vandring | friluftsliv | utflyktsmål | natur
Jag bodde i Örnsköldsviks kommun 1985-2008. Min upplevelse var att det knappt växte några blommor alls där så det var med stor förvåning jag och mina ”blomnördsögon” gjorde den ena fantastiska upptäckten efter den andra förra veckan.
En del saker är ”heliga”. Jag menar sådana saker som man inte vill dela med sig av. Som till exempel sina svampställen. Eller orkidéställen. De senare har jag inga, men idag har jag fått ta del av någon annans och det känns som ett stort förtroende.
En vecka på Öland är som himmelriket för en blomnörd som mig. De flesta blommorna var nya för mig, men jag har lärt mig en massa nya växtnamn de senaste dagarna och är lycklig över allt jag fått se.
Min, eller rättare sagt Smålands, landskapsblomma är en blomma som de flesta som bor i Sverige känner igen tack vare dess unika form med ljusrosa ”tvillingklockor”. Linnean – som knappast går att förväxla med någon annan blomma.
Våren är helt fantastisk – det tål att upprepas om och om igen. När man ser sig omkring sprudlar hela naturen av liv och det känns som om den pryder sig i alla regnbågens färger för att fira att vintern är över. För oss är det bara att gå ut och njuta.
Jag är, trots min okunnighet, en stor blomnörd och jag älskar den här tiden på året då allt vaknar till liv och jag får återse mina favoriter. Bland vårblommorna har jag visserligen många favoriter, men backsippan är speciell. Idag såg jag de första backsipporna.