vandring | friluftsliv | utflyktsmål | natur
I julklapp fick jag bland annat boken ”Möten med Ölands orkidéer”, skriven av Thorsten Jansson. Rena drömmen för en blomnörd som jag såklart. Redan på julafton kastade jag mig över den i ett lugnt ögonblick och bläddrade ivrigt igenom hela …
Det är i början på juli och riktigt varmt, jag blir nästan lite svettig där jag går längs skogsstigen från parkeringen. I skuggiga partier känns det mycket skönare men jag har inte tid att stanna och svalka mig, jag har …
Igår eftermiddag skulle jag få följa med min egen blomguide, eller mentor, till ett av hans ställen (Knutstorps naturvårdsområde) där han hoppades få chansen att visa mig den säregna blomman gyckelblomma som jag aldrig hade sett.
Jag bodde i Örnsköldsviks kommun 1985-2008. Min upplevelse var att det knappt växte några blommor alls där så det var med stor förvåning jag och mina ”blomnördsögon” gjorde den ena fantastiska upptäckten efter den andra förra veckan.
Hur många favoritplatser kan man ha på jorden? Efter att jag fick övernatta och gå rundslingan som finns i Kålhuvudets naturreservat, Västernorrland, blev jag helt såld på det vackra området där känslan av orörd natur är maximal.
En del saker är ”heliga”. Jag menar sådana saker som man inte vill dela med sig av. Som till exempel sina svampställen. Eller orkidéställen. De senare har jag inga, men idag har jag fått ta del av någon annans och det känns som ett stort förtroende.
I förra årets torka var det nästan bara strimsporren som blommade mitt i sommaren, och lyste upp mina promenader. Som tack uppmärksammar jag den idag också, trots att min mamma kallar den ogräs.
I vanliga fall är jag ute för att jag älskar att vara ute, att röra på mig och att se och uppleva allt som finns i naturen. Fotandet av blommor som kommer i min väg är vanligen enbart en underbar bonus som ger mig stor glädje.
En vecka på Öland är som himmelriket för en blomnörd som mig. De flesta blommorna var nya för mig, men jag har lärt mig en massa nya växtnamn de senaste dagarna och är lycklig över allt jag fått se.
”Neptuni åkrar” har för mig en särskilt magisk klang, och det beror på att min älskade mormor – som var väldigt växtintresserad – alltid pratade om detta naturreservat med en speciell passion i rösten.
När jag googlade på ”lärkträd” fick jag reda på att de blommar på våren. Jag hade ingen aning om att de ens har blommor – så jag bestämde mig genast för att gå förbi lärkarna minst en gång i veckan för att inte missa deras blomning. Och igår såg jag dem!
Jag är, trots min okunnighet, en stor blomnörd och jag älskar den här tiden på året då allt vaknar till liv och jag får återse mina favoriter. Bland vårblommorna har jag visserligen många favoriter, men backsippan är speciell. Idag såg jag de första backsipporna.