Snöigt dygn utanför Uddevalla

Egentligen hade jag och Elin planerat en annan vandring, men jag är glad att vi ändrade oss. I Herrestadsfjällets naturreservat utanför Uddevalla fick vi en mysig övernattning, vandring i vacker natur och en massa snö som bonus.

Kort promenad i snöfall

Efter att ha kört på en slingrig liten grusväg parkerade vi på Kärrestugans parkering i Herrestadsfjällets naturreservat. Därifrån var det bara 1,1 kilometer att gå fram till stugan som vi hade hyrt för natten. Vi tog våra ryggsäckar och gick iväg i det mysiga snöfallet.

Det var bara några få minusgrader, och snön dansade framför oss i pannlampornas sken. Vi njöt i fulla drag och kände oss som om vi var i en sagovärld. Man behöver ha med sig egen ved så vi gick mellan bilen och stugan två gånger (eftersom vi inte orkade bära allt på en gång).

Myskväll i Kärrestugan

Inne i stugan var det riktigt kallt så vi gjorde upp en brasa i öppna spisen det första vi gjorde. Visserligen värmde inte brasan upp stugan särskilt mycket, om man inte satt precis intill. Men den spred ett mysigt sken och sprakade hemtrevligt.

Vi satt och småpratade och insöp atmosfären en stund innan vi bäddade med våra liggunderlag och sovsäckar på stugans golv. När vi kröp ner för natten var temperaturen i stugan 0 grader.

Blå timmen i Herrestadsfjällets naturreservat

På morgonen vaknade jag nyfiken och glad och steg upp lite före Elin. Jag passade på att gå till bilen och hämta den sista veden, och möttes av sagolik snöklädd natur i blå timmen.

Frukostmys i timmerstuga

Sedan tände vi en brasa, och visa efter gårdagens försiktiga brasa matade vi på med lite mera ved och värmen spred sig sakta runt oss. Vi lyfte fram några bänkar och ställde framför brasan. På den ena la vi renfällen så att vi kunde sitta gott och varmt. Och skorna ställde vi vid öppna spisen för torkning efter promenaden i blötsnö.

På en pall ställde jag upp Trangia-köket och där stekte vi ägg och korv till våra frukostmackor. Lite frukt och juice hade vi också. Tack och lov var det inte så kallt i stugan att juicen hade frusit – det hade varit lite snopet. Mjukt tunnbröd var toppen till frukostmackorna eftersom det blev både mjukt och varmt så fort vi lagt i våra stekta ägg och korvar. Kaffe fick Elin såklart till sin frukost.

Efter en lugn morgon packade vi ihop det sista av våra saker och gick mot bilen för att lämna merparten av packningen.

Vandring i snöigt landskap

Från bilen korsade vi vägen och tog stig bredvid Vrångevattnet mot Krokestugan. 2,7 kilometer skulle det vara. Men redan efter några hundra meter insåg vi skrattande att det nog skulle ta ett tag att komma fram. Stigen går i kuperad terräng. Visserligen är den tydligt markerad med gula märken/ringar på träden, men när man går i snö där ingen gått är det ibland svårt att veta exakt var leden går.

Jag hade gått här några gånger tidigare, så jag hade i alla fall ett ungefärligt hum om ifall vi gick åt rätt håll eller inte. Snön tyngde trädens grenar och det kändes som om vi hade hamnat i ett ”winter wonderland” på riktigt. Det var svårt för hjärnan att förstå att jag verkligen var där, för kontrasten mot vintern hemma, bara några mil bort, var för enorm.

Förundran och glädje

Upp och nerför små berg gick vi, genom fantastisk skog i total tystnad. Snabbt gick det inte, men i gengäld fick vi se desto mer av den fina naturen. På marken låg cirka 10-15 centimeter blöt och tung snö, så efter ett tag blev tungt för mitt lite knä att pulsa fram här. Men samtidigt förundrades jag över att kunna gå så här, kilometer efter kilometer, utan att se ett enda fotspår från någon annan än några vilda djur då och då. Och Elin förstås.

Jag kände mig som ett barn på julafton av att få gå i denna sagovärld. Kontrasten mot snömängden hemma gav mig nästan en overklighetskänsla, men också en begynnande julstämning.

Lunch vid kåtan

Långt efter den beräknade tidplanen kom vi fram till kåtan i Herrestadsfjällets naturreservat. Därinne mötte vi de enda personer vi såg på hela dagen, och det råkade vara paret som är stugvärdar för Kärrestugan där vi övernattat. De lagade mat inne i kåtan, så vi satte oss ute vid grillplatsen och stekte vår kyckling på Trangiat.

När de andra lämnade kåtan sa de att det fortfarande brann i kaminen ifall vi ville gå in. Eftersom mina fingrar var stelfrusna av allt fixande tackade vi för erbjudandet. Därefter bar vi in alla våra grejer i kåtan och satt och värmde oss där en stund.

Bohusleden etapp 14, tillbaka mot bilen

Min ursprungliga plan var att vi skulle passera alla fyra stugorna i reservatet, men när vi lämnade kåtan var det bara 1,5 timme kvar till solnedgången. Därför valde vi ett snabbare alternativ och gick Bohusleden mot Metsjön och följde sedan vägen tillbaka till parkeringen. Detta var dessutom snällare mot mina knän än att pulsa fram i snö i kuperad terräng. Trots att vi gick längs väg fick vi en fin naturupplevelse, och vi varken såg eller hörde en enda bil. Det blev en bra avslutning på ett väldigt härligt och sagolikt snöigt dygn.

Avslutningsvis lite fakta

Herrestadsfjällets naturreservat ligger strax utanför Uddevalla. Det består av skog, sjöar och små berg med riktig vildmarkskänsla. Det finns tydligt märkta stigar som leder runt i reservatet, och det är lätt att koppla ihop flera av de kortare lederna till en längre. Dessutom passerar Bohusleden etapp 14 i kanten av Herrestadsfjället.

Via Friluftsfrämjandet Uddevalla kan man hyra Kärrestugan, Krokestugan och Hällerstugan. Det finns även en öppen stuga, Kölnestugan, och en kåta där man kan rasta eller övernatta. Dessa går inte att boka.

Parkeringar finns på många ställen, se mer information på Länsstyrelsens webbsida om naturreservatet. Det är tyvärr inte så lätt att nå naturreservatet med kollektivtrafik.

Mer att läsa i blogg och på Instagram

Vill du läsa mer om vandring i Herretadsfjällets naturreservat kan du kika på mina tidigare blogginlägg härifrån. Och här kan du läsa om Elins och mitt förra äventyr, med packraft i Tiveden.

Du kan också läsa Elins berättelse om den här turen på hennes Instagram. Så fint beskrivet!

Instagrambilder från Herrestadsfjället