vandring | friluftsliv | utflyktsmål | natur
Det har varit ont om inlägg här i bloggen på slutet, och det beror på att jag flyttat. Vi har nämligen köpt hus på Orust. Flytten har tagit en del tid, och även den pågående renoveringen av vårt hus. Trots …
Att leva med någon som håller vandrings- och överlevnadsutbildningar (Göta Äventyr) är lite speciellt. För någon vecka sedan fick vi besök av ett gäng Youtubers, JLC, som ville lära sig att bli överlevnadsexperter.
Jag är en riktig badkruka – på allvar – så hade någon sagt så sent som för en vecka sedan att jag skulle ta en vattenfallsdusch hade jag förmodligen skrattat personen rakt i ansiktet.
En del använder kartor enbart för att navigera. För mig är kartor så mycket mer. Kartor är lika med lycka. Redan det att ha kartorna. Veta att de finns där. Att kunna plocka fram dem och titta på dem. Drömma och …
En vandring behöver inte vara så lång eller gå så snabbt, det har jag upptäckt på senare tid när ett bråkigt knä ställt till det. Tvärtom kan det vara en fördel att knata runt i snigelfart och ha tid …
Vi går mot mörkare tider med stormsteg, och då gäller det verkligen att ta vara på ljuset – varje minut man kan. Det är min filosofi i alla fall. Man kan beklaga sig över att det är mörkt både när …
När jag var ute på min dagliga skogspromenad hemomkring i Eksjötrakten i tisdags, fick jag för första gången se ett ganska ovanligt naturfenomen, nämligen håris. Förutsättningen för att håris ska bildas är att trädstycket är vattenindränkt men inte fruset. Dessutom …
Det var full sommarvärme, och jag njöt i fulla drag efter några gråa veckor. Platsen är en av de vackraste som jag har i min närhet och jag får aldrig nog av att vara där. Kombinationen av somrig sol och de höstiga färgerna gav ett extra fint helhetsintryck.
När jag gick min morgonrunda idag kunde jag ha valt att bara se alla vissnade blommor. Allt brunt, gult, beige, murrigt. Men det gjorde jag inte. Jag valde att se allt det vackra som finns därute. Oavsett årstid. För jag älskar verkligen de svenska årstiderna.
En bild säger mer än tusen ord säger ordspråket. Och ibland stämmer det tycker jag. Som bilden från min lilla runda med hundarna i morse. Det var mörkt och jag frös om händerna i det höstlika vädret, men glömde allt när jag möttes av den här synen.
Jag är uppvuxen på landet och har sprungit runt ensam i skogen sedan jag var i 3-4-årsåldern. Under hela mitt liv har jag lätt och ledigt kunnat kryssa fram och tillbaka mellan olika skogsvägar, hitta genvägar och liknande utan att så mycket som titta på en karta.
”Allt som inte orsakar svullnad är okej”, sa min sjukgymnast förra veckan. Dessutom uppmanade hon mig att testa nivån för hur mycket jag kan belasta vristen. Men det var kanske inte exakt så här hon menade att jag skulle göra??
Medan jag strosade runt inne i trädgården kom jag fram till något som jag inte sett innan: En fjärilsrestaurang med vitlysing, stjärnflocka, purpursolhatt, röd kärleksört, rosenstav, blå bolltistel, humlesuga, hampflockel och fackelblomster på menyn!
Min 12-åriga dotter är just nu inne i en fas då hon absolut inte vill vara ute. Hon förklarar det som ”Att vara ute är som att äta samma mat hela tiden – det blir trist”, och jag kan faktiskt både förstå och köpa hennes resonemang.
På måndag börjar jag jobba igen, och tiden jag kan vara ute kommer att krympa ordentligt. Men jag vill fortsätta vara ute. Jag vill fortsätta utforska nya platser. Jag vill fortsätta leta upp ”nya” växter, och återbesöka mina favoritställen.