När vi började spåna på vad vi skulle göra under påskhelgen kom Lars med ett förslag. Nämligen att gå ut i skogen och bygga ett skydd / vindskydd av granris. Förmodligen föreslog han detta för att det var flera månader sedan vi gjorde något ”äventyrligt”. Men samtidigt kunde jag inte låta bli att undra om det inte var ett diskret sätt för honom att lära mig en del saker som jag är ganska dålig på.
Att välja plats och komma igång
Den här gången skulle vi utgå från vårt hus och gå till fots istället för att ta bilen någonstans. Eftersom både valpen (Balder) och den vuxna hunden (Wilma) skulle följa med kunde vi inte gå så långt. Därför bestämde vi oss för att gå upp på en höjd i närheten, och dra dit granris från ett hygge i närheten. Lars hade ett förslag på plats, men jag ville att vi skulle välja en annan höjd – med ”finare” utsikt.
Givetvis (!) blev det platsen jag önskade – vilket jag ganska snart började ångra. Från den fina utsiktspunkten var det några hundra meter till området som avverkats, så det blev långt att gå varje vända för att hämta granris. Lars lärde mig ett bra knep, att göra en klyka av en gren och hänga på granriset på den. På så sätt kunde jag få med mig betydligt mer ris än om jag hade burit eller släpat ”för hand”. Medan jag släpade ris fixade Lars några slanor till själva grundkonstruktionen.
Sedan satte vi igång med själva byggandet. Eftersom jag varit scout i min ungdom trodde jag att jag hade bra koll på knopar och sådant. Fast det hade jag verkligen inte. Även de gånger vi använde knopar jag kände till så hade Lars smarta små twistar som gjorde dem hållbarare eller bättre på annat sätt. Jag kände mig helt novis. Men jag fick titta på, och sedan testa själv. Och vi fick faktiskt ihop en ställning som stod tillräckligt stabilt för att vi skulle kunna börja hänga dit granriset. Vilket man börjar göra nerifrån. Inte uppifrån som jag tyckte kändes mest naturligt.
Dags att njuta av vårt verk
Det blev en kamp mot tiden, för solen dalade snabbare än vi önskat. Men vi hann få vårt vindskydd klart innan det mörknat helt. Och även göra upp en liten eld med medhavd ved. Medan lugnet sänkte sig runt oss satt vi bara där på våra liggunderlag, åt kvällsmat, myste med hundarna, småpratade och tittade på stjärnorna.
Temperaturen sjönk i kvällningen, och vi konstaterade att det nog skulle bli ännu en natt med minusgrader. Att ha brasan var oerhört lyxigt, och vi satt länge och bara njöt i nuet innan vi bestämde oss för att göra kväll och krypa ner i de varma sovsäckarna.
Stjärnklar natt och vacker morgon
Det går inte att beskriva känslan man får när man ligger i sovsäcken och ser ut på den stjärnklara himlen. Efter en stund tittade även månen fram och lyste upp natten.
Lite kallt var det under natten, men inte så farligt att jag frös. Därför sov jag gott ända tills hundarna tyckte att det var morgon och dags att gå upp. När de hade fått gå ut och göra sina morgonbehov tog vi det lite lugnt och låg kvar en stund och njöt av vårt lilla vindskydd.
Sedan packade vi våra bäddar och började plocka ner vårt skydd. Alla snörstumpar packades i en påse och togs med hem. Ris och slanor drogs ner i skogen. Platsen såg nästan ut som innan vi kom dit – bortsett från att det blivit en liten stig i mossan på berget där vi gått fram och tillbaka med allt ris.
Vilka lärdomar gjorde jag inför nästa vindskydd?
- Att det är viktigare att välja plats utifrån var byggmaterialet finns – istället för att utgå från utsikten
- Vad som behövs för att bygga ett skydd
- Att jag kan få med mig väldigt mycket granris om jag bär/släpar det i en klyka
- Vilka knopar jag kan använda (och knep för att pimpa till scout-knoparna jag kan)
- Hur man flätar granriset för att skyddet ska hålla och bli tätt
Blir du inspirerad att testa själv? Till exempel här (överlevnad.se) kan du läsa på lite och få konkreta tips. Eller kontakta Lars (Göta Äventyr) för en liten överlevnadskurs.
OBS! Inga levande träd skadades vid byggandet av detta vindskydd. Vi använde enbart material från ett hygge.

Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.