Efter förra helgens fredagsmys, som vi fick avnjuta i regn och åska, blev vi glada över helgens väderleksprognos. Enligt SMHI skulle det nämligen vara sol hela eftermiddagen igår, och dessutom vara klart hela natten och idag. Vi bestämde oss för att åka till en favorit i repris: Gårdsjön i grannkommunen Stenungsund.

Eftersom vi kom iväg sent fick vi prioritera

Tack vare att vi åt middag med tonåringarna innan vi åkte hemifrån behövde vi inte tänka på att laga mat. Utan vi tog bara våra ryggsäckar med vår standardpackning, och la till hammockar och tarpar. Trots det kom vi iväg ganska sent, för jag hade jobbat nere i Göteborg under dagen. Bilresan från Orust till Gårdsjön tar inte mycket mer än en halvtimme.

När vi kom fram gick vi iväg motsols längs leden som går runt hela Gårdsjön. Stigen är markerad med blått på träden, men är tydligt trampad. Landskapet är kuperat, men vackert med sjön skymtande mellan träden nästan hela tiden. I sjön finns flera uddar där det är möjligt att slå upp ett tält och vi hade en plan. Men när vi närmade oss den planerade platsen såg vi att den var upptagen och vi tog då till plan B och fortsatte en bit till.

Innan vi kommit fram till vår sovplats började solen sjunka. Egentligen hade jag velat fota en massa, men vi fick prioritera. Det som var viktigast var att få upp sovplatserna och samla ved till vår brasa innan det mörknade. Så vi satte genast igång att hänga upp våra hammockar (jag efter instruktioner och vissa hjälpinsatser från Lars). När det var klart gick vi runt i området och samlade in ”ved”. Alltså torra kvistar, pinnar och grenar som låg på marken. Och fjolårets torkade ljung i de fall den fanns kvar.

Någon timme framför brasan

Det hade inte hunnit mörkna helt innan det brann en härligt sprakande och värmande brasa i eldstaden på udden. Visserligen fick vi mata den med ny ”ved” ofta eftersom den var så klen. Det tog en liten stund där i lugnet. Men sedan kom den över oss. Den där känslan av att allt annat rinner av en. Vi bara satt där tillsammans och njöt av den fina kvällen och av lite gott att äta och dricka. Snart såg vi månen stiga över trädtopparna och spegla sig i Gårdsjön.

Temperaturen sjönk snabbt, och när det blev läggdags tog jag på mig mitt merinounderställ, mina Happy Hiking-strumpor, mössa och buff. Hunden Balder var lite orolig eftersom han inte fick sova med oss i hammockarna som han gör när vi tältar eller sover i vindskydd. Men han fick en egen tarp, madrass och nattlampa en bit ovanför oss. Och han både såg och hörde oss, så han kom snabbt till ro och både Lars och jag somnade därefter snabbt.

Dimmig morgon över Gårdsjön

Drömvärlden som mötte mig när Balder väckte oss vid 5-tiden var fantastisk. Dimman flög lätt över sjön och solen var på väg upp och gjorde ljuset nästan sagolikt vackert.

Medan Balder och jag gick runt lite på udden och fotade tog Lars det lugnt och fotade inifrån hammocken. Eftersom vi insåg att Balder inte skulle somna om erbjöd jag mig att gå några kilometer med honom – även att jag hade kunnat tänka mig att krypa ner i sovsäcken en stund till. Och bara titta upp på himlen och ut över sjön.

Vi gick tillbaka ut på leden som går runt Gårdsjön och fortsatte följa den. Vi fortsatte där vi vikit av kvällen före. Uppför berg och nerför berg gick vi. Och leden tog oss över en liten bro, under ett nedfallet träd, nerför en brant där jag återigen fick ta hjälp av ett rep för att enklare ta mig fram. Allt medan solen steg och jagade bort dimman från de öppna ytorna.

Mysfrukost i lugn och ro

När vi kom tillbaka till udden hade Lars stigit upp han också. Då hängde vi ut sovsäckar och annat som blivit fuktigt under natten (vi sov ju precis invid sjön) så att de fick torka. Själva satte vi oss i solen och åt vår frukost i lugn och ro. Vi hade inga tider att passa förrän på eftermiddagen.

