Ranebo naturreservat ligger i min grannkommun Stenungsund och är ett ställe för dig som gillar gammal skog och som uppskattar att den får ligga kvar som den faller. Inne i naturreservatet finns flera vandringsstigar. Området är kuperat och det tar relativt lång tid att gå runt även att stigarna är tydliga.
Jag brukar aldrig vara rädd när jag sover ute, men förra natten var faktiskt riktigt obehaglig. Men då var det inte ensamheten som störde mig – jag var rädd att tältet skulle blåsa iväg.
Läs mer
Filmbyn Småland har skapat vad de kallar ”sju sagolika utflykter” i anslutning till utställningen i Mariannelund. När jag var där i helgen tog jag med syskonbarnen (och deras mamma och mormor) på utflykt nummer 5. Den innebar uppdraget att ta reda på vilken sjö i Mariannelund som har klarast vatten.
Läs mer
Precis som ordspråket säger så finns det inget dåligt väder. Däremot finns det aktiviteter som lämpar sig bättre och sämre vid olika väder. Vilket jag lärde mig av dagens lite överambitiösa plan.
Eftersom vi inte har så många långa vandringsleder på Orust så har jag tänkt att jag ska gå dem i sin helhet. Nu har turen kommit till pilgrimsleden Orust och jag hade tänkt gå del 2, Morlanda kyrka till Nösunds kapell idag. Sträckan är 19 kilometer, men jag hade även tänkt göra en avstickare till kyrkan i Hälleviksstrand.
Något som i alla fall jag förknippar med Norge är vattenfall. Och jag hade läst att i Utladalen, som för övrigt är Europas djupaste dal, finns Vettisfossen. Vilket är Norges högsta oreglerade vattenfall med en fallhöjd på hela 275 meter.
När vi vaknade efter vår första tältnatt i Norge konstaterade vi att det blåste rejält i dalen där sjön Kvitevatnet ligger. Därmed konstaterade vi snabbt att det var ytterst olämpligt att göra en toppbestigning i området denna dag. Särskilt som tanken var att Lars skulle gått själv eftersom jag är så höjdrädd. Istället gjorde vi om planen och bestämde oss för att gå tillsammans vidare mot Skogadalsbøen. Vi visste inte då att vi skulle hamna på ett helt annat ställe: Koldedalsvatnet.
Planen för vår första vandringsdag var att gå från Fondsbu mot Skogadalsbøen via Sløtafjellet – en sträcka på runt 23 kilometer. Vad vi inte visste då, eftersom vi bara tittat på kartan, var att denna tur är markerad som ”ekstra krevende” hos Ut.no. Däremot hade vi sett att turen skulle ta runt 8 timmar att gå. Eftersom vi inte parkerat bilen vid Fondsbu förrän strax efter klockan 15 planerade vi en övernattning vid Uradalsvatnet.
På grund av hälsoskäl ställde jag och Lars in vårt sova-ute-fredagsmys den här veckan. Men på lördagen kände i alla fall jag mig pigg nog att ta mig ut. Först och främst så längtade jag efter att få sova ute igen (trots utenatt tidigare i veckan). Men jag ville även vandra – så jag letade efter en lämplig rundslinga och valde Skarsjöleden i Ljungskile.
Ibland är det lätt att dagar och kvällar bara rinner iväg. Att den lediga tiden på arbetsdagarna blir till slentrian. Så kände jag tidigare i veckan, så i onsdags frågade jag Lars om han ville följa med på en mitt-i-veckan-tur med övernattning. Till min glädje ville han det (jag hade gått ut själv annars, men det är mysigt med sällskap).
Jag har många gånger tänkt att jag ska gå Bohusledens etapp 9 som går genom Svartedalens mossiga sagoskog. Men jag har dragit mig lite för att göra det, på grund av att just Svartedalen är ett så oerhört populärt område med mycket folk. Men när Helena skulle dit i söndags bestämde jag mig ändå för att följa med. Och det är jag oerhört glad över.
Oftast är jag ute för att njuta av naturen. För att se allt det vackra som finns omkring mig. Men under gårdagens personliga lilla utmaning – att gå hela leden Orust Tvärs på en dag – var mitt fokus mest på att försöka hålla ett lite högre tempo än när jag fotar blommor. Och att faktiskt klara av sträckan på 45 kilometer.
Ända sedan jag vandrade i Rogens naturreservat för 10 år sedan har jag längtat tillbaka. För det första för att jag ville se mer av reservatet än det jag hann den gången. Men också för att jag är fascinerad av naturen och ville uppleva den igen.
Läs mer
Andersborgturen, Funäsfjällen, är en 6 km lättgådd led på fjällhed, med utsikt över grönskande fjäll åt alla håll. Lägger du till 2 km får du även en topptur upp på Lill-Skarven, 1224 möh. Dessutom, som grädden på moset, passerar du Andersborgs våffelstuga längs vägen. Läs mer
Efter min tältnatt längs västra Ölandskusten var det dags för vår andra blomletardag – i 30-gradig värme. Tord hade planerat allt in i minsta detalj och styrde bilen söderut – mot det öländska alvaret. Som jag älskar detta landskap. Och jag hade inte varit där sedan jag vandrade på Stora Alvarleden med hundarna för nästan två år sedan så jag förundrades över landskapet vi körde igenom.
Under några dagar skulle jag och Gunnel, på uppdrag av Destination Läckö-Kinnekulle, prova på en del av Biosfärleden. Vår plan var att inleda med etapp 7 som går mellan Myrbacken och Lugnås. Eftersom vi kom i bil från varsitt håll bestämde vi oss för att mötas i Mariestad och ställa ena bilen vid starten och den andra vid målet.
