När min mamma (snart 70 år) och hennes man besökte oss i veckan ville jag visa dem det bästa av mitt hemomkring. Ett av de ställen som jag tycker sammanfattar den bohuslänska naturen väldigt bra är Dyrön utanför Tjörn, så dit planerade jag en tur.

Den lilla (kändis-täta) ön Åstol ligger strax utanför Dyrön
Den lilla (kändis-täta) ön Åstol ligger strax utanför Dyrön – bilden tagen från färjan

Dyröleden 5 km – skulle den vara för svår?

På Stora Dyrön går en vandringsled som heter Dyröleden (länk till inlägg från mitt första besök) runt hela ön. Den är inte mer än 5 kilometer lång, men bedöms som utmanande. Anledningen är att den är oerhört kuperad, och till största delen består av naturstig. Dock finns hjälpmedel i form av trappor i de besvärligaste passagerna.

Längs Dyröleden finns trappor och spänger vid besvärliga passager
Längs Dyröleden finns en del trappor och spänger

Eftersom min mamma har ont i benen var jag lite orolig att miljön skulle vara för besvärlig för henne. Men efter att jag hade visat lite bilder och berättat om leden trodde hon att det skulle gå bra om hon fick gå i sitt tempo. Och med stavar såklart. Så igår tog vi färjan (se mer info i slutet av inlägget) över från Rönnäng på Tjörn till Stora Dyrön.

Kuperad och vacker vandring på Dyrön

Vi hade otrolig tur med vädret, för trots rejäla vindar sken solen från en härligt blå himmel. Direkt när vi kom till Norra Hamnen på Dyrön gick vi åt höger och uppför det första berget. Leden går hela tiden uppför och nerför, men man belönas gång på gång av storslagen utsikt mot havet.

Min mamma när hon kommer upp på första krönet av Dyröleden
Min mamma när hon kommer upp på första krönet av Dyröleden

Hela vägen ner längs den västra sidan ser man den lilla ön Åstol en bit ut i havet – ständigt ur nya vinklar. Carlstens fästning, Marstrand, syns också, åtminstone ”fina” dagar som den vi fick igår. Alla färger var klara i solljuset, vilket gjorde intrycken från omgivningarna på Dyrön extra vackra.

En vanlig syn denna tur - uppför och nerför hela tiden
En vanlig syn denna tur – uppför och nerför hela tiden

Dynes ravin och 112 trappsteg

För min sambo och mig var det en nyttig erfarenhet att inte kunna gå på i vårt eget tempo. Likaså att behöva ta hänsyn till att vissa steg/höjdskillnader var för stora så att min mamma behövde ta små omvägar för att hitta ett enklare alternativ. Det gjorde mig ödmjuk och tacksam över att jag själv kan gå var och hur jag vill.

Dynes ravin på Dyrön - på väg mot den trånga och branta passagen som innehåller 112 trappsteg
Dynes ravin på Dyrön – på väg mot den trånga och branta passagen som innehåller 112 trappsteg

På ett ställe kan man välja att antingen fortsätta stigen rakt fram eller att gå en svårare väg genom Dynes ravin. Här stannade vi för en kort överläggning, men mamma och hennes man kom fram till att de ville pröva att ta sig igenom. Och om det inte fungerade skulle vi vända och gå den enklare stigen.

Genom ravinen går en bred spång (det tackar vi för!), annars hade här varit väldigt svårgått. Med en vidunderligt vacker utsikt mot havet, längst ner i ravinen, finns en rastplats. Där unnade vi oss en liten paus innan vi tog oss an de 112 trappstegen. Även att det var trångt på något ställe (till exempel var min sittdyna i renskinn för bred) så klarade vi alla av att ta oss upp till toppen.

I nedre delen av trappan - det blir trängre högre upp
I nedre delen av trappan – det blir trängre högre upp

Vidare på Dyrön på jakt efter kaffe-rastplats

Leden går sedan högst uppe på berget en kort stund, innan man svänger ner i en bredare ravin. Precis i svängen kan man göra en avstickare till vänster för att se på en näckrosdamm (den passerar man även om man gör avstickaren till vattentornet – en kort tur och retur-avstickare).