Egentligen hade vi tänkt åka hem efter frukosten, men nu kom vi fram till att vi skulle försöka hitta ett vattenfall som vi hört talas om några gånger: Lysegården i Kungälv (se eget inlägg). Så när vi hade packat klart och kontrollerat att vi inte glömt något gick vi mot bilen för ännu en liten utflykt.

Även att vi är ute i alla väder var vi tacksamma för dessa ofantligt vackra timmar vi fick tillsammans. Hur vi än hade gjort hade vi inte kunnat önska oss något vackrare väder. Allt var perfekt, och jag kommer att bära med mig minnet av övernattningen och förmiddagen länge.

För dig som vill veta mer om Gårdsjön

Vägbeskrivning

Gårdsjön ligger i Stenungsunds kommun i södra Bohuslän, strax norr om Svartedalen. Hit tar du dig lättast genom att åka gamla E6:an till Ucklum och därifrån köra vägen österut mot Västerlanda. Efter ca 4 kilometer står det Gårdsjön på en skylt som pekar åt höger. Följ den fram till parkeringen, som ligger på vänster hand. Via den här kartlänken hittar du både koordinater och vägbeskrivning för att ta dig till Gårdsjön.

Jag kommer inte att svara på frågan om exakt vilken udde vi sov på. Alla uddarna är vackra, och jag vill gärna att du ska göra egna upptäckter – inte bara kopiera mina. Men jag är oerhört glad om du hittar inspiration genom det jag skriver och visar i bild – och jag önskar dig många fina ute-upplevelser.

Länkar till mer information om Gårdsjön

Hos Stenungsunds kommun kan du läsa om forskningen som bedrivs runt Gårdsjön, och om naturstigarna (länk) som går där. Om man går runt hela sjön beräknas det ta 2-3 timmar.
Även Västsverige skriver om de vandringsleder/stigar som finns runt Gårdsjön (länk)

Inlägget Gårdsjön i dimma efter hammocknatt dök först upp på Hemomkringvandring.

I ganska exakt ett år har jag längtat efter att få sova i hammock i vårgrön bokskog *. Och min sambo är aldrig svårövertalad när det gäller ute-tid. Så igår kväll åkte vi till bokskogen på Himlabacken här på Orust.

Upp mot Himlabacken

När vi kom fram parkerade vi på Husebyledens parkering, strax utanför Ellös. Därifrån gick vi leden mot Himlabacken. Eftersom Husebyleden följer en gammal, numera gräsbevuxen, väg är det lätt att gå ända fram till Himlabackens fot.

Sedan viker leden av in på stigen som går rakt uppåt på Himlabacken – som faktiskt vilar på en skalbank. Vilket även Kuröd som vi besökte för någon vecka sedan gör. Stigen är vältrampad, men det är riktigt brant. Eftersom underlaget består av grus/småsten kan det vara lite lurigt att gå här – särskilt med packning på. Bredvid stigen slingrar sig en porlande bäck fram. Och i ravinen på stigens vänstra sida kastar sig ett litet vattenfall ner över stenarna.

Dags att ordna sovplatserna på Himlabacken

När vi kom fram till vår tilltänkta sovplats var det bara en timme kvar till solnedgången. Därför satte vi igång direkt med att hänga upp våra hammockar. Och att bädda. På grund av att väderleksprognosen sa att det inte var risk för regn valde vi att hoppa över våra tarpar den här gången. Och det var jag lycklig över, för jag ville otroligt gärna kunna ligga i hammocken och se upp mot trädtopparna och njuta av bokarnas gröna löv.

Därefter kunde vi i lugn och ro gå en liten sväng i området på Himlabacken. Vi fotade bokträd, lät hundarna dricka vatten i bäcken och jag gick bort till bron och tittade på blommor i slänten. Än blommade mängder av vitsippor och gullvivor där, en del blåsippor, och där fanns en hel skog av skogsbingel. Så blomnörden i mig var väldigt nöjd när vi gick tillbaka mot vårt läger.

Hammock-natten bjöd på god sömn

Efter vår lilla runda låg vi i hammockarna och småpratade medan det mörknade runt oss. Att byta om till sovkläderna var inte lika otrevligt som i helgen då det var minusgrader. Det var till och med så varmt att jag kunde ligga i sovsäcken och titta på bilder en stund utan att förfrysa handen. Men är jag la bort telefonen och sