För några dagar förvandlades min vackra lugna Båtevik till ett gungande inferno med stormvindar upp mot 29-30 sekundmeter. För mig, som inte är uppvuxen vid havet, var det både skräckinjagande och fascinerande att betrakta.
Vackra, lugna Båtevik
Bara några minuters promenad från lägenheten ligger den lilla viken Båtevik. Hit går jag ofta för att komma ner i varv, sitta och titta ut över havet, äta middag eller bara för att få lite frisk luft. Viken är idylliskt vacker med en sandstrand, branta klippor, små stugor och så Dyrön tvärs över sundet. De här bilderna är tagna tre dagar före stormen.
Följande dag skulle jag passera viken på väg hem från affären, men redan då var stigen helt översvämmad. Jag insåg snabbt att jag inte skulle kunna ta mig förbi, utan valde att vända och gå gångbanorna, runt berget, hem istället. Men först fotade jag såklart lite. Detta är två dagar före den större stormen.
Stormen slog till på lördagen
På lördagen skulle jag ha varit med Naturskyddsföreningen och städat i natureservatet Toftenäs utan för Skärhamn på Tjörn, men jag ställde in mitt deltagande. Anledningen var stormen som blåste in över oss, med upp till 29-30 sekundmeter i byarna.
Större delen av dagen höll jag mig inomhus, men jag var tvungen att gå till affären på eftermiddagen. Då och då slogs jag bakåt av vindarna, och det var fysiskt kämpigt att ta sig till affären till fots. När jag hade handlat tänkte jag att jag lika gärna kunde fortsätta ner till badplatsen och ta en titt. Enligt mina beräkningar borde den ligga på läsidan.
Fascinerande men skrämmande skådespel
Precis som jag tänkt mig låg den hyfsat i lä även denna stormiga dag, men på klipporna strax utanför var det helt annorlunda. Där kunde jag knappt stå upp på grund av vindarna, utan fick sätta mig ner. Sedan förflyttade jag mig på rumpan – vilket är väldigt tjusigt och damigt.
Sedan satt jag länge på en klippa och tittade ut över havet som var som en stor gungande massa. Jag fascinerades av havets alla färger, dånet, vågorna som slog upp mot klipporna och de salta stänken som ibland nådde upp till mig.
Havet är så otroligt mäktigt. Det både skrämmer mig och lugnar mig på samma gång. Och bilderna här gör absolut inte upplevelsen rättvisa. Det var obeskrivligt mäktigt – och kanske berörde det mig lite extra att jag var mitt ute i allt detta stora vilda – helt ensam.
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.