Naturreservaten Iglekärr och Ekliden

Risveden är ett underbart område i Västra Götalands län som består av 11 olika naturreservat. De senaste två åren har jag varit i området upprepade gånger. Häromdagen var det premiär för mig att gå i Iglekärr naturreservat och det angränsande Ekliden naturreservat.

Ut i kvällningen och leta sovplats

Egentligen hade jag lite lösa planer på att åka iväg dagen efter, men min sambo tyckte att jag kunde få lite extra egentid. Så jag packade ryggsäcken med mina sovsaker och la även med min hammock. Efter en titt på kartan bestämde jag mig för att försöka hitta några bra träd att hänga upp den i vid Stora Iglekärr.

För att göra en lång historia kort letade jag mig upp längs stigen mot Iglekärr. På den höjd jag hade planerat att sova stod brandhärjade träd, så det kändes inte som någon superidé att hänga upp hammocken i dem. Istället följde jag kanten av tjärnen och hittade till slut två träd på lagom avstånd från varandra.

Hammocken kom upp strax före skymningen

Ärligt talat var detta första gången jag hängde upp min hammock helt på egen hand. Man blir lite lat när man har en sambo som håller kurser i vandring, friluftsliv och överlevnad. Men det gick alldeles strålande och mina knopar höll.

Eftersom jag åkt ut till skogen på kvällen hade jag inte många minuter tillgodo innan solen skulle gå ner, men jag hann ändå njuta av den vackra kvällen. Sedan kröp jag in i hammocken, tände pannlampan och njöt av att ligga i tystnaden och läsa. Om det fanns några mygg så stördes i alla fall inte jag av dem därinne i min kokong.

Åska! Upp med tarpen!

Däremot blev jag störd av dundrande ljud några gånger. Till att börja med förstod jag inte vad det var, men sedan insåg jag att det åskade. Eftersom jag hade pannlampan tänd märkte jag inte att det blixtrade med täta intervaller. Regnet hängde i luften så jag klev ur hammocken och hängde med pannlampans hjälp upp tarpen.

Packa ihop och lämna packningen i bilen

Otroligt nog klarade jag mig undan regnet, för åskan gick fram och tillbaka någon kilometer bort. Så jag vaknade pigg och glad bredvid Stora Iglekärr och tittade ut på gråvädret. Planen för morgonen var att packa mina grejer och sedan gå och lämna dem i bilen innan jag gav mig ut på upptäcktsfärd. Bilen stod mindre än 2 kilometer ifrån mig.

På upptäcktsfärd i Iglekärr och Ekliden

Från parkeringen (Iglekärr naturreservat) följer man vägen runt 100 meter innan man svänger in på en liten skogsväg/stig som går åt höger. Efter en liten sväng sitter en vit liten skylt som pekar mot Iglekärr. Runt stigen, som stiger upp mot berget, fanns mossa och kantareller. Snart ser man den första blå markeringen, och det är den man ska följa om ,´man vill gå runt hela Iglekärr naturreservat.

Det blir snabbt kuperat och stigen leder uppåt genom skogen. Efter knappt en kilometer kommer man till ett stigskilje där blå led går åt två håll. Till höger ligger Stora Iglekärr (som jag ju kommit ifrån tidigare på morgonen) och till vänster stod det Grankärr. Här svängde jag vänster.

Stigen ledde mig nu genom gammal härlig skog som bröts av små kärr och våtområden. Längs leden trängdes klockljungen, och på en del ställen lyste det gult av myrlilja i kärren. Tyvärr var det alldeles för blött för att kunna komma riktigt nära. Leden genom reservatet gick upp och ner, och uppe på kullarna kryllade det av blåbärsris, tyngt av mogna blåbär.

Stigen i det här området var inte den mest trampade, så på många ställen hängde högt gräs över stig och spång. Men leden var välmarkerad med blått, så det var ändå lätt att hitta sin väg.

Leden går in i Ekliden naturreservat

Snart såg jag Lilla Iglekärr skymta mellan träden, men även här var det på grund av våtmarker svårt att ta sig fram till sjön. Istället följde jag leden in i Ekliden naturreservat och mot den vackra lilla tjärnen Stora Skarnhålan. Även den omgiven av våtmark, så jag nöjde mig med att fota på lite avstånd.