Dyröleden är en del av Kuststigen
Dyröleden är en del av Kuststigen

På många ställen finns bord och bänkar, vilket gör det väldigt enkelt att ta en paus när man vill. Och det ville vi, för de tre i sällskapet som dricker kaffe började bli lite sugna. Men vi ville hellre sitta en bit från stigen än vid dessa bord. I vanliga fall hade vi bara ”stövlat iväg” bland klippblock och snår, men det var inte att rekommendera när vårt sällskap var i 70-årsåldern. Istället höll vi ögonen öppna medan vi gick.

Landskapet vi gick igenom på Dyrön är vansinnigt vackert
Landskapet vi gick igenom är vansinnigt vackert

Till slut skymtade vi en öppen yta en bit framför oss, mellan stigen och havet. När vi kom ännu närmare kunde vi urskilja ett bord, och en vattenpump. Detta var strax innan vi kom fram till den prisbelönta bastun på Dyrön. Eftersom det var ganska mycket folk på leden valde min sambo att gå i förväg och sätta sig vid bordet tills vi hann dit.

Jodå, Lars hann ner till bordet innan någon annan gjorde det
Jodå, Lars hann ner till bordet innan någon annan gjorde det – och säkrade en plats för kafferast

Dessutom låg denna fina rastplats i lä bakom några högre klipphällar vilket gjorde att vi fick en underbar fikaplats. Själv satte jag mig på den solvarma klippan och värmde upp vattnet.

Sedan vankades lite goda kex, glada samtal och därefter lite blomletande och fotografering i den lilla dalen vi befann oss i.

Fackelblomster - Lythrum salicaria
Fackelblomster – Lythrum salicaria

Ner mot, och förbi, södra hamnen på Dyrön

Från det att vi passerat bastun var det lätt att gå ända fram till hamnen. Här går man på ”brygga” längs vattnet, och det finns flera bänkar vid vackra platser att stanna till vid. Dessutom fanns här otaliga klippor där människor solade och badade. Själva badplatsen såg jag inte (å andra sidan letade inte heller efter den), men jag har hört att den ska vara fin.

Perfekt ställe för att ta en paus - här på södra delen av Dyrön
Perfekt ställe för att ta en paus

Egentligen hade jag tänkt att vi skulle stanna och köpa lite fika i södra hamnen, men vi var fortfarande mätta efter vår fikapaus. Istället tittade vi på alla båtar och sommarglada människor. I det klara vattnet skymtade vi maneter.

Skönt för fötter och hjärna att "vila" lite
Skönt för fötter och hjärna att ”vila” lite

Här kan man välja att antingen ta en asfalterad gångväg upp till norra hamnen, eller att fortsätta gå Dyröleden. Som du kanske gissar valde vi det senare alternativet, och gav oss ut på stigen längs öns östra sida.

Södra hamnen på Dyrön - sedd från Dyröleden
Södra hamnen på Dyrön

Annan natur på öns östra sida

Eftersom jag hade gått den här leden tidigare visste jag att naturen nu skulle skifta. Från att gå på stenhällar och klippor blir det nu mer växtlighet, och klipporna blandas med skogsstigar. Men det betyder inte att det är enkelt att gå.

Man får titta hela tiden var man sätter fötterna
Man får titta hela tiden var man sätter fötterna

Vi passerade många fina havsvikar. Vissa av dem i stort sett folktomma, medan andra var fulla av lyckliga badgäster. Personligen njöt jag extremt av det turkosblå vattnet, solen som värmde och att slippa den hårdare vinden som legat på medan vi gick på öns västra sida.

Nästan som ur en resekatalog
Nästan som ur en resekatalog

Jag upplevde att det gick lite snabbare att gå på den här sidan av ön, men det var ändå bara korta avsnitt som bestod av skogsstig. Vi lät min mamma ta täten och bestämma tempot. Självklart ville hon, precis som jag, stanna och njuta av vyerna och ta in alla intryck.

