Min väninna Sofia ville ge mig något fint eftersom jag fyllt år, och bjöd in mig till ett 50-årsfirande med övernattning under bar himmel. Platsen vi skulle till var hemlig, och maten ville hon också stå för. Det enda jag behövde göra var att packa mina grejer och åka hem till henne igår eftermiddag.
Vi som bor här på Orust får varje onsdag ST-tidningen i brevlådan. Den är full av nyheter och information som rör oss som bor i Stenungsund, på Tjörn eller på Orust, och den har varit väldigt bra för mig som är nyinflyttad. Den här veckan innehöll ST-tidningen bland annat en artikel om mitt medborgarförslag om vindskydd längs vandringsleden Orust Tvärs / Kuststigen.
Idag fick jag lite tid över när jag var i Lilla Edets kommun. Självklart ville jag tillbringa den utomhus, men känner området för dåligt för att veta vad som finns att se eller göra. Min sambo hade lite bättre koll, och föreslog att jag skulle åka till Stendammen och skvaltkvarnen där.
Till min stora lycka hade vi äntligen fått lite snö här på Orust. Och då menar jag verkligen lite – runt 1 cm. Eftersom längtan efter snö var stor bestämde vi oss för att leta upp någon närliggande plats med mer snö. Ryktet sa att det skulle ligga ungefär en dm snö i grannkommunen Uddevalla, så vi åkte till ett av deras mest populära naturreservat: Herrestadsfjället.
Vid några tillfällen har jag gått till Moltemyrsområdet några kilometer från vårt hus, men den här gången valde jag att ta bilen istället. Den parkerade jag vid vattentornet i Svanesund och när jag gick Moltemyrstigen från det hållet sprang jag på en fornlämning jag inte sett innan.
På juldagen sken solen från en klarblå himmel och vi bestämde oss för att som dagens andra utflykt åka till grannön Tjörn och gå Sundsbyleden. Sundsby är ett underbart område som vi upptäckte för ganska exakt ett år sedan. Vi var där några gånger då, så nu var det verkligen på tiden att återbesöka området.
Så här på årets mörkaste dag, vintersolståndet, vill jag passa på att hylla en av mina mest använda uteprylar: Pannlampan! Utan den hade jag gått miste om många fina upplevelser som jag fått vara med om i år.
Läs mer
Enligt vad jag hade läst mig till så ska ön Lyr vara ett Orust i miniatyr. Vid frukosten dag bestämde vi oss för att ta en tur dit och ta reda på om det stämmer. Som vanligt hade jag läst på i förväg, så jag visste att det skulle ta knappt 25 minuter att köra till färjan. Den avgår en gång i halvtimmen och trafikerar det 200 meter “långa” sundet mellan Orust och Lyr.
Idag har jag för första gången gjort ett inspel i politiken. Visserligen bara på det lokala planet – och bara genom att lämna ett medborgarförslag – men ändå. Orustförslaget jag lämnat berör i allra högsta grad vandring och friluftsliv.
Kommer du ihåg att jag skrev jag om Moltemyren som jag ramlade över en vanlig söndagspromenad för några veckor sedan?. Det visade sig visserligen att det inte var just Moltemyren jag hittat, utan Danskemyren (också kallad Danskens tjärn), men den ligger i alla fall i samma område – Moltemyrsområdet på Orust.
Innan jag flyttade från Småland var jag ute varje dag, och trots att jag hade bott på samma ställe i många år hittade jag ändå ofta nya skogsvägar och stigar att utforska. Sedan jag flyttade till Orust i slutet av augusti har det varit lite svårare. Här finns inte så stora sammanhängande skogar, så jag går ofta samma rundor. Men i morse vek jag in på en stig som jag måste ha gått förbi ett antal gånger utan att upptäcka den.
Under min höstlovsledighet förra veckan passade vi på att åka till Rammdalens naturreservat i Risveden. Jag hade varit där en gång i somras, men för min sambo var det första besöket. Dels ville han också se Rammsjön och bergen runt, men främst ville vi leta reda på Skäddas grotta som jag inte lyckades hitta förra gången.
Idag kände jag att jag ville ut till Säby kile på Tjörn och gå hela Säbyleden, för det hann jag inte med när jag var där med min sambo förra hösten. Leden passerar tre naturreservat: Säby kile, Breviks kile och Toftenäs.
Förra helgen träffade jag Linda för första gången sedan min flytt från Småland, och vi valde att ge oss ut till Härmanö strax utanför Orust (min nya hemkommun och hemö). På Lindas önskelista stod nämligen hav och klippor.
Det har varit ont om inlägg här i bloggen på slutet, och det beror på att jag flyttat. Vi har nämligen köpt hus på Orust. Flytten har tagit en del tid, och även den pågående renoveringen av vårt hus. Trots detta försöker jag att unna mig tid utomhus och mitt mål är att lägga upp inlägg i efterhand för att dela med mig av mina upptäckter. Först ut blir Svanvik här på Orust, eller rättare sagt naturreservatet Svanvik kile, som blivit lite av en favorit.
Läs mer