Nu är det några år sedan jag var på Filmbyn Småland senast. Mycket var sig likt när jag var där häromdagen med syster, syskonbarn och mamma. Men en supertrevlig nyhet som kommit sedan jag flyttade från Eksjö är sju sagolika utflykter. Dessa börjar och slutar precis utanför Filmbyn i Mariannelund.

Sju sagolika utflykter

För ett tag sedan fick jag frågan om jag ville provgå dessa utflykter. Visserligen var jag förtjust i området redan innan (se länkar längre ner från tidigare turer). Men självklart ville jag göra dessa utflykter igen – med Filmbyns vinkling. Skogarna runt Mariannelund är som tagna ur Astrid Lindgrens filmer. Och jag har verkligen saknat dem sedan flytten från mitt gamla hemomkring i Eksjö kommun.

Tanken med lederna är att göra det enkelt för Filmbyns besökare att hitta unika och intressanta platser i närheten. Längden på utflykterna är mellan 2 och 7 kilometer. Men får nog räkna med en halv dag per tur om man går som familj. Eftersom jag inte har några egna små barn längre lånade jag med mig några på en del av turerna. Fast det går givetvis lika bra att gå utan sällskap också.

Kort beskrivning av de charmiga vandringslederna

1. Världens starkaste?

När jag utgår från den här rubriken tänker jag på Pippi Långstrump. Målet för den här 5 kilometer långa utflykten är en av världens största runkestenar. Det är namnet på block från inlandsisen – som man ska kunna få att gunga. Utmaning: Att få det stora stenblocket i gungning.

På grund av att älgjakten började tidigare än vanligt var det olämpligt att gå denna tur, men jag har varit här tidigare (länk).

2. Hit med lite farligheter

Ja så heter den andra sagolika utflykten. Och farligheter gillar ju flera av Astrid Lindgrens karaktärer. Till exempel Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. På denna tur passerar man en spännande sjö och kommer fram till en utsiktsplats vid ett stup. Uppdrag: Att hitta det mest udda trädet OCH att göra det bästa vårskriket (eller höstskriket) från utsiktsplatsen.

På grund av att älgjakten började tidigare än vanligt var det olämpligt att gå denna tur. Men när jag gick Höglandsleden, etappen mellan Ingatorp och Mariannelund förra vintern, så sammanfaller utflykten med de sista kilometrarna av etappen som du kan läsa om här.

3. Vi ska på utflykt tra la la

Kanske hade den här turen passat för barnen i Bullerbyn? Utflykten till Korpberget är totalt 4 kilometer och passar bra för en picnic. Längs vägen ska man leta fågelholkar och lyssna efter fågelläten. Och från berget ska man ropa sitt namn och se om ekot svarar. Dessutom kan man kombinera denna tur med utflykt nummer 5 eftersom den till stora delar går längs samma stigar.

4. Se ända till Mariannelund

Så långt kunde ju Ida se när Emil hade hissat upp henne i flaggstången. Men frågan är om vi kommer att göra det. Uppdraget på denna tur är att hela tiden hålla utkik efter det vita kyrktornet. Och att notera från hur många platser vi ser det. Rundan för oss till byn Norrlida längs Sevedeleden, och är 7 kilometer lång.

På grund av älgjakten blev jag avrådd från att gå denna tur. Dessvärre har jag inte gått mer än en liten bit av den tidigare – den som sammanfaller med starten av Sevedeleden (här kan du se hur det såg ut när jag gick den förra våren).

5. Vilken är den klaraste sjön i Mariannelund

Eftersom jag hade med mina syskonbarn på den här turen blev det väldigt livat. Trots att turen bara är 2,1 kilometer. Tack vare ett spännande uppdrag – att ta vattenprover i 3 olika sjöar – var engagemanget stort. Till på köpet kan man kombinera denna med utflykt nummer 3 som går åt samma håll. Läs om den fina utflykten (länk) jag fick med syster, syskonbarn och mamma.

