Det är i början på juli och riktigt varmt, jag blir nästan lite svettig där jag går längs skogsstigen från parkeringen. I skuggiga partier känns det mycket skönare men jag har inte tid att stanna och svalka mig, jag har ju ett riktigt lockande mål. Jag är på väg till ett härligt orkidéområde, Lejakärret, som ligger i Lindesbergs kommun i Örebro län (vägbeskrivning finns i länken). Det har gått ett antal år sedan jag senast besökte området, och nu känner jag mig riktigt ivrig att återse det.

Kärrknipprot - Epipactis palustris - en av de orkidéer som växer i Lejakärret
Kärrknipprot – Epipactis palustris

Efter knappt en kilometer är jag framme vid det lilla reservatet, sex hektar stort, och det dröjer inte länge förrän jag når ett lite fuktigare parti. Nåja, just nu är det inte speciellt fuktigt alls eftersom det har varit väldigt torrt en tid, men det hindrar inte att där finns ett överflöd av den vackra kärrknipproten (Epipactis palustris).

Kärrknipprot - Epipactis palustris
Kärrknipprot – Epipactis palustris

Just Lejakärret är en av de platser i landet där kärrknipproten har sin rikligaste förekomst, och kameran blir flitigt använd. Eftersom det är så pass torrt kan jag kravla omkring obehindrat, jag riskerar ju inte att bli blöt och lerig, och jag plåtar ivrigt.

Här har jag hittat en bra position för att fota kärrknipproten i Lejakärret naturreservat
Här har jag hittat en bra position för att fota kärrknipproten i Lejakärret naturreservat

Till sist tvingar jag mig att sluta, jag kan ju inte plåta varenda blomma. I stället går jag vidare på den kilometerlånga stigen runt reservatet, jag vill se om jag kan göra några andra fynd också.

Purpurknipprot - Epipactis atrorubens
Purpurknipprot – Epipactis atrorubens

Plötsligt får jag syn på något mörkrött. Där står ett par exemplar av den vackra purpurknipproten (Epipactis atrorubens), och jag jublar. Visserligen börjar blommorna bli aningen skrabbiga, men det spelar ingen roll. Kameran kommer fram igen, jag plåtar ivrigt och sniffar på den vaniljdoftande skönheten.

Redan två Epipactis-arter, inte illa. Men ska det bli en tredje också? Jag har inte så stora förhoppningar, min erfarenhet är att skogsknipproten brukar blomma lite senare än de övriga två arter jag redan hittat.

Skogsknipprot - Epipactis helleborine
Skogsknipprot – Epipactis helleborine

Jag passerar ännu ett ganska så torrt kärr med ännu mer kärrknipprot, och kommer in i ett område med skog. Och plötsligt står den där, en högvuxen skogsknipprot (Epipactis helleborine). Bingo. Upp med kameran igen, och när jag går vidare hittar jag ännu fler i skuggan under träden. Jag tror knappt att det är sant, aldrig tidigare har jag lyckats hitta alla tre arterna i blom vid samma besök i området.

Skogsknipprot - Epipactis helleborine i Lejakärret
Skogsknipprot – Epipactis helleborine

Nu har jag krupit omkring med kameran alldeles för länge och det är dags att börja tänka på hemfärd. Men jag ska absolut återvända. Här finns mycket annat fint att se också, så det kommer att bli fler besök.

Fler inlägg om orkidéer här på bloggen

En blomnörds jakt (purpurknipprot, kärrknipprot, nattviol), 2019-07-07
Öländsk blomsterprakt, 2019-07-07
Miniorkidéer hittade (spindelblomster, korallrot), 2019-06-10
Vilket förtroende (knärot), 2019-07-15
Neptuni åkrar på Öland (salepsrot), 2019-07-04

För dig som vill veta mer om Lejakärret

Länk till Länsstyrelsens information om Lejakärret


Fler favoritturer här i bloggen

Länk till kategorin ”Årets favorittur 2019”

2 Comments

  1. Du, den här turen hade jag gärna varit med på! Jag hade lyckan att få se både kärrknipprot och purpurknipprot i somras, men skogsknipprot har jag aldrig sett. Mäktigt att få se alla tre dessa samma dag! Och vilka fantastiska bilder!

  2. Tack! Känns väldigt häftigt att få se så många orkidéer vilda.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

English EN German DE Spanish ES Swedish SV