”Allt som inte orsakar svullnad är okej”, sa min sjukgymnast om stukningen förra veckan. Dessutom uppmanade hon mig att testa nivån för hur mycket jag kan belasta vristen. Var det inte så här hon menade att jag skulle göra??
Anledningen till hennes uppmaningar är den kraftiga stukning jag drog på mig efter att ha drämt i backen för några månader sedan (med två hundar dragande i kopplet och full övernattningspackning på ryggen). Först knakade det till i vristen. När jag fortsatte kämpa för att hålla balansen knakade det till även precis vid kängkanten när jag slog i marken, men nu är det för sent att göra något åt den sprickan.
Hur som helst, jag tyckte att jag gjort stora framsteg med vristen, både med styrkan, rörligheten och minskad smärta, så jag trodde jag skulle klara av mitt lilla äventyr på Öland. Det är verkligen lätt att känna sig starkare än man är när man gör framsteg efter framsteg. Men förmodligen var det inte riktigt så sjukgymnasten menade när hon sa att jag skulle testa hur mycket jag kan belasta vristen. Hur som helst vet jag i alla fall nu att det var för tidigt att bära så tungt som jag gjorde, och nu får jag leva med mitt onödiga klanteri ett tag. Jag antar att vila står på schemat – men det är inte riktigt min starkaste gren.
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.