6. Picknick i Herrgårdsparken

På grund av att Madickens familj blev jagade av tjurar fick fly upp i träd när de var på picknick. Även om man roar sig med klädklättring på denna utflykt behöver man inte oroa sig för kor. Turen är 4,5 kilometer. Och just det ja – det finns en utmaning också: Att sprida glädje genom att sjunga en sång från scenen! Vill du veta mer – kolla in här hur det såg ut när vi var där i helgen.

7. Finns det troll och rövare i skogen?

Sist, men inte minst, brukar man säga. Det gäller även Filmbyns sagolika utflykter. Den sista är nämligen spännande med historier om rövare och tjuvar. Dessutom bjuder den på en enorm naturlig klättervägg. Hela turen är 7,5 kilometer och går delvis i kuperad terräng. Slutligen kan jag rekommendera att du kombinerar denna tur med nummer 1 och nummer 2 om du vill gå en lite längre tur. Dessa utflyktsmål ligger ganska nära slingan för utflykt 7.

På grund av att älgjakten började tidigare än vanligt var det olämpligt att gå även denna tur. Men när jag gick Sevedeleden med min kompis Linda (titta gärna) passerade vi här, och utflykten följer leden ner mot Mariannelund.

Länk till Filmbyns information om utflykterna

Givetvis har Filmbyn Småland samlat all information om utflykterna på ett och samma ställe. Ta en titt (länk). Det finns en folder för varje utflykt (med karta, färdbeskrivning och kuriosa) och de finns att köpa i receptionen på Filmbyn Småland.

Inlägget Sju sagolika utflykter, Mariannelund dök först upp på Hemomkringvandring.

Vid några tillfällen hade jag sett fantastiska vattenfallsbilder från Skäktefallet (också kallat Brudslöjan) i mitt instagramflöde. De bilderna gjorde mig riktigt nyfiken eftersom vi är förtjusta i vattenfall, så jag kände att detta skulle kunna vara ett perfekt utflyktsmål för hela familjen.

Vackra Skäktefallet (Brudslöjan)

I lördags bar det av, men vi vuxna fick åka själva eftersom tonåringarna i sista sekunden bestämde sig för att stanna hemma. Bilfärden till Halleberg gick smidigt och tog oss strax över en timme. Från parkeringen var det bara några hundra meter längs en lättpromenerad skogsväg fram till Skäktefallet. Marken runt oss var täckt av höstlöv i alla färger, och framför oss såg vi den mäktiga bergväggen som bäcken kastar sig ut över i det vackra vattenfallet.

En liten bit från vattenfallets fot, med fin utsikt mot fallet, finns två bord med bänkar och jag har svårt att tänka mig en bättre plats för en picknick med familjen. Alldeles bredvid finns en bro som leder över bäcken. Tack vare den kan man gå en rundslinga parkering-vattenfall-parkering. Jag skulle gissa på att den är max 800 meter att gå.

Självklart var vårt mål först och främst att få att se och njuta av vattenfallet, men alla som följt bloggen ett tag vet nog att både jag och min sambo även tycker om att fotografera. När vi kom dit var en barnfamilj på plats, så då fick vi uppföra oss ordentligt och hålla oss på behörigt avstånd från vattenfallet, men så snart de gick vidare började min sambo gå ut på de hala klippblocken, och även att klättra uppåt i fallet, trots mina högljudda invändningar.

Tack och lov kom han ner helskinnad efter sina små utflykter. Berget som vattnet kastar sig utför är brant. Dånet från vattenfallet omgav oss och jag hade svårt att ens höra min egen röst. Vatten yrde i luften och kläderna var lika blöta som efter en regnskur. Trots gråvädret var Skäktefallet oerhört vackert och jag kan förstå varför det ibland kallas för Brudslöjan. När men tittade på vattnet från sidan gav alla de små fallen samma böljande intryck som en brudslöja. Jag såg för min inre syn hur ofantligt vackert detta vattenfall måste vara när vattnet stelnat i ett ishölje. Eller när det forsar fram i vårgrönskan. Denna plats måste vi helt enkelt besöka fler gånger – det var vi överens om.