Mamma fick styra över vilket tempo vi skulle gå i
Mamma fick styra över vilket tempo vi skulle gå i

Innan vi visste ordet av såg vi norra hamnen igen. Och en ofantligt stor folkmassa som väntade på färjan. Eftersom vi insåg att vi inte skulle hinna med nästa avgång tog vi det extra lugnt. Till och med unnade vi oss varsin glass innan vi sällade oss till mastodont-kön.

Nästan framme i norra hamnen efter ett helt varv runt Dyrön
Nästan framme i norra hamnen efter ett helt varv runt Dyrön

Nu hade vi ändå sådan tur att färjan körde i skytteltrafik istället för att hålla tidtabellen strikt, så vi behövde inte vänta mer än en halvtimme innan även vi blev upplockade och körda till hamnen i Rönnäng. När vi gick därifrån mot parkeringen bubblade vi nästan över av alla intryck vi fått under dagens vackra vandring. Och jag tyckte det var riktigt roligt att ha fått dela med mig av mitt hemomkring till min mamma. Dessutom tycker jag att hon var grym som fixade turen!

Min sambo Lars, min mamma och hennes man - längs Dyröleden på Dyrön, Tjörn
Min sambo Lars, min mamma och hennes man – längs Dyröleden på Dyrön, Tjörn

För dig som vill veta mer om Dyröleden

Dyröleden är en rundslinga på 5-6 kilometer som ligger på Stora Dyrön, Tjörn i södra Bohuslän. Vandringsleden är en av delsträckorna av Kuststigen. Svårighetsgraden bedöms som utmanande, och det beräknas ta 2-3 timmar att gå runt ön. När vi gick igår tog det oss 4 timmar, men då hade vi även tagit en rejäl paus då vi kokade kaffe att njuta av vid havet.

Kaffevatten på gång - på mitt smidiga lilla kök MSR Pocket Rocket
Kaffevatten på gång (köket är ett MSR Pocket Rocket deluxe)

Information finns även i bokform

För dig som föredrar att läsa icke-digitalt så finns denna tur även beskriven i boken ”Bohuslän – vandringsturer och utflykter” från Vildmarksbiblioteket. I boken är det tur nummer 20, Dyrön runt du ska titta på i så fall.

Boken Bohuslän - vandringsturer och utflykter - från Vildmarksbiblioteket

Så här kommer du till Dyrön

Till Dyrön kommer du med färja med Västtrafiks linje 361 (länk till tidtabell) från Rönnäng på Tjörn. Färjeturen tar runt en kvart. Biljett kan köpas ombord, eller i Västtrafiks egen app ”Västtrafik To Go”.

På väg mellan parkeringen och färjan i Rönnäng
På väg mellan parkeringen och färjan i Rönnäng

Om du kommer i bil behöver du ta med i beräkningen att det tar minst en kvart att gå till färjan från parkeringen vid ishallen, så kom i tid. Det går även att ta sig till Rönnängs brygga med buss Tjörn Express, t ex från Göteborg eller Stenungsund.

På väg mot vandring på Dyrön

På bilden har jag vandringsskorna Rover från Icebug på fötterna, vandringstrumpor från Happy Hiking, skort från Swedemount, fleecejacka från Beyond Nordic, ryggsäck från Fjällräven och min sittdyna i renskinn från Dalum Sweden.


Tips om andra turer i närheten

På min första vandring på Dyrön stötte vi på mufflonfår flera gånger – det kan du läsa om här i bloggen. Jag kan även tipsa om en mängd vackra turer du kan göra på Tjörn, till exempel Sundsbys vandringsleder (flera olika), den vackra konstutställningen vid Pilane gravfält eller Säbyleden och stenstugan.

2 Comments

  1. Hej! Tack för din blogg med alla vandrings tips ! Jag funderar på att vandra på Dyrön nu till helgen. Har du någon erfarenhet om det kan vara knökat med bilar på parkeringen vid ishallen nu under högsäsong? Mvh Per

    1. När vi var där senast var det också semestertider och vi kom dit runt kl 10.30. Det var mycket bilar, men det fanns ändå platser här och där. I vanliga fall brukar jag försöka komma iväg tidigt och då är parkeringen sällan ett problem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

English EN German DE Spanish ES Swedish SV