Andersborgturen, Funäsfjällen, är en 6 km lättgådd led på fjällhed, med utsikt över grönskande fjäll åt alla håll. Lägger du till 2 km får du även en topptur upp på Lill-Skarven, 1224 möh. Dessutom, som grädden på moset, passerar du Andersborgs våffelstuga längs vägen.
Mot Andersborgs våffelstuga
Eftersom våra tonåringar är inne i en period då de knappt vill vara ute krävs en del planering. När jag fick tips om Andersborgs Våffelstuga kändes det som en klockren tur för oss att gå. I och med att man utgår från fjällparkeringen är man ovanför trädgränsen redan när man startare. När jag upptäckte att det även fanns möjlighet att gå vidare upp på fjället därifrån bestämde jag mig direkt. Och det var ingen i familjen som invände mot att gå och äta våfflor.
Vägen upp till fjällparkeringen utanför Tänndalen är betalväg (betala med Swish enligt instruktion och sätt lapp i rutan). När vi kom fram var parkeringen fullpackad. Men Lars, som är en bättre bilförare än jag, lyckades klämma in bilen i en lucka. Sedan gav vi oss ut på den korta turen mot våffelstugan. Vandringen är bara 1,6 kilometer, och går till stor del på spång. Utsikten längs den vältrampade stigen är storslagen.
När vi kom fram till Andersborgs våffelstuga (länk) slog vi oss ner vid ett bord i utkanten av ”uteserveringen” så att vi kunde binda fast hundarna i några buskar bredvid oss. Med tanke på alla människor vi mötte var jag rädd att vi skulle få vänta evighetslänge på våra våfflor, men det gick väldigt snabbt att få dem.
Alla var mätta och belåtna efter varsin rejäl våffla. Det var våfflor med grädde och sylt, våfflor utan grädde, våffla med grädde och hjortron.. Och så min då – våffla med västerbottensost och hjortron. Ljuvliga smaker, men så mycket fyllning att jag knappt orkade en våffla!
Jag fortsatte längs Andersborgturen
Eftersom ingen annan kände sig sugen på att fortsätta leden vände de andra tillbaka till bilen när vi ätit. Det var bara hunden Wilma som följde med mig när jag gick för att leta efter växter. Och jag behövde inte gå långt. I stort sett på baksidan av våffelstugan såg jag årets första vitpyrola.
Ett lugn infann sig snabbt hos mig när jag gick vidare längs Andersborgturen. Tack vare de vidsträckta vyerna kände jag hur mitt leende blev bredare och bredare. Trots att jag mötte en hel del människor längs leden kändes det inte överbefolkat. Dessutom var leden i mycket fint skick – vilket jag tyckte att alla leder i Funäsdalen var. Inte söndercyklade eller söndertrampade. Längs vägen såg jag många blommor som jag sett tidigare i fjällen, men gullbräckan, som växte i överflöd runt bäckarna, var en vacker nyhet.
På några ställen satt glada familjer och fikade tillsammans. Molntäcket sprack upp och solen tittade fram genom fluffigt vita moln. På håll såg jag vandrare gående uppe på bergskammen. Och innan jag visste ordet av var jag framme vid vägskälet där jag var tvungen att göra mitt val. Skulle jag fortsätta följa Andersborgturen (6 km) eller göra en avstickare upp på Lill-Skarven (8 km totalt)?
Upp på Lill-Skarven
Självklart kunde jag inte motstå att gå upp på den vackra Lill-Skarven när jag ändå redan stod vid dess fot. Och det är ett beslut jag är väldigt tacksam över. Så fort jag vek av från leden såg jag knappt till en människa. Berget Lill-Skarven är grönt och vackert med mjukt rundade former.
När jag valde att gå en bit ut på fjällheden fick jag se en massa underbara blommor: Fjällvedel, ormrot, tvåblad, fjällnejlika, kung Karls spira (igen), rosenbinka, tätört, slåtterblomma, dvärgvide med mera.
På Lill-Skarven finns flera platåer, så det var lätt att sicksacka uppåt och flandera fram medan jag njöt av utsikten. Och kravlade runt och såg på alla blommor.
Och så ner genom fjällbjörkskogen
Uppe på toppen av Lill-Skarven blåste det än värre än det gjort tidigare under dagen. Där fanns ett röse, men också ett par som höll på att fotografera. Så jag vände strax innan jag kom fram – nöjd med att ändå ha nått kalfjället och ha 360-graders utsikt. Sedan började nedstigningen som, precis som vanligt, gick mycket snabbare.
När vi kom ner på Andersborgturen igen gick det ännu raskare framåt. Fin spång och stig över fjällheden. Där den övergick i fjällbjörkskog vidgades vägen till en vacker skogsväg i grönskande miljö. De sista kilometerna ner mot parkeringen gick raskt och lätt – även nu med grönskande fjäll i blickfånget.
Forfarande blommade många orkidéer i våtmarkerna på nervägen. Och utsikten var bedövande vacker. Leden är, liksom övriga turer som presenteras av Funäsjällen, mycket tydligt markerad. Sammanfattningsvis kan jag bara säga att det var en underbart avkopplande vandring med mycket fjällkänsla!
Länkar för dig som vill veta mer om Andersborgturen
Andersborgturen i Tänndalen, Funäsfjällen, är en 6 km härlig vandring. Mestadels på fjällhed, men en liten del även i fjällbjörkskog. Om man lägger till ytterligare två kilometer får man en fin topptur upp till Lill-Skarven också. Leden startar från parkeringen vid Tänndalens Arena – alternativt från Fjällparkeringen.
– Läs om Andersborgturen, tur 552, hos Funäsfjällen
– Länk till Andersborgs våffelstugas instagramkonto
Vill du läsa fler inlägg från Härjedalen?
Här hittar du alla mina blogginlägg från Härjedalen
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.