Vårtecken längs höglandsleden, Vetlanda

Planen för idag var att åka till grannkommunen Vetlanda för att börja beta av deras etapper av höglandsleden. Nu blev det inte särskilt långt vandrat – vi blev nämligen distraherade av alla vårtecken som dök upp längs leden.

Tanken var att börja på etapp 1 och gå från Ädelfors och upp mot Ingatorp i Eksjö kommun (så långt vi hann och sedan vända tillbaka till bilen). Vi hade ungefär 4 timmar på oss, så jag hade tänkt att vi skulle hinna gå minst 10 av etappens 22 kilometer innan vi vände vilket vi alltså inte hann. Men nu ska jag inte gå historien i förväg.

Vi körde från Eksjö till Ädelfors på förmiddagen och parkerade bilen på en parkering strax efter att vi passerat Ädelfors Gruvmuseum. Höglandsleden går igenom guldvaskningsområdet (här kan du vaska guld på sommaren och både äta och bo om du vill stanna lite längre än bara som en kort utflykt). Leden går sedan längsmed Emån, som idag var väldigt bred och riktigt forsade fram. Efter mindre än en kilometer stötte vi på problem när vi följde leden nerför en ås där vi hade vatten på båda sidorna. Där var det nämligen rejält med vatten framför oss också och vi fick söka oss en annan väg. Vi fick i alla fall se tibastens rosa blommor och kände att det därför inte hade varit förgäves att gå denna sträcka.

Jag bestämde mig för att vända tillbaka till utgångspunkten och följa en mindre asfalterad väg som leden skulle korsa några kilometer längre fram, och försöka leta mig ner mot leden så snart jag hittade någon möjlighet. Vi behövde inte gå särskilt många hundra meter innan jag hittade en skogsväg som jag bedömde skulle ta oss ner mot höglandsleden, som vid den här punkten hade vikt av från Emån.

Min bedömning var korrekt, så både vi och hundarna fick en lätt och bekväm vandring i skogen. Snart kom vi fram till en stig där vi kunde ansluta till höglandsleden – som här var betydligt torrare.

På flera ställen såg vi tibast (daphne mezereum) som är ett av de vårtecken jag uppskattar mest, och jag stannade och fotade varenda gång. Den ena busken blommade vackrare än den andra och jag var överlycklig. På en dag fick jag se mer tibast än jag sett totalt i hela mitt liv. Till slut blev vi nästan lite mättade av alla blommor, så efter någon timme stannade vi knappt ens upp för att beundra denna tidiga vårblomma. Om du ser tibast – tänk på att den inte bara är vacker utan även giftig!

Vi passerade en bäck som var översvämmad innan skogsvägen ledde oss vidare. Höglandsleden går genom tallmo, djup granskog, förbi små åkrar omgärdade av stenmurar, gårdar och… ett gruvområde.

Ädelfors guldgruva var Sveriges första guldfyndighet. Där bröts guld 1739 till 1919. I området som höglandsleden passerar finns ett 50-tal gruvhål. Flera av dem vi såg var inhägnade, djupa och vattenfyllda. Vi försökte även följa stig mot guldgruvan, som enligt Smålandsledens app ska vara en liten avstickare som sedan går tillbaka till huvudleden, men stigen är inte markerad och så lite trampad att den till slut försvinner rakt in i ogenomtränglig ungskog. Det var lätt irriterande och vi vände då tillbaka till huvudleden.

Men när man är på tur ska man inte vara sur, och även vårt humör vände redan innan vi kom tillbaka ner till leden. Anledningen till det var väldigt enkel. I en nerförsbacke täckt av höstens nedfallna löv tyckte jag mig ana en blåsippa. När jag böjde mig ner gav jag till ett glädjetjut för det var verkligen en blåsippa. Eller rättare sagt två. Om än bara små knoppar!

Både Mari och jag fotade dessa klassiska vårtecken och nästan svävade fram längs stigen i skogen. När vi sett dessa första blåsippor upptäckte vi snart att vår väg kantades av vackra sippor.

Uppfyllda av lycka över alla vårtecken vi sett stannade vi på en liten höjd och njöt av vårt medhavda fika medan hundarna låg och gnagde på sina tuggben vid våra fötter. Två timmar hade redan förflutit, trots att vi inte kommit mycket mer än 6 kilometer, så det var sedan dags att vända och gå samma väg tillbaka till bilen.

Vi var nöjda med vår tur även att vi inte tog oss mer än 12 kilometer på ungefär 4 timmar. Men ibland blir det så. När det finns för mycket att se och uppleva längs vägen. Men min plan är att åka tillbaka inom några veckor och gå hela delsträckan Ädelfors-Bjälkerum som är cirka 22 kilometer. En bättre rapport om sträckan kommer då!

För dig som vill veta mer

Jag gick från Ädelfors till Bjälkerum en vecka senare – se blogginlägg för mer information om sträckan som (egentligen) är 22 km, men blev längre för mig.

Länk till Höglandsleden etapp 1, Vetlanda kommun: Fågelhult – Ädelfors

Se vilken otrolig mängd vatten det var i Emån