vandring | friluftsliv | utflyktsmål | natur
Jag sover ute året om – i stort sett varje vecka. Oftast tillsammans med min sambo, men jag uppskattar även att få egentid i form av tältnätter eller liknande. Ibland blir det någon övernattning med en nära vän – och vid något enstaka tillfälle följer även tonåringarna med.
En del sover dåligt ute, av olika skäl, men personligen sover jag som bäst när jag gör det ute i friska luften.
Nyårslöfte 2020 – en utenatt i månaden / Januari: Med hammock på Ängholmen Med tungan rätt i munnen balanserar jag försiktigt över den hala stenpiren till Ängholmen på Tjörn. I strålande sol och isig vind tar jag god tid på …
Årshultsmyren ligger inte i mitt absoluta närområde, men jag älskar att det är snabbt och lätt att nå platsen när jag har varit på mitt jobb, som ligger närmre Ljungby. Årshultsmyren är helt orörd och obrukad som myr. Området …
Jag är fortfarande inte återställd efter min operation för knappt 3 veckor sedan, så istället för att bjuda på en ny vandringstur tänkte jag förgylla med bilder från Björnlandets nationalpark där jag tillbringade 2 dygn för ganska exakt ett år …
Den här veckans fredagslyx började direkt efter jobbet igår och fortsatte ända fram till lunchtid idag. Jag och min kompis Linda hade bestämt att vi skulle utforska en (för oss båda) ny del av höglandsleden, och att vi skulle utgå från Viks Kvarn i Nässjö kommun.
Friskt vågat, hälften vunnet, brukar man säga, men jag vet inte om ordspråket kan användas i det här fallet. Kanske något ordspråk om dumhet, och då väljer jag gärna något i stil med ”De dårskaper man ångrar mest i sitt liv är de man inte begick när man hade tillfälle.”
Min 12-åriga dotter är just nu inne i en fas då hon absolut inte vill vara ute. Hon förklarar det som ”Att vara ute är som att äta samma mat hela tiden – det blir trist”, och jag kan faktiskt både förstå och köpa hennes resonemang.
Jag är inte så mycket för att gå de leder som det skrivs och pratas om mest. Jag vill bara uppleva naturen och njuta av den i all stillhet. Men nu råkade jag hamna på ett ställe som faktiskt finns med på en topplista – listan över helt tysta platser i Sverige!
Hur många favoritplatser kan man ha på jorden? Efter att jag fick övernatta och gå rundslingan som finns i Kålhuvudets naturreservat, Västernorrland, blev jag helt såld på det vackra området där känslan av orörd natur är maximal.
Jag åker norrut mot Örnsköldsvik/Höga Kusten inatt och kommer förmodligen att sova i övernattningsstugor och vindskydd längs lederna ända tills jag åker hem på måndag, så det kommer nog att bli rätt tyst här på bloggen de närmaste dagarna.
I helgen har jag gjort något som jag aldrig har gjort förut – jag har deltagit i en arrangerad vandring. Egentligen är jag typen som föredrar att vara ensam i naturen, men när jag såg att Göta Äventyr skulle anordna en vandring kombinerad med friluftsutbildning slog jag till.
Idag påminde Facebook mig om vad jag gjorde för exakt ett år sedan och det fick mig att längta tillbaka: ”Nu är det godnatt-dags efter en kul och mysig kväll med upptäcktsfärd, hundbus och fiaspel på en äng!” stod det i inlägget
Harge uddar är ett naturreservat som ligger i Askersunds kommun. Redan i höstas besökte jag och X reservatet för första gången. Vi bestämde där och då att vi skulle sova över i det ovanliga vindskyddet som är ”inbyggt” i berget nästa gång vi kom dit.
Att sova ute bara för utesovandets skull tycker jag är en alldeles utmärkt idé när man ska ha med sig barn som inte är överförtjusta i att behöva vandra långa sträckor för att få vara med på ett äventyr. Igår försökte jag mig på det.
Årets första övernattning utomhus inföll betydligt senare på året än jag hade planerat, men ”bättre sent än aldrig heter det” ju. Oväntat nog blev det långt hemifrån, i Bredfjällets naturreservat.
När min dotter fyllde 10 önskade hon sig ett vindskyddskalas och barnen hade riktigt roligt! Det kändes bra att ge dem en sådan upplevelse, men samtidigt sorgligt att något så enkelt var helt nytt för flera av barnen! Läs mer