Naturreservatet Härön, Tjörn

Igår fick jag och dottern möjlighet att uppleva lite av västkusten när vi åkte på en utflykt till naturreservatet Härön utanför Tjörn. Med oss hade vi några goda vänner. Eftersom jag nu har ännu ett ”hemomkring” att utforska försöker jag hela tiden hitta nya platser för utflykter och vandring på Tjörn. En kväll för några veckor sedan hittade jag Härön på kartan och blev nyfiken. Under mina efterforskningar upptäckte jag att Ronny som driver vonFrankEinsteins vandringstips hade varit där. Baserat på den information jag fick i hans blogg gjorde jag bedömningen att detta skulle kunna vara en perfekt utflykt att få med mig de ibland lite ”gå-ut-och-gå-motvilliga” (eller ”jag-sitter-hellre-här-) ungdomarna på.

Vid två tillfällen hade vi fått ställa in turen. Första gången på grund av att 3/4 av oss var sjuka och andra gången på grund av att väderleksprognosen ändrades radikalt. Men igår höll SMHI fast vid att det skulle bli sol (mycket enklare och roligare att få med den yngre generationen då) så då slog vi till. Från stugan på Tjörn där vi befann oss beräknades det ta 17 minuter med bil till Kyrkesund där färjan till Härön avgår, men det tog längre tid på grund av glashala vägar. Jag visste att parkeringen låg några hundra meter från färjans hållplats, men det fanns inga skyltar som visade vilken av gångvägarna vi skulle följa därifrån, så vi fick konsultera Google Maps innan vi kunde småspringa i rätt riktning. Tyvärr missade vi ändå färjan (som går en gång per timme) med 2 minuter, men den underbart vänlige man som körde färjan kom tillbaka och hämtade oss när han såg oss stå vid hållplatsen på bryggan.

När vi hade stigit av färjan visste jag att vi skulle gå den smala asfaltsvägen åt höger och sedan svänga av västerut på ön där vandringsleden började. Det var väldigt lätt att hitta början av leden. Det var nog inte mer än 300 meter från färjan – och ledstarten var tydligt märkt med skyltar. Över huvud taget så var leden med de grönmarkerade pinnarna som stod med täta mellanrum lätt att hitta och följa.

Leden ledde oss snabbt förbi de enstaka husen och sedan gick vi över klippor med lågväxta buskar, gräs och rester av förra sommarens blommor. Även att det är väldigt blött överallt i markerna hade jag inte tänkt mig att det skulle vara lika blött uppe på klipporna, men förutom att klipporna var livsfarligt hala efter gårdagens regn och nattens minusgrader så var faktiskt även stigarna väldigt, väldigt blöta, vilket inte gjorde att turen inte blev riktigt lika lättgådd som jag hade tänkt mig för tonåringarna.

Det tog betydligt längre tid för oss att ta oss fram än jag hade räknat med, men vi stressade inte för det. Vi tog oss god tid att beundra och fota den vackra naturen omkring oss – både i stort och små vackra detaljer – och att göra små avstickare till saker vi vill titta närmare på. För min dotter var detta första kontakten med den underbara bohuslänska västkustnaturen.

Hur som helst så dröjer det inte länge innan man kommer upp en liten bit och får utsikt mot havet. Sedan följer leden varje vik, även om man går en bit upp från vattnet största delen av tiden. Att få komma till Härön en dag då solen sken från en strålande blå, molnfri himmel var verkligen en härlig upplevelse. Utsikten var fantastisk, och var ny efter varje krök eller stigning. Det enda som störde mig var två kraftledningar som i stort sett gick på samma ställe som leden och störde intrycket rent estetiskt, men jag har försökt att undvika dem så mycket som möjligt på bilderna.

Korvgrillning i naturreservatet Härön

På många ställen fick vi sällskap av svanar som flög över oss, landade, hade möte med andra svanar och sedan lyfte och flög iväg igen. När vi började närma oss Änga där vi hade tänkt grilla i vindskyddet valde vi att istället vända när leden vek av från havet. Vi (eller rättare sagt mitt sällskap – jag ska inte ta åt mig äran för det) hittade en plats alldeles vid vattnet som passade helt perfekt för en korvgrillningslunch. Hundarna fick bada och vila, och vi tvåbenta fick både korv och marshmallows – som sig bör när man grillar på en utflykt. Dessutom fick vi njuta av att januarisolen faktiskt värmde oss i ansiktet där vi satt i den soliga viken och bara gottade oss ett tag.

Med ny energi i kroppen gick vandringen i rekordfart på tillbakavägen, men vi hann ändå se omgivningen.

När vi kom tillbaka till kajen var det mer än en halvtimme tills färjan skulle avgå mot Tjörn, så vi bestämde oss för att strosa runt lite i byn medan vi väntade. Det var lika vackert och idylliskt som ett vykort, och jag är glad att vi valde att använda tiden så klokt istället för att bara sitta och vänta på att färjan skulle avgå.

Information om leden i naturreservatet Härön

Vandringsleden vi gick är egentligen en rundslinga på cirka 6 kilometer. Vid Ängen svänger leden av norrut och sedan österut mot havet igen. Från Ängen ska man även kunna göra en liten avstickare till en utsiktplats som ligger strax söder om ”Änga”. Denna avstickare är ungefär en kilometer. Det finns också några andra platser på ön, utanför leden, som jag gärna hade sett, men för att hinna med det hade vi behövt några fler än de fyra timmar vi var på ön (och förmodligen ska en sådan tur göras utan barnen). Hur som helst var Härön en väldigt vacker ö med fin natur – och det var enkelt att ta sig dit. Har du inte bil går det bra att ta sig med buss (nummer 357, Västtrafik) ända till Kyrkesund. Färjan från Kyrkesund finns även den hos Västtrafik och heter linje 362. När det gäller tillgänglighet så finns några enklare och kortare turer som man kan gå på ön med barnvagn.

Fler vandringar och utflyktstips i närområdet (Tjörn/Bohuslän)

Här hittar du en förteckning över andra blogginlägg från Tjörn (och några fler ställen i Bohuslän)

För dig som vill veta mer om Härön

Länk till inlägg där jag vandrar här på sommaren
Om att vandra på Härön: Länk till Västsverige.coms information
Färja med Västtrafik, linje 362 mellan Kyrkesund och Härön
Allt om Härön (inklusive vandringslederna): Länk till Härön.se
Länsstyrelsens information om naturreservatet Härön