Byklevsfallet

Så sent som samma morgon som vi åkte till vattenfallet fick jag reda på att det fanns ytterligare ett fall i området, Byklevsfallet. Visserligen hade vi redan spenderat någon timme vid Skäktefallet, men när det inte är mer än 7 kilometer till nästa vattenfall vore det dumt att inte göra en avstickare dit också. Byklevsfallet ligger alldeles intill bilvägen på grannberget Hunneberg och det var lätt att hitta dit.

Jag tror att vi lyckades komma dit exakt rätt dag för att att få se årets vackraste höstfäger runt Byklevsfallet. Det var inte långt att gå, men inte så tillgängligt om man ville komma närmare än att stå på vägbron och titta. Vi följde en smal, hal stig längs åns kant och förundrades av de vackra träden och vattnet som föll nerför flera fall i bakgrunden.

Fallhöjden ska vara ungefär 25 meter, men det är svårt att fånga med en mobilkamera Vi stannade inte lika länge vid detta fall, men vi fick med oss många skratt och fina minnen även härifrån. Med största sannolikhet kommer vi att besöka båda fallen, och även fler intressanta platser i närheten, inom några månader.

För dig som vill veta mer om Skäktefallet och Byklevsfallet

Skäktefallet, som också kallas Brudslöjan, ligger i Vänersborgs kommun, Västra Götalands län. Här kan du ta fram en vägbeskrivning till Skäktefallet från valfri punkt)

Länk till Länsstyrelsens information om naturreservatet Halle- Hunnebergs platåer där båda vattenfallen finns

Pinsamt nog fick jag från en av mina följare på Instagram i efterhand reda på att vattenfallen Skäktefallet och Byklevsfallet ligger i en Ekopark – Halleberg och Hunneberg (se länk). Där finns en mängd sevärdheter som vi helt missade när vi var där.

Länkar till några andra inlägg om vattenfall

• Stalpets vattenfall, Aneby
• Vattenfallsdusch på hemmaplan, Ale
• Slereboåns dalgång, Risveden
• Målsånnaleden – Stalpets vattenfall – fallosstenen, Aneby
• Utflykt till Hassafall, Jönköping
• Utladalen och Vettisfossen – Jotunheimen
• Favorit i repris – Slereboån i Risveden
• Husebyleden och bokskogen Uggletofta, Orust

[instagram-feed feed=10]

Inlägget Vattenfall x 2 – Skäktefallet och Byklevsfallet dök först upp på Hemomkringvandring.

Efter min flytt från Småland för 4 veckor sedan fick jag äntligen träffa min yngsta syster och hennes barn igår. Högt på deras önskelista var (till min stora lycka) att få se typiska ”västkustklippor” så vi åkte raka spåret till lättillgängliga Marstrand.

Från Kungälv där vi träffades tog det runt en halvtimme att ta sig ut till ön med bil. Färjan tar cirka 2 minuter, och så här under högsäsong går den en gång i kvarten. Vi hade turen att precis komma med färjan (det finns ett maxantal för hur många passagerare som får följa med och gränsen gick precis efter att min dotter klivit ombord). Snart hade vi kommit i land och började vår upptäcktsfärd på ön. Första anhalten blev Carlstens fästning – där vi egentligen inte alls tänkt gå in.

Några i sällskapet ville gå in, så det slutade med att jag och de båda hundarna väntade på utsidan medan de andra gick in. Tyvärr hann de inte se så mycket som de hade velat av fästningen, för när man har med en 2-åring, en 4-åring och en 6-åring så får man ägna ganska mycket tid åt att titta så att de inte springer rätt ut i en vallgrav eller andra farliga ställen. Efter en timme anslöt gänget till mig där jag satt i solen och njöt med hundarna.

