Dagstur på Nordkoster

Jag har länge velat vandra på Kosteröarna i Kosterhavets nationalpark, för jag har hört så mycket om denna idyll. Eftersom vi bodde på en av grannöarna (Styrsö) i helgen passade jag på att åka över till Nordkoster för en vandringsdag.

Med morgonfärjan från Styrsö till Nordkoster

Redan före frukost var Helena nere på bryggan för att hissa bojen. Det måste man nämligen göra om färjan ska stanna till vid lilla Styrsö. Sedan stod vi där i god tid och väntade, Helena, Balder och jag, taggade för vårt äventyr.

Att åka personfärja med en stor, stark, ovan hund är en utmaning, men vi tog oss igenom resan – både på sträckan Styrsö-Strömstad och Strömstad-Nordkoster. Stundtals duggregnade det, men vi hade garderat oss och tagit på regnjackorna redan innan vi lämnade Styrsö vandrarhem.

Västra Bryggan på Nordkoster

Första stoppet efter Strömstad var just Västra Bryggan på Nordkoster där vi skulle stiga av. Anledningarna till att vi valde Nordkoster var först och främst att den är mindre än Sydkoster, så vi tänkte hinna gå runt den. Men det berodde också på att jag hade fått ett turtips från en som känner området väl.

Vår plan för dagen var att följa det detaljerade turtips som jag hade fått från en vänlig själ via mejl. Oftast är det roligare att se det som bara de boende känner till. Sådant som vi turister oftast inte känner till eller hinner upptäcka. Början av turen gick dock till den närliggande Basteviken, där vi såg den första informationsskylten om naturreservatet.

Vackra sandstränder och klippor

Därifrån följde vi röda markeringar över berget mot Björnsängen, en otroligt vacker sandstrand omgiven av höga klippor på tre sidor.

Vi såg en familj med en hund där nere som verkade ha planer på att stanna en stund. Så vi fortsatte en bit åt vänster uppe på klipporna och såg då en annan vik.

Om vi inte hade haft med oss Balder hade vi försökt klättra nerför klipporna (det är lite brantare än det ser ut). På grund av att vi hade med honom valde vi att istället gå tillbaka en bit och leta oss ner på mindre branta stigar.

Lunch vid en egen sandstrand

Eftersom klockan var runt 11.30 bestämde vi oss för att stanna här och äta vår lunch. Helena var snäll nog att erbjuda sig att värma vatten till vår mat. Själv strosade jag runt med Balder och fotade omgivningarna. Framför allt blommorna på strandängen, och orkidéerna i ”kärret” strax bakom.

Innan jag visste ordet av ropade Helena på mig att det var dags att äta. Jag var oerhört mot henne för att hon tog hand om det praktiska så att jag kunde gå runt och ”blomnörda” mig lite. Sedan satt vi en lång stund i duggregnet, åt vår mat och beundrade de vackra naturen runt oss.

Med vårt tempo skulle vi inte hinna

Nordkoster må vara en liten ö, men vi insåg när vi skulle vidare att vi aldrig skull hinna med den tänkta rutten. Därför tog vi kartan till hjälp och enades om att gå orange led – vilken är densamma som de flesta turister går.

För att komma in på orange led fick vi gå samma stig tillbaka till Basteviken. Därifrån följde vi en liten skogsväg genom skog och hagmark med betande kor.

Klapperstensfält och strandängar

Snart öppnade vyerna upp sig framför oss med ett kargt landskap med havet i bakgrunden. Dessutom sträckte stora klapperstensfält ut sig i flera riktningar.

Hela området inbjöd till ytterligare upptäcktsfärder med klippor och strandängar. Men en skylt bad oss hålla oss på stigen under fåglarnas häckningssäsong fram till 15 juni – så då gjorde vi givetvis det.

Leden tog oss sedan genom en liten tallskog på sand och ut till Valnäsbukten. Även här hade jag kunnat tänka mig att stanna en längre stund. På grund av att vi inte visste hur lång tid det skulle ta att gå till fyrarna valde vi att bara göra en liten avstickare ner på stranden.

Genom lövskog och hagar mot fyrarna

Till vår förvåning svängde stigen snart in i grönskande lövskog med en frodig vitsippsmatta. Runt omkring oss bar träden vårgröna löv i alla tänkbara nyanser. Det var lätt att se naturens skönhet här.

Missa inte tvillingfyrarna på Nordkoster

Trots att vi sett på kartan att vi skulle svänga höger efter två hus för att komma till fyrarna missade vi stigen. När vi upptäckte vårt misstag och vände upptäckte vi varför – stigen var bara skyltad från ena hållet.

Hittills hade vandringen inte inneburit några kraftiga höjdskillnader, men nu blev det rejält uppför. Några syrenbuskar spred sin ljvliga doft när vi passerade och gjorde stigningen enklare för oss.

Tvillingfyrarna byggdes 1849 och från toppen av Högen har man utsikt över hela Kosterhavet, och ända till Norge. Om det inte är så grått väder som när vi var där. Men fyrtornen var så vackra, och här passade vi på att stanna för en vätske- och fotopaus.

Tyvärr har man envisats med att bygga en ful (men förmodligen välbehövlig) mast mellan fyrarna. Fast utsikten kan man verkligen inte klaga på. Den var storslagen även i gråväder.

Tid över för kaffe och fotbad

Den sista biten gick snabbare för oss att gå än beräknat längs de bilfria vägarna.

Därför lyxade vi till det genom att gå tillbaka till Basteviken. Medan Helena kokade sig ännu en kopp kaffe passade jag på att ta av strumpor och skor och gå med Balder i det kalla havsvattnet.

Det var svinkallt, men ändå skönt på något sätt. Och Balder var nöjd över att få sällskap. Sedan la han sig på en klippa bakom mig och Helena. Jag kollade i guide-boken (från Vildmarksbiblioteket) och kände mig nöjd att vi hade rätt bra koll på läget.

Dags att lämna den vackra ön

Det tog oss bara 10 minuter att gå från Basteviken tillbaka till Västra Bryggan. Molnen hängde svarta över havet, och vi befarade att himlen skulle öppna sig över oss på hemresan. Istället nådde dagens första solstrålar oss när färjan lämnade piren, och en regnbåge över Styrsö var det som mötte oss när vi kom ”hem”.

Som slutord vill jag verkligen rekommendera vandring på Nordkoster – den har så mycket att erbjuda. Och jag kommer själv att återvända så snart jag får tillfälle.

Så här tar du dig till Nordkoster

Från Strömstad i norra Bohuslän tar du färja nr 899 (se tidtabell hos Västtrafik här). Den går några gånger per dag under lågsäsong, men betydligt oftare under sommaren. Turen tar cirka 40 minuter, och färjan gör flera stopp både på Nordkoster (den mindre av öarna) och på Sydkoster.