Jag hade bara varit i Tivedens nationalpark en enda gång innan jag fick chansen att besöka den igen i helgen. Vid mitt första besök, hösten 2018, hade jag och mitt sällskap varit helt ensamma både på parkeringen och i parken, så jag hade väldigt höga förväntningar, även att jag förstod att det inte skulle vara lika folktomt den här gången.
Eftersom så många svenskar upptäckt naturen i år, tack vare Covid-19, förstod jag att det skulle vara betydligt mer folk på ett så känt ställe än sist jag var där. Därför hade jag planerat min och hundarnas tur väl och valt den led som jag trodde skulle locka minst antal besökare – Trollkyrkorundan som utgår från huvudentrén, men åt motsatt håll jämfört med alla andra leder. På Tivedens webbsida beskrivs den dessutom som krävande, vilket också brukar avskräcka. Den är bara 4,6 kilometer lång, men beräknas ta 3,5 timmar att gå.
Som vanligt var jag på plats tidigt på morgonen, och bara ett fåtal bilar stod på parkeringen vid huvudentrén. De verkade ha stått ett tag, så jag antog att det var personer som övernattade i nationalparken. Lederna är tydligt märkta och jag hittade snabbt den stig vi skulle följa ut i den trolska skogen i Tiveden.
Morgonen var tyst och det var bara jag, hundarna och naturen. Vi gick upp och nerför berg och passerade både Metesjön och Trollkyrkesjön innan jag kände att det skulle vara gott med frukost. Det var svårt att gå snabbt i den kuperade terrängen så det hade tagit oss en stund att komma fram till Lilla Trollkyrkan, ett av bergen. Dessutom inbjuder naturen runt leden till ett lägre tempo. Man vill se, ta in, njuta och fota. När hungern slog till gjorde vi en liten avstickare från leden och hundarna fick sin frukost utspridd i mossan så att de fick leta upp den. Själv slog jag mig ner med ryggen mot berget och en underbar utsikt över den blockiga tallskogen.
Medan vi satt där passerade ett yngre par. Och strax därefter ett till. Från den stunden var det slut på friden och vi mötte folk så fort jag trodde att det var fotoläge med folktom skog framför mig. Hundarna blev stressade av alla människor och hundar vi mötte och själv hade jag fullt sjå att stå på benen i den kuperade terrängen med två hundar som hade bråttom framåt. Jag kände tårarna välla upp i ögonen och för en stund glömde jag den första 1,5 timmen som vi faktiskt fick ha nationalparken helt för oss själva.
När jag närmade mig parkeringen insåg jag att min plan att spendera hela min lediga lyxdag i Tivedens nationalpark spruckit. Det fanns över huvud taget inte i min värld att jag skulle ge mig ut på ännu en runda när lederna i skogen var som rena autobahn. På parkeringen såg jag att det var värre än jag trott. Den var överfull med bilar, och längs vägarna in och ut från nationalparken stod bilarna parkerade som packade sillar, trots förbudsskyltarna som satt där.
I bilen bestämde jag mig för att inte låta invasionen i skogen förstöra min dag, så vid första bästa p-ficka stannade jag bilen, surfade in på Länsstyrelsens sida och kollade upp vilka naturreservat som fanns i närheten. Sedan tog jag helt enkelt med mig hundarna till ett av dem istället och vi fick en helt underbar tur. Men det får nog bli ett eget inlägg 🙂
För dig som vill veta mer om Trollkyrkorundan, Tivedens nationalpark
Länk till nationalparkens pdf-fil med karta och info om Trollkyrkorundan
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.