Efter att vi passerat Karleby, som är etappmålet för etapp 8, fortsatte vi direkt på etapp 9. Nu skulle vi gå till Mariestad, och enligt den information vi hade skulle det vara 14,5 kilometer dit. Döm om vår förvåning när vi skymtade E20 och infarten till stan redan efter några hundra meter längs grusvägen.
Kontraster mellan motorväg och lantliga miljöer
Vi närmade oss snabbt motorvägen och började fundera på hur vi skulle kunna passera den livliga trafiken. Men vi hade inte behövt oroa oss alls. Den lilla grusvägen vi gick på fortsatte över E20 via en bro. Så snart vi hade gått över den sänkte sig lugnet. Det var en oerhörd kontrast – som att komma in i en annan värld. Och tystnaden, den lantliga känslan med hästarna i hagen och alla blommor i vägrenarna var nästan overklig när man visste att bilarna rusade fram så nära oss.
Solen gassade från den klarblå himlen. Dessutom började det bli lunchdags. Så efter en stund vek vi av från grusvägen och satte oss på ett liggunderlag en bit in i skogen. Wilma (min hund) la sig i skuggan och fick njuta både av vatten och en portion torrfoder. Själva lyxade vi till det med den medhavde lunchpåsen som vi fått på Ekohotellet i Lugnås på morgonen. Ostkuber, rökta korvar och ett stort och saftigt bröd. Och sallad som vi själva plockade i deras trädgård.
Lisas trädgård – en mysig handelsträdgård
Efter den välförtjänta pausen, då vi även passade på att lufta fötterna, kom vi snart fram till Lisas trädgård där vi inte kunde motstå att svänga in.
Även här mötte vi en entusiastisk och energifull ägare som glatt visade oss runt. I hennes växthus fanns inte mindre än 129 olika sorters tomatplantor. Och mycket annat. Det var ett otroligt mysigt ställe, men inte så lätt att handla just när man var ute på vandring.
Innan vi fortsatte vår färd mot Mariestad passade vi på att fylla våra vattenflaskor i en kran hos Lisa.
Mot Vänern och Sandviken
Biosfärleden fortsätter sedan längs grusvägen, och det händer inte så mycket på några kilometer. Sedan svängde vi in på en stig, gick bredvid en golfbana, och snart skymtade vi Vänern mellan trädstammarna. När vi nådde fram till stranden lät vi Wilma svalka sig i vattnet en stund innan vi gick vidare.
Därefter följde en kort bit där stigen leder över tallrötter och sand. Men det var faktiskt enda gången på våra vandringsdagar längs Biosfärleden som underlaget inte var i princip helt slätt. Sedan passerade vi en lång sandstrand där Mariestadsborna samlats för att få bada och njuta av solen. Vi kom strax fram till parkeringen som var full av bilar. Där såg vi en skylt att vi just passerat naturreservatet Sandviken. Från det håll vi kom fanns, såvitt vi såg, ingen information om reservatet.
Mat, mat och återigen mat
Från parkeringen följde vi asfaltsvägen, och redan efter första kurvan ligger Mariestads Golfklubb där vi skulle äta lunch. Underbart nog gick det bra att sitta på uteserveringen även att vi hade med oss hunden Wilma. Vi hittade ett hörn där vi själva kunde njuta av solen, medan hon fick vila i skuggan bredvid oss. Dessutom kom personalen ut med en skål vatten till henne.
Vi behövde inte vänta länge på att få in vår mat. Maten var vällagad (jag åt fisk som jag alltid gör om det finns möjlighet, den här gången röding) och smakade ljuvligt. Gunnel var nöjd med kycklingspettet hon beställde också. Det enda problemet här var att jag nästan var för mätt för att orka resa mig och hänga på mig ryggsäcken.
Lång sträcka längs asfalterad gång- och cykelbana
Efter vår sena lunch gav vi oss iväg längs den asfalterade gång- och cykelbanan in mot Mariestad. Den var flitigt använd och vi blev omkörda av otaliga cyklister. Den här biten kändes lite som en transportsträcka. Och en ganska lång sådan. Minst 3-4 kilometer skulle jag tro. Men då och då skymtade Vänern, och på ett ställe gick vi förbi ett gäng svårflirtade kor som inte ville komma fram och hälsa på oss.
Ekuddens naturreservat, Mariestad
Till slut svängde vi av på en stig. Den förde oss mot en camping som vi fick runda, och sedan in i naturreservatet Ekudden. Detta område verkade väldigt populärt. Många människor var ute och joggade, rastade hunden, gick med barnvagn och så vidare.
För mig som är uppvuxen i Eksjö var kanske inte ekarna i sig så imponerande. Även att några av dem var riktigt gamla bjässar. Men det som verkligen gjorde intryck på mig var att de som bor i Mariestad har detta naturreservat på gångavstånd. För det sträckte sig verkligen ända fram till husen – och nästan ända till hamnen.
Strax söder om reservatet, längs stigen mot bostadshusen, finns en anlagd våtmark för fåglar, Tegelängen. Där finns också ett fågeltorn. Det var väldigt fint att passera där med alla fåglar runt omkring, och med stadens första hus precis framför oss.
Mariestad och biosfärhotellet Aqva
Vi strosade sedan förbi hamnen, över bron in mot centrum. Vi gick längs smala gränder innan vi svängde av mot Hotell Aqva, biosfärhotellet där ett rum väntade på oss.
Det var oerhört skönt att duscha av sig ”resdammet”.. okej, svetten då, och vila någon timme på rummet innan det var dags att ge sig ut på stan för en middag.
Vi hamnade på Restaurang Sand, en restaurang med libanesisk mat. Denna varma kväll var det underbart att sitta på uteserveringen. Även här fick Wilma vara med – och den vänliga personalen kom med vatten till henne.
Som du kanske vet är jag mer van vid att sova i tält eller vindskydd, och att laga maten ute, så detta var verkligen lyxigt. Och gott. När vi skulle tillbaka till hotellet kände jag det nästan som om jag rullade fram. Men vem kan motstå dessert när det finns Cremé Brulee på menyn??
Fin avslutning på fin vandringshelg
På söndagsmorgonen vaknade vi utvilade och gick ner till hotellets restaurang. Där väntade en fantastisk frukost på oss. Trots att det bara var Gunnel och jag som skulle äta.
Så när vi sa hejdå och gick mot parkeringen var vi både mätta och belåtna. Och tacksamma över alla upplevelser vi fick under vår vandringshelg.
För dig som vill veta mer om Biosfärleden
Denna etapp av Biosfärleden går mellan Karleby och Mariestad, Västergötland, och är 14,5 kilometer. Om du vill veta mer om etappen kan du läsa Biosfärledens egen beskrivning av sträckan här.
Fler blogginlägg om leden
– Så här skrev Gunnel om Biosfärleden, etapp 8 och 9
– Tack vare att jag har gått ytterligare några etapper kan du även läsa mina inlägg från etapp 7 och etapp 8.
Länkar till Destination Läckö-Kinnekulle och deras samarbetspartners
Blev du nyfiken på biosfärleden eller området? Använd de här länkarna så får du veta ännu mer!
– Mariestads Golfklubb
– Biosfärhotellet Aqva – kranmärkt med fokus på hållbarhet
– Restaurang Sand
– Destination Läckö-Kinnekulle
– Visit Mariestad
– Vänerkulle
– Västsverige
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.