Idag gick jag inte torrskodd

Idag skulle jag ut på en helt vanlig lunchpromenad med hundarna längs Emån som ligger i anslutning till min arbetsplats. Det har ju regnat rätt bra här i Småland under hösten så det är ganska blött ute i markerna, men jag kände mig väl förberedd när jag gav mig ut klädd i gummistövlar (även att de har låga skaft) och regnjacka.

Träd ute i översvämmad Emån
Träd ute i översvämmad å

Redan när jag kom ner till Emån såg jag att vattnet hade stigit ordentligt bara den senaste veckan och flera träd stod mitt ute i ån. Eftersom Emån startar här i Bodafors (eller rättare sagt vid Storesjön på 286 meters höjd strax utanför Bodafors) så är den vanligtvis en väldigt liten och oansenlig å som inte hunnit växa på sig när den passerar mitt jobb. Idag var ån förmodligen 3 gånger så bred som den brukar vara – i alla fall på sina ställen.

Mycket vatten i Emån
Mycket vatten i Emån

Jag följde skogsslingan som utgår från Emåns Ekomuseum och det var inte bara ån som påverkats av all nederbörd vi fått, utan även stigen jag och min ena hund gick på. Helt plötsligt kom jag fram till en stor vattensamling och det var ungefär 1,5 meter fram tills spången började. Jag var mitt i ett telefonsamtal och dividerade högt för mig själv om hur jag skulle göra (medan personen i andre änden skrattade gott). Till slut bestämde jag mig för att försöka gå på en rot som låg halvt under vatten och sedan hoppa ut till spången. Det gick alldeles strålande – förutom att spången sjönk när jag landade på den, och mina stövlar fylldes med iskallt vatten till mina förvånade utrop – fortfarande i örat på personen i andra änden av telefonsamtalet.

Jag plaskade mig fram över den korta spången och fortsatte oförfärat min färd. Dessutom hoppades jag att vattnet jag fått in i stövlarna skulle värmas upp efter en stund, men så väl gick det inte. Istället kom vi fram till ännu en spång som låg delvis under vatten och jag tog mig över den också, vilket resulterade i lite påfyllning av vatten i stövlarna.  Vi kom strax fram till bron där man antingen kan gå en kortare slinga tillbaka till Emåns Ekomuseum, eller fortsätta hela naturslingan. I vanliga fall är bron en bra bit över vattenytan, men det var den inte idag.

Idag stod vattnet högt vid bron
Idag stod vattnet högt vid bron

Självklart valde jag att fortsätta för att gå hela slingan, men när jag såg hur ån hade svällt ut, blev jag tillfälligt tveksam. Till och med när min hund som knappt väger 25 kilo gick över sjönk spången ner under vatten. Men eftersom jag redan var blöt om fötterna, och jag visste att jag skulle behöva gå över spång även om jag vände, så tänkte jag; “Äsch, nu kör jag!” Och så gick jag. Jag skrattade så jag kiknade medan jag gick där över spången. Jag såg knappt var jag skulle sätta fötterna, stövlarna fylldes av vatten och mellan varven blev det så kallt att jag pep till högt. Allt till stor glädje för den jag pratade i telefon med. Men jag tog mig över utan att plumsa ner i vattnet i alla fall.

Idag gick jag inte torrskodd
Idag gick jag inte torrskodd

Efter denna spång var det hyfsat torrt att gå, förutom vid ett litet hygge som är precis före en grusväg. Där fick jag hoppa mellan tuvor så snabbt jag bara kunde för att försöka hålla mig “flytande”. När jag kom tillbaka till jobbet efter lunchen hade stövlarna liksom sugit sig fast på fötterna, och likaså strumporna. Till slut fick jag i alla fall av dem, och när mina chefers gulliga mamma kom med torra strumpor till mig var det som att få bästa julklappen någonsin!

Skönt att få gå på lite torrare mark på slutet av rundan - hade det varit så här hela vägen hade jag varit torrskodd :)
Skönt att få gå på lite torrare mark på slutet av rundan

Det är så spännande när allt inte går som man tänkt sig när man är ute 🙂

För dig som vill veta mer

Här hittar du fakta om Emån

Taggat , , , , , , , , ,

8 kommentarer till “Idag gick jag inte torrskodd

  1. Vilket äventyr. Ibland går det verkligen inte som man tänkt sig. Jag fick ett gott skratt, och kände igen mig lite grand också 😀

    1. Så härligt att kunna glädja någon med lite “vardagsdramatik” 🙂

  2. Det är ju händelser som denna som är en del av charmen med våra äventyr i naturen, eller hur?
    Att lockas av det okända, att ibland få vara med om någonting helt nytt…
    Eller som i det här fallet råka på en liten utmaning… Samtidigt som du fick väldigt fina bilder på vattnets
    överflöd..

    1. Så sant! 🙂

  3. Härligt – nostalgi, dina bilder och text väcker fina och intressanta minnen hos mig. Både när det gäller promenadslingan längs Emån (görfin) och att få vattenfyllda stövlar eller dom gånger jag borde haft på mig stövlarna istället för att dom låg kvar i bagageluckan på bilen. Skoj att se bilder från en annan årstid, i juli 2017 var det inte lika mycket vatten i ån och därmed inte lika spännande, men grönare

    1. Jag har gått denna slinga många gånger från 2010 och framåt, men jag har faktiskt aldrig varit med om att det varit så mycket vatten i ån – inte ens på våren. Så roligt att mitt inlägg väckte så många tankar och minnen hos dig!

  4. Så roligt att läsa om din vandring i Bodafors. Visste inte att den finns, men nu måste jag absolut dit och testa. Det verkar ju jättehärligt. Väntar nog tills det blir lite vår och har torkat upp litet, men jag är riktigt sugen på att åka dit . Har varit där några ggr på pizzerian som har jättegoda pizzor. Nu kan man ju göra både och….

    1. Åh.. men det är en jättetrevlig slinga!! Och du.. pizzan är det inget fel på heller 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *