Höglandsleden: Stuveryd till Klinten (10 km)

Igår skulle Mari och jag ses för att gå med våra hundar längs höglandsleden igen. Mari föreslog att vi skulle gå sträckan Klinten – Bruzaholm, eftersom vi hade ett ”glapp” där mellan sträckorna vi gått. Vi bestämde oss för att täppa till den luckan under dagens tur. Vi har tidigare gått mellan Eksjö och Klinten tillsammans (själv har jag nog gått och sprungit den sträckan 30 gånger). Vi har också gått mellan Bruzaholm och Ingatorp.

Vi visste inte exakt hur lång sträckan skulle bli, för etappen är egentligen mellan Hult och Ingatorp (inte Bruzaholm) och den ska då vara 31 kilometer, men vi tittade på kartan och gissade på cirka 15 kilometer. Jag körde min bil till Klinten naturreservat där Mari hämtade upp mig, hundarna och min ryggsäck. En kvart senare parkerade Mari i Stuveryd utanför Bruzaholm och vi började gå längs höglandsleden mot Klinten (Hult).

Vädret var helt perfekt för vandring: grått med lätt regn hängande i luften och 5 plusgrader. Underlaget var varierande, men trevlig och lättgått i stort sett hela vägen. En stor del av sträckan gick längs stig, men leden följde också olika skogsvägar och mindre grusvägar.  En enda bil såg vi på hela turen, och det var längs vägen ner mot parkeringen vid Klinten, precis innan vi var i ”mål”.

Som jag brukar skriva när jag skriver om höglandsleden så går den genom typiskt småländsk skog. För mig innebär det barrskog. Stenar. Mossa. Så såg det ut även på denna sträcka och trots att det är min hemmanatur tycker jag att den är oerhört vacker.

Det finns dock något längs denna sträcka som bryter av från det vanliga, och det är Hässelåsa damm. Mitt i den mossiga skogen, som vi tvåbenta just nu får dela med bökande vildsvin, ligger en 600 meter lång sprickdal med lodräta bergväggar på 8-12 meter. Mitt i denna sprickdal ligger alltså en damm. Vi hörde forsandet från det lilla vattenfallet på långt håll och jag blev oroligt att vi inte skulle kunna ta oss över ån nu när vattenflödet är så högt. Men det var ingen fara – bron var en bra bit över vattenytan. Runt bron stannade vi en bra stund, för jag kunde inte passera utan att fota.

Det enda ställe längs turen där det inte var helt enkelt att gå var den branta, men korta, stigningen upp från dammen. När vi väl kommit upp möttes vi av ett kalhygge – något jag inte är så särskilt förtjust i, men jag måste erkänna att det inte var så många sådana där vi gick idag längs höglandsleden.

Det var en varierande sträcka, för man gick inte länge på samma väg eller stig, utan det växlade ofta mellan underlagen. På några ställen passerade vi hus, men ingen större bebyggelse. De flesta husen man går förbi ligger i slutet av en väg.

 

Vi insåg ganska snart att sträckan var betydligt kortare än 15 kilometer, så när vi gick längs grusvägen ner mot Klinten (där min bil stod parkerad) gjorde vi oss ingen brådska. Detta är en grusväg som jag har kört otaliga gånger. Jag har aldrig någonsin sett något vatten längs vägen, men idag när jag gick till fots såg jag något glimma till mellan trädgrenarna. Eftersom vi hade tid tillgodo frågade jag Mari om det var okej att vi gick nerför berget mot vattnet för att kolla upp vad det var och det tyckte hon att det var.

När vi hade tråcklat oss nerför berget såg vi att det var en mindre sjö där, som visade sig heta Ägersgölen. Jag kommer att åka tillbaka hit och försöka gå runt den vid tillfälle. På kartan såg jag dessutom att det finns fler gölar längre in i skogen som jag skulle kunna tänka mig att leta upp. Innan vi gick upp till vägen och de sista 200 meterna till bilen lyckades jag fota dagens bild. Turen blev förresten ganska exakt 10 kilometer lång, och det tog oss 2,5 timmar att gå denna sträcka, inklusive fotograferingen längs vägen.

Jag har varit vid själva dammen en gång tidigare

Jag måste erkänna att jag faktiskt varit framme vid själva dammen (även att jag inte gått den här sträckan av höglandsleden). Det ar i juni 2018 och jag var där med Johanna. Den gången var vi bara där för att se på dammen, så vi åkte bil så nära vi kunde och gick bara sista kilometern. Mitt minne av platsen är den här bilden som Johanna tog av mig – en av mina ”coolaste”.

För dig som vill veta mer om höglandsleden

Länk till fler blogginlägg från vandringar och äventyr längs höglandsleden

Information om höglandsleden
Höglandsleden är en 44 mil lång naturupplevelse som sträcker sig över hela det Småländska höglandet. Leden bjuder på vacker natur, men man får avverka många höjdmeter både upp och ner. Man möter ingen egentlig vildmark längs leden, utan det är odlingslandskapet som dominerar de flesta sträckningar.

STF (Svenska Turistföreningen) har listat en lång rad vandringsleder. Läs vad STF skriver om Höglandsleden

Du kan också besöka respektive kommuns hemsida för att få mer information om de olika sträckningarna: Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Det finns även anslutningar till andra vandringsleder.