Ångermanländsk blomsterprakt

Jag missade all blomsterprakt i Ångermanland de år jag bodde där

Jag bodde i Örnsköldsviks kommun 1985-2008 och saknade varje år vårblommorna som jag varit van vid under hela min småländska uppväxt – mattorna av vitsippor som täcker marken och skogsbackarna som blir blå av blåsippor. Min upplevelse var att det knappt växte några blommor alls där så det var med stor förvåning jag och mina relativt nya ”blomnördsögon” gjorde den ena fantastiska upptäckten efter den andra när jag var i området förra veckan.

Vilken lycka för en blomnörd med alla dessa orkidéer

Något som överraskade mig totalt var mängden orkidéer i form av fläcknycklar. Här hemma får jag gå eller åka till speciella platser där jag vet att det kan finnas, och har jag tur hittar jag några enstaka. Under turerna i Ångermanland såg jag fläcknycklar varje gång vi stannade bilen och på varje liten tur. De växte bokstavligen överallt.

Smålands landskapsblomma linnea – i otroliga mängder

Något annat som fyllde mig med förundran var linneorna som växte överallt. Linnean är Smålands landskapsblomma, och när jag är ute för att fota den här hemma får jag gå till mina speciella ställen och verkligen leta efter dem. Dessutom är de så små och skira att det är svårt att få kameran att fokusera på blomman och stjälken. Uppe i norr var linneorna både större och fler. Jag såg linneor på alla ställen där jag var utom på Rotsidan, och jag njöt av de små vackra blommorna vid sidan av stigarna jag gick på.

Mera blomsterprakt i Ångermanland – de coola sileshåren

Något annat som gav mig mycket glädje, på gränsen till eufori, var när jag hittade sileshår i Rotsidans naturreservat. Jag hade inte alls förväntat mig det eftersom det var klipphällar längs havet jag såg framför mig. Men vid en liten bäck hade det bildats ett smalt stråk med våtmark där det fanns alla sorters silehår: småsileshår, storsileshår och rundsileshår. När jag dagen efter hittade sileshår även i Skuleskogens nationalpark var lyckan total.

Rena himmelriket för en blomnörd

När jag var på Rotsidans naturreservat fick jag, som själv bor långt från havet, stifta bekantskap med en del nya växter (förutom strandvialen som jag stötte på när jag var på Öland för några veckor sedan):

När man går sådär och hittar den ena vackra blomman efter den andra börjar ögonen helt plötsligt registrera allt som avviker från det vanliga. Även sådant som inte är så färgglatt.

Till och med att bara gå längs en vanlig skogsväg gav mig mycket glädje. Där fanns de flesta blommor som jag har hemmavid, men jag saknade åkervädd och stor blåklocka som det finns mycket av i Eksjö-trakten. Men istället fick jag se en del annat som jag inte är lika bortskämd med på mina vanliga promenader.

Jag är oerhört tacksam över allt jag fick se och njuter av alla foton jag lyckades få med mig som minnen. Jag hade verkligen inte förväntat mig all denna blomsterprakt i Ångermanland. Som avslutning bjuder jag på en uppfriskande färgglad strandmaskros.

För dig som vill veta mer:

Leta gärna upp växterna hos den virtuella floran (drivs i samarbete med Naturhistoriska muséet), eller någon annan bra sajt, om du vill veta mer om dem.

Länkar till några av mina turer under dagarna i Ångermanland:

Skuleskogens nationalpark
Rotsidans naturreservat
Vändåtbergets naturreservat
Stockholmsgata naturreservat
Trolltjärn naturreservat