För några veckor sedan ställde jag en fråga på mitt instagramkonto. Nämligen frågan: ”Vill du tipsa om fin led i DIN närhet som jag borde vandra och skriva om?” Ett av svaren fick jag från hulthenjonas (länk till Instagramkonto) som tipsade om Kalvön. Eftersom Kalvön är ett naturesevat som ligger i min grannkommun Uddevalla, till och med inom synhåll från Orust, så kändes det naturligt att börja med detta tips.
Sofia erbjöd sig att guida mig på Kalvön
Faktiskt var det inte första gången jag hörde talas om Kalvön, för redan förra året frågade min väninna Sofia (länk till Instagramkonto) mig om jag ville följa med och vandra där. Men den gången hade jag inte möjlighet. När jag nu ställde några frågor till henne om naturreservatet erbjöd hon sig genast att följa med och visa mig runt. Så i söndags åkte vi dit tillsammans. Trots SMHI:s trista väderprognos som visade på konstant regn.
Från parkeringen är det ungefär 1,2 kilometer fram till Kalvön, som man når via en gångbro. Sofia kallade detta för transportsträcka. Vilket det i och för sig är. Men vilken vacker transportsträcka. Barrskog blandad med bokskog, och så havet som skymtade mellan trädstammarna. Jag kan riktigt se framför mig hur ofattbart vackert det måste vara att gå här en solig dag.
De olika vandringsstigarna
Enligt information jag hade läst mig till skulle stigarna på ön gå att lägga ihop till en rundslinga. Stigen med röda markeringar är 2,3 km och den blåmärkta stigen är 3,2 km. Sammanlagt blir det cirka 8 km om man går båda slingorna – inklusive ”transportsträckan” mellan parkeringen och ön. Men till vår stora förvåning (och glädje) hittade vi även en gul slinga som verkade vara under uppbyggnad. Denna stig utgick från blå slinga. Och när man är ute med Sofia måste allt utforskas – hon är lika nyfiken och ivrig som ett barn när hon känner lukten av äventyr.
Även om den gula slingan bara var 1,5-2 kilometer lång så var det roligt att se något nytt. Särskilt för Sofia som varit här många gånger. När vi hade gått runt hela runden, som för övrigt var omarkerad sista biten, gick vi på den blå slingan igen.
Många olika typer av natur
Till min stora förvåning bjöd vandringen på många olika naturtyper. Dels gick vi genom skog där marken var täckt av harsyra och deras näpna så blommor. Dels passerade vi vikar med steniga stränder och klipphällar. Medan jag kröp runt och fotade blommor (mest trift, skörbjuggsört och violer) busade Sofia med hundarna.
Scoutängen
Sedan kom vi till en stor äng, Soutängen. Till att börja med fanns där både vindskydd, eldstad och dass. Visserligen behövde vi inte nyttja dem, men jag la det på minnet för framtida utflykter med familjen.
Dessutom fanns en vik med en lång brygga nedanför ängen. På bryggan stod picnic-bord och bänkar. Sist men inte minst stod tre soptunnor prydligt uppradade längs bergväggen. Hit kan du även ta dig sjövägen.
Lätt att hitta en egen vik för picnic eller bad
Därefter fortsatte vi längs den blåmarkerade stigen. Överallt går stigar ner mot vattnet. Därför är det enkelt att hitta en avskild plats för en picnic. Eller kanske för ett bad. Så gjorde även vi – gjorde en avstickare till en av vikarna för att äta en sen frukost medan enstaka regndroppar föll över oss.
Bokskog och gammelskog
När regnet tilltog hade vi tack och lov ätit och druckit klart så vi gick vidare längs stigen. Snart kom vi in i en liten bokskog. Stigen gick brant uppåt, och havet som var allestädes närvarande. På grund av att detta var precis i gränsen mellan bok i knopp och utslagna boklöv (vi hade ju inte sett bok i år) blev det fotostopp här.
Sedan gick vi genom gammal mossig skog, och nu hade vi hunnit in på den röda slingan. När jag hittade en massa blad av vad jag tror är björkpyrola blev jag alldeles till mig. Utöver det såg vi blad av vitpyrola. Så dem vill jag komma tillbaka och titta på när de blommar i sommar.
En av favoritsträckorna för mig under utflykten var bäckravinen ner mot Djupvik. Där såg vi mängder av gullpudra. Och dessutom blad av en massa olika växter som kommer att blomma framöver. Utöver det uppskattade jag alla skyltar längs leden som informerade om forna tider. Jag älskar verkligen när man på ett så enkelt sätt kan få till sig platsens kulturhistoria.
När vi kom tillbaka till bilen hade vi gått drygt en mil i väldigt skiftande miljöer, och det tog oss 3,5 timmar. Bilderna som jag tog denna regniga dag gör inte naturen rättvisa. Men jag kommer att åka tillbaka. Kanske en varm och solig sommardag, så att jag får se Kalvön från en annan sida.
För dig som vill veta mer om Kalvön
Kalvön ligger i Uddevalla kommun. På ön finns flera stigar att vandra och de är väl markerade. Här hittar du koordinaterna: 58°16.254’N 11°38.396’E
– Länk till Uddevalla kommuns fina beskrivning av Kalvön och vad du kan uppleva där
– Mer information om naturreservatet hittar du på Länsstyrelsens webb
– Inlägg från senare tur till Kalvön
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.