Igår var det dags för mig att gå ytterligare en sträcka av Kuststigen. Den här gången valde jag etapp 5 som går mellan Ljungskile och Kolhättans färjeläge, men jag gick den i motsatt riktning eftersom jag har så nära ner till färjan.
I stort sett varje gång vi lämnar ön tar vi färjan från Svanesund till Kolhättan, med bil. Idag åkte jag och hunden Wilma (valpen Balder är för liten för långa turer än) över sundet ”till fots” till etappstarten. Detta är en vägfärja (Västtrafik linje 387), så den är kostnadsfri och ingen biljett behövs.
Vädret var grått och temperaturen låg på några plusgrader när vi påbörjade vår 16 kilometer långa vandring mot Ljungskile. Efter flera veckors snö och kyla var det väldigt halt när smältvatten rann på snö och is, och jag ångrade snabbt att jag inte hade tagit mina vinterkängor från Icebug som har inbyggda dubbar. Att hålla i ett hundkoppel när man går på isigt underlag är inte det roligaste. Men jag får erkänna att det i alla fall är en fördel med draghjälp i hala uppförsbackar.
Från färjeläget går man först någon kilometer längs brant grusväg, som just nu var väldigt hal. Därefter kommer man ut på en asfalterad väg som i stort sett saknar vägren. Den är starkt trafikerad i samband med färjeavgångarna, var 20:e till var 30:e minut. Sedan följer leden i huvudsak olika grusvägar resten av sträckan. Jag är inte en person som går igång på vandring längs väg. Skogsvägar älskar jag, och stigar, men längre sträckor längs grus- och asfalt tycker jag är mindre tilltalande. Trots detta bjöds jag på vackra vyer vid sidan av leden.
När jag passerade en mindre bro drogs mina ögon in mot skogen. Bron gick över en bäck som rann mellan granarna – i en smal ravin. Nu var bergväggarna täckta av is och jag kände att jag bara måste försöka fota. Det var en smal ravin, och djup, men när jag gick fram för att binda fast hunden vid ett träd såg jag att det fanns en stege till hjälp. Trots det var det rätt otäckt, men jag tog mig ner så långt jag kunde och tog några bilder.
Strax efter denna lilla avstickare började det duggregna en liten stund, men efter en kvart blev det uppehåll igen. Det var lätt att följa leden. På denna etapp var det i stort sett enbart i korsningar det fanns markeringar. Rakt fram gäller tills man ser en pil som visar annat. I en enda korsning saknades skyltning, och det har jag meddelat till Kuststigen. Innan jag visste ordet av kom vi fram till havet, vid campingplatsen vid Sparreviken, strax söder om Ljungskile.
De sista kilometerna följer man havet. Jag är otroligt svag för havet och tycker att det är vackert i alla väder och alla former. Husen står trångt och jag förstår att alla vill ha denna utsikt från sitt eget fönster. Strandpromenaden förbi kallbadhus, gästhamn och småbåtshamn är förmodligen ofantligt vacker i sommarskrud. Idag var det moddigt och grått. Men ändå vackert!
För dig som vill veta mer om etapp 5 mellan Kolhättan och Ljungskile
Etapp 5 går mellan Ljungskile och Kolhättans färjeläge och är 16 kilometer. Största delen av leden går längs väg.
Jag är inte en person som går igång på vandring längs väg. Skogsvägar älskar jag, och stigar, men längre sträckor längs grus- och asfalt tycker jag är mindre tilltalande. Trots detta bjuds man på vackra vyer vid sidan av leden. Odlingslandskap. Små berg. Hästar i hagar. Och havet såklart! Självklart fick inte etapp 5 visa sig från sin bästa sida – vem kan göra det en mulen och småregnig dag i februari? Men jag kan tänka mig hur det ser ut här under våren och sommaren. Eller vilken solig dag som helst!
Här hittar du en länk till Kuststigens information om etapp 5
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.