Från fästningen tog vi närmast möjliga väg ner mot havet. Längs vägen letade jag blommor och barnen hoppade och skuttade lyckligt på klipphällarna vi gick förbi. De hittade snart ett superbra ställe att stanna och fika på där vi hade fin utsikt över havet och hörde ljudet av vågorna som slog mot land, men ändå satt i lä.

Vi satt länge och njöt av platsen. Och av fikat såklart. När barnen började bli rastlösa klättrade de omkring och utforskade alla spännande platser runt oss. Själv gick jag och fotade blommor.

Min systerdotter på 2 år behövde sova en stund, så hon och min syster la sig helt enkelt på liggunderlaget vid fikaplatsen. Några av oss andra passade på att gå en sväng längs stigen som går runt hela ön. Den var bred, iordninggjord och väldigt lätt att gå. De mäktiga vidsträckta vyerna tog andan ur mig.

Efter ungefär fem timmar på ön bröt vi upp från vår fikaplats och gick längs stigen ner mot färjeläget. Solen sken på oss hela vägen och vi njöt för fullt av platsen – och av sällskapet.

För mig som är oerhört svag för den här typen av miljö kunde vi inte åkt till en bättre plats och jag är tacksam över att jag fick dela dagen både med min dotter, min sambo och min syster och syskonbarn. Så mycket vandring blev det inte tillfälle till, men på min önskelista till min sambo finns flera öar som vi kan välja på för vår nästa vandring.

För dig som vill veta mer om Marstrand

Så här hittar du hit: Marstrandsön ligger några mil norr om Göteborg. Med bil tar det runt 50 minuter. Följ E6 till Kungälv. Därifrån är det skyltat. Färjan tar cirka 2 minuter och går en gång per kvart dagtid, och en gång i halvtimmen på kvällarna. Barn under 7 år åker gratis. Vi betalade runt 120:- för 3 vuxna och en tonåring. Biljetten gäller tur och retur.
Länkar: Länk till Marstrands egen sida om vandring runt ön Slingan runt ön är cirka 5 km.

Inlägget Familjeutflykt till Marstrand dök först upp på Hemomkringvandring.

Idag passade vi på att göra en liten familjeutflykt till Björsjöbacka, i Vättlefjäll naturreservat, på eftermiddagen. Temperaturen har varit närmare 30 grader varje dag sedan vi flyttade hit i lördags, men äntligen sjönk den ner till bara 23.

Vi återvände till Björsjöbacka

En helg för ungefär en månad sedan gick Lars och jag rundan runt Björsjön som utgår från Skrapekärr, och vi tyckte att hagarna runt Björsjöbacka var väldigt mysiga. Att avståndet från parkeringen och dit inte är mer än 900 meter passade bra just idag när vi skulle ha våra inte-så-ute-sugna tonåringar med oss.

Picknick mitt i hagen

Parkeringen ligger precis utanför en lummigt grön hage full av lövträd. En liten sjö skymtar mellan all grönska. Efter att man gått in genom en grind följer man skogsvägen rakt fram (leden är markerad) tills man kommer fram till en stor äng/hage, alldeles vid gården Björsjöbacka. Vi letade upp en fin kulle med utsikt åt alla håll.

Vi fick en rolig och mysig stund på kullen vi valde ut som fikaplats. Ryggsäcken packades upp och några av fåren var väldigt närgångna och försökte roffa åt sig små smakbitar. Det var mysigt att sitta där i lugnet och se ut över ängen med alla djuren och höra dem runt oss.

Kort men fin gemensam stund

Vi stannade inte mycket längre än att vi hann fika lite och gosa med de djur som var tillräckligt nyfikna och modiga för att komma fram till oss. Betydligt gladare, mer avslappnade och med nya gemensamma minnen vände vi tillbaka till bilen – genom alla fina grindar (som gör det smidigt att ta sig igenom hagarna om man har med barn eller hundar jämfört med stättor/trappor som ska klättras över).