Här samsas den blå leden med röd led, som gör en rundslinga inne i Ekliden naturreservat. Min plan var att gå även den, och gå som en 8:a, men på grund av att jag hade en tid att passa fick jag spara den planen till en annan gång.

Lilla Iglekärr ligger i båda reservaten

Strax skymtade Lilla Iglekärr genom tallarna och jag gjorde en liten avstickare ner till den vackraste av de tre tjärnarna i reservaten. Där jag stod i duggregnet och tittade ut över det vackra landskapet önskade jag nästan att jag hade övernattat här istället.

Till min förtjusning var fanns här mängder med myrlilja, så jag passade på att gå ner till vattnet, och fota några av de vackra, rara blommorna. Eftersom de inte är vanliga i Småland där jag kommer ifrån är min förtjusning över att se dem här lika stor varje sommar.

Marken närmast Lilla Iglekärr var också blöt, men inte långt ifrån sluttade den ner genom tallskog. Här stannade jag en stund, trots duggregn, och bara tog in allt det vackra jag hade runt mig. I total tystnad.

Eldhärjad skog och lite svårare att gå

När jag lämnat Lilla Iglekärr bakom mig ändrades omgivningarna drastiskt runt mig. Från gammelskog och charmiga skogstjärnar kom jag in i ett mer sterilt landskap som präglades av eldhärjade trädstammar.

För mig kändes det sorgligt att gå här eftersom jag såg för mig hur det kan ha sett ut före branden. Leden var delvis svår att se i detta område, trots att det fanns markeringar relativt tätt. Det var uppenbart att det inte är så många som går just här.

Efter en liten stund delar sig stigarna åt; Den röda svänger av åt vänster och den blå åt höger. Jag fortsatte alltså att följa blå led (rundslinga på 5 kilometer), men planen är att komma tillbaka hit och gå båda rundorna.

Tillbaka in i Iglekärr naturreservat

Den brandhärjade delen av skogen fortsätter en bit in i Iglekärr naturreservat, men sedan blir det lätt stig genom barrskog, bruten av myrmarker.

På ett ställe stod en dovhjort och tittade på mig innan hon skuttade iväg. Och flera gånger stannade jag för att fota växterna runt mig. Innan jag visste ordet av var jag framme vid en skylt som sa att blå led fortsätter rakt fram, men att Iglekärr låg åt höger. Då följde jag stigen mot tjärnen där jag hade sovit under natten.

Ute i tjärnen såg jag tre röda näckrosor, men de var på för långt avstånd för att jag skulle få några skarpa bilder med mobilkameran.

Hyllningsbänken vid stora Iglekärr

Det finns en ”badplats” vid Stora Iglekärr, där det även står en fantastisk hyllningsbänk som installerades under invigningen av gammelskogen 2016. Den skulpterades på fem dagar av en av världens främsta motorsågs-skulptörer, Tommy Craggs.

Bänken var otroligt vacker med många detaljer att se på och ta in. Redan kvällen innan fotade jag den när jag letade efter en sovplats – det gick inte att bara gå förbi den.

Härifrån återvände jag sedan ner till bilen, samma väg som jag gick på morgonen, och rundan blev ungefär 5 kilometer.

Mer information om Iglekärr

Den blå slingan är cirka 5 kilometer och den startar runt 100 meter från parkeringen (länk till parkeringen på Google Maps) – fortsätt bara längs vägen. Eftersom den stig som utgår från parkeringen försvinner efter en liten bit, så den bör du bara ta om du vill navigera fritt. I Ekliden naturreservat går röd stig, men den hade jag inte möjlighet att gå vid detta besök. Det kan kanske också vara intressant att veta att det är tillåtet att övernatta i dessa två naturreservat.

Länkar till mer information

Det finns en hel del att läsa om Iglekärr hos Naturarvet. Även hos Länsstyrelsen kan du läsa mer om Iglekärr naturreservat och Ekliden naturreservat.

Mina andra turer och utflykter i Risveden

Här hittar du alla mina blogginlägg från Risveden och här nedanför ser du några av mina Instagraminlägg från området.