Inlägget är ett betalt samarbete med Addnature.com

För mig som har en tonåring som – precis som många andra tonåringar – inte alls vill vara i naturen, blev det en riktig nostalgitripp när en bild av oss dök upp i mitt flöde. Jag slungades tillbaka i tiden till de år jag hade lyckan att få vandra med barn varje dag. Och jag känner i varje liten cell i kroppen hur jag saknar det.

Åh vad jag längtar tillbaka till tiden då jag fick vandra med mitt barn varje dag
Åh vad jag längtar tillbaka till tiden då jag fick vara ute med min dotter varje dag

Jag saknar den där nyfikenheten

Under flera år hade jag förmånen att kunna vara ute i skog och mark med min dotter i stort sett dagligen. Eftersom jag tycker att det ska vara lustfyllt att vara ute i naturen försökte jag göra varje promenad till ett litet äventyr för henne. Så varje gång vi skulle ut lyste hennes ögon av förväntan och nyfikenhet.

Full fart framåt i världens bästa lekpark
Full fart framåt

Även om jag själv älskar att vara ute så smittade hennes glädje och iver av sig även på mig. Där jag ”bara” såg en skogsväg såg hon vackra stenar, ovanliga kottar, småkryp, superbra klätterträd och roliga bäckar som vi var tvungna att stanna och leka med. Visserligen blev sträckan sällan mer än några kilometer, men timmarna fylldes av oändligt många gemensamma upplevelser. Vilket är det dyrbaraste som finns enligt mig.

Jag ser hela världen - något man kan få höra även från ett litet berg när man vandra med barn
”Jag ser hela världen” sa min dotter (då 3 år) på vårt hemmaberg

Fjällvandring – ovanlig födelsedagsönskan av en 5-åring?

Redan när min dotter var 4 år gick vi till Slåttdalsskrevan i Höga Kusten, cirka 9 kilometer tur och retur. I och för sig tog det nästan hela dagen, inklusive många fikapauser, men vad gör det? Dotterns humör var på topp och stoltheten över prestationen var i det närmaste gränslös.

4 år - vid Slåttdalsskrevan i Höga Kusten
4 år – vid Slåttdalsskrevan i Höga Kusten

Senare samma sommar vandrade jag (utan henne) i Härjedalen några dagar. Tydligen väckte detta min dotters nyfikenhet, för när hon fyllde 5 var hennes enda önskan att få åka och fjällvandra. Och vill mitt barn fjällvandra ska hon självklart få göra det. Det fyllde mig med sådan värme att hon helhjärtat tagit till sig mitt intresse.

Att vandra med barn är så inspirerande
Vill mitt barn fjällvandra ska hon såklart få fjällvandra!

Därför åkte hon och jag två somrar i rad till Tärnaby/Hemavan där vi bodde i stuga en vecka och gjorde dagsturer. Lyckan och glädjen som lyste i hennes ögon den dag hon fick ”riktiga vandringsbyxor” inför sin resa till fjällen glömmer jag aldrig. Inte heller hennes förundran över att se renar, dricka rent vatten ur bäckar, känna stänket från stora vattenfall eller kunna ”se hela världen” från en bergstopp.

Rasterna är något av det bästa med att vandra med barn - låt saker ta sin tid
Rasterna är något av det bästa med att vandra med barn – låt saker ta sin tid

De följande åren hyrde vi stuga och vandrade i Idre och Sälen, två somrar på varje ställe. Ibland var det bara hon och jag. Men när hon blev äldre fick hon ta med sig en kompis på våra resor.

Ibland är det roligare att ha med en kompis
Ibland är det roligare att ha med en kompis

Vilken utrustning behöver du för att vandra med barn?

Egentligen är det få saker du måste ha för att kunna vandra. Eftersom man använder skor/kängor och ryggsäck på varje tur tycker jag främst att detta är vad du bör investera i – om du inte redan har. Det gäller även barnen, och idag finns många tillverkare som gör vandringskläder och vandringskängor för juniorer.