Jag förmodar att vi kommer att åka hit fler gånger. Jag kan rekommendera det som barnvänligt utflyktsmål – som dessutom är väldigt naturskönt.

Fler turer jag gjort vid Skrapekärr

Stora Björsjön i dimma
Maj 2020 – Skrapekärr – Björsjön runt, 6,7 km i regn
Och här kan du läsa om alla turer jag gjort i Vättlefjäll

Inlägget Familjeutflykt till Björsjöbacka, Vättlefjäll dök först upp på Hemomkringvandring.

Strax utanför Vetlanda, längs väg 127 i riktning mot Sävsjö, hittar du Hultaby slottsruin. Den är ett perfekt utflyktsmål om du vill göra något trevligt utomhus med familj eller vänner – men inte vill gå någon längre sträcka. Från parkeringen är det bara 200 meter ut till udden där Hultaby slottsruin ligger.

Den medeltida borg som Hultaby slottsruin utgör resterna av, byggdes i mitten av 1200-talet. Slottsruinen ligger på en klippa som stupar brant mot Norrasjön. Borgen hade en imponerande 10 meter lång och 6 meter bred paradtrappa av skifferhällar, som var ett riktigt skrytbygge. Något liknande fanns inte i vår landsända på den tiden. Trappan finns fortfarande kvar och upplevs än idag som pampig.

Hultaby ö (med tiden har den övergått till att bli en udde), var en befäst medeltida sätesgård. Idag finns endast grunderna av borghuset och övriga byggnader kvar. Detta är alltså inte en slottsruin där man kan gå in i olika rum, som i den närliggande Eksjöhovgårds slottsruin i Sävsjö (länk till blogginlägg 2019-02-16). På platån innanför murarna finns en rektangulär husgrund och en rund tornkälllare. När man går uppför trappan till ruinen möts man av följande syn över platån:

I borgen huserade under mitten av 1300-talet Erengisle Sunesson (Bååt), den siste jarlen på Hultaby och en av 1300-talets mäktigaste män. Sätesgården brändes ner och övergavs runt 1360.

Jag tycker att ruinen är ett fint och trevligt utflyktsmål. Det är förmodligen en väldigt spännande plats för barn att springa runt på, men som vuxen får man vara lite uppmärksam då det inte finns något skydd vid borggrundens slut. Det stupar brant ner några meter på ena sidan, se översta bilden. Ängarna runt slottsruinen bjuder också in till lek och utforskande. Kanske kan ni hitta fler husgrunder? Det finns nämligen ganska många sådana om man har ögonen med sig.

Norrasjön ligger strax nedanför ruinen och där finns ett bord och bänkar om du vill sitta ner och ta en liten fikapaus. Från bordet har du både utsikt ut mot sjön och upp mot slottsruinen. Personligen skulle jag lika gärna (eller hellre) sitta uppe i ruinen och fika – en dag då det är lite varmare än dagens 2 plusgrader.

För dig som vill veta mer om Hultaby slottsruin

Slottsruinen är skyltad från länsväg 127 och parkeringen ligger direkt efter avfarten. Därifrån är det en enkel vandring på skogsväg i cirka 200 meter. Vid sidan om skogsvägen finns vackra lövskogsängar som betas av får. Koordinater SWEREF N 6364249, E 502126

Länk till Vetlanda kommuns artikel – Känn historiens vingslag vid Hultaby
Länk till Jönköpings länsmuseums information om slottsruinen

Fler slottsruiner i närheten

Eksjöhovgårds slottsruin i Sävsjö (länk till blogginlägg 2019-02-16)
Jag vet inte exakt hur långt det är emellan, men jag gissar på cirka 2 mil. Eksjö Hovgårds slottsruin ligger också längs väg 127, strax före backen upp mot Sävsjö om du kommer från Vetlandahållet, så det kan vara värt att besöka dem båda vid samma tillfälle.

Inlägget Hultaby slottsruin, Vetlanda dök först upp på Hemomkringvandring.