Jag tycker det är härligt när hela familjen gör saker tillsammans. Förutsatt att alla tycker att aktiviteten vi utför är rolig förstås. Det är inte alltid lätt att behaga tonåringarna, men den här veckan fick jag god hjälp av den otroliga vintern vi fått här på västkusten. Den gav oss nämligen möjligheten att åka skridskor i sagolikt vinterlandskap.
På sjön Vrångevattnet i Herrestadsfjällets naturreservat, grannkommunen Uddevallla, finns en långfärdsskridskobana på 5 km. Killarna hittade inte sina skridskor efter flytten, men vår lokalavdelning av Friluftsfrämjandet (Uddevalla) blev återigen räddningen. Hos dem hyrde vi skridskor, och fick på ”köpet” med både isdubbar och räddningslina.
Efter att ha flexat ut lite tidigare från jobbet i torsdags åkte vi till Herrestadsfjället och parkerade vid den generöst tilltagna parkeringen vid Vrångevattnet. Vi var långt ifrån ensamma där denna soliga dag, men det var heller ingen trängsel. Min dotter, min sambo och min bonusson snörade på sig sina skridskor och var ivriga att komma iväg. Planen var att de skulle åka längs banan runt sjön medan jag och hunden Wilma skulle gå leden till ett vindskydd ute på en udde. Där skulle vi ses för lite korvgrillning och samvaro.
Nu åkte familjen lite snabbare än jag tänkt mig (det är bara min sambo som är van åkare) så jag kom fram till vindskyddet bara några få minuter före de andra. På ryggen bar jag ryggsäck med ved, liggunderlag, korv och lite extrakläder.
Planen var att jag skulle ha brasan varm när de dök upp, så att väntetiden på maten inte skulle bli så lång. Men nu gick det bra ändå. Det fanns mycket att göra i väntan på glöd. Värma fötter vid brasan. Fota de vackra omgivningarna. Leka med istappar. Kasta snö. Och innan man visste ordet av var det dags att grilla.
Eftersom min dotter frös om fötterna bestämde vi att hon skulle gå tillbaka till parkeringen med mig och vovven, medan killarna fortsatte runt hela sjön. Vi fick oss många skratt under vår ”egentur”. Turligt nog kom vi fram till bilen i stort sett samtidigt som killarna gled in och tog av sina skridskor.
Solen hade precis gått ner över skogskanten så tajmingen var helt perfekt. Med rosiga kinder, bubblande av saker att berätta för varandra och nya gemensamma minnen, åkte vi hemåt.
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.