är aldrig fel (se bilden med skjortan här ovanför). Man slipper garanterat mygg i ansikte, öron hals och nacke. Superskönt. Dessutom är detta en relativt billig produkt som håller i många, många år.

Klistermärken

Förra året ramlade jag över reklam för klistermärken som skulle hålla myggen borta, så till slut testade jag en förpackning. Märkena skulle man sätta på kläderna, eller i fönsterkarmen osv. För mig fungerade de fint. Dessutom tyckte jag om den svaga citrusdoften. Men man behövde ha på sig flera klistermärken samtidigt för de skyddade bara en liten yta. Min sambo däremot ansåg inte att de hjälpte alls.

Mina bästa tips för att slippa myggbett

• Blotta så lite bar hud som möjligt i myggrika miljöer
  (bär långärmat, stoppa in byxorna i strumporna, använd tröjor med resår i ärmarna, ha mygghatt eller keps på – ooops, nu låter jag som min egen mamma gjorde när jag var barn)
• Använd myggmedel/myggskydd (välj det du gillar bäst) vid behov
• Välj inte att ta paus i myggrik miljö (till exempel björkskog strax nedanför trädgränsen om du är i fjällen, eller i lövskog/lövsly intill vattendrag) utan välj hellre öppna och soligare ytor
• Om du är känslig för myggbett kan du äta vanlig allergimedicin i förebyggande syfte när du vet att det finns risk att bli biten. Klådan blir då inte lika stor.
• Om du ändå har fått myggbett – försök att inte klia så går det över snabbare

Jag hoppas att du har fått några bra tips av att läsa den här artikeln, eller kanske lärt dig något nytt. Ut och njut nu – av en myggfri tur!

Bra-att-ha-länkar

Om du letar produkter som kan göra din sommar(vandring) lite mera myggfri kan du till exempel ta en titt hos Hylte Jakt eller Apoteket– där finns flera av de produkter jag skrivit om.

Dessutom kan jag rekommendera boken ”Stickmyggor i Nordeuropa – en fälthandbok” om du känner att du, precis som jag, vill lära dig mer om våra myggor. I den finns även alla illustrationer av Disa Eklöf som finns i denna artikel – och många fler. Boken kostar 65:- plus frakt.

Vill du läsa fler av mina artiklar?

• Hur fungerar vattenrening?
• Lager på lager-principen i praktiken
• Hyra friluftsutrustning? Javisst!
• Vilken är den bästa frystorkade friluftsmaten? Smaktest
• Tälta på vintern? Allt du behöver veta.