Lycka är att ha "riktiga" vandringsbyxor, och en egen ryggsäck
Lycka är att ha ”riktiga” vandringsbyxor, och en egen ryggsäck

Något som jag minns att min dotter verkligen uppskattade var när hon fick en termos i sin favoritfärg, och senare även en matchande kåsa och spork. Jag passade på att botanisera bland de vandringsrelaterade produkter som fanns tillgängliga på marknaden inför jul och födelsedagar. Då fick hon sådant som hon hade nytta av på våra turer, samtidigt som hon var stolt över att ha egna saker.

Det är aldrig fel att kunna laga mat ute
Det är aldrig fel att kunna laga mat ute

Givetvis beror ditt behov av utrustning på om du har tänkt göra korta utflykter, dagsturer eller turer med övernattning. Ett bra friluftskök kan förgylla minsta lilla tur (vilket barn tycker inte att det är roligt och spännande att laga mat ute?). Planerar du att ni ska övernatta behövs kanske tält, sovsäck, liggunderlag, pannlampa och så vidare. Men mitt råd är att inte köpa mer än du vet att ni behöver. Utan ta det steg för steg allt eftersom behovet uppstår.

Små tips som kan väcka barnens intresse för friluftsliv

För att kunna vandra med barn är det viktigt att de tycker att det är roligt, så steg ett är att få dem dit. I allmänhet är det ganska enkelt att väcka barns intresse för friluftsliv. Åtminstone om man själv är intresserad. Om barnen är riktigt små kan det räcka med att ge utflykten eller turen ett litet uppdrag. Till exempel att man ska se hur många myrstackar man kan hitta, eller jakttorn.

Här "håvar" vi i vattnet för att se vad vi kan hitta
Här ”håvar” vi i vattnet för att se vad vi kan hitta

Det kan också vara spännande att leta efter spår eller spillning efter ett speciellt djur. För att inte tala om bär eller svamp. Men det är viktigt att du vet redan innan ni ger er ut att ni kommer att lyckas med ert uppdrag.

En livs levande runsten - också något man kan ha som mål när man ska vandra med barn
En livs levande runsten – sa dotterns kompis till sin mamma att vi sett

Andra sätt att skapa ett större intresse kan vara att utforska en spännande plats eller miljö (vattenfall, slottsruin, grottor, mosse, berg att klättra i, runtstenar och så vidare), att ta med sig maten ut, eller att låta barnen få föreviga det de ser med en kamera eller mobilkamera. Se fler tips längst ner i inlägget.

När barnet blir tonåring

Trots att man är tonåring så har man oftast mycket spring kvar i benen. Finns någon bättre plats än naturen att få utlopp för detta? I ett inlägg från Ekopark Omberg (våren 2020) finns exempel på vad min dotter och hennes kompis hittade på för aktiviteter utöver själva vandrandet.

Nästa generations vandrare
Det är inte alltid lika enkelt att få med sig en tonåring

Nu är det kanske inte lika enkelt att få med sig sitt barn ut när de kommer upp i tonåren. I alla fall är det så i vår familj – min dotter, som alltså tidigare älskat att vara ute, har deklarerat att hon fått nog. Och jag försöker att inte tjata på henne eller tvinga med henne ut.

Dottern värmer fötterna - frusen efter sin skridskotur
Tonåringen värmer fötterna vid brasan

Förhoppningsvis kommer de frön jag sått att gro…

Men ibland har jag ändå fortfarande turen att få vandra med mitt barn. Om målet för turen är något som lockar. Dock är min förhoppning att hon ska hitta tillbaka till glädjen att vara ute i sinom tid. För jag tror att någonstans därinne fortsätter de frön jag sått under hennes 13 första år att gro.

Avslutningsvis – länkar om att vandra med barn

Varje dag är ett äventyr när man vandrar med barn
Varje dag är ett äventyr när man vandrar med barn

Vill du få tips till din mejlbox?

ANMÄL DIG FÖR ATT FÅ ÅRSTIDSANPASSADE TIPS FÖR DIN VANDRING ELLER UTFLYKT! DESSUTOM ALLMÄN INSPIRATION FÖR DITT FRILUFTSLIV.

Jag spammar inte! Utskicken kommer
1-2 gånger per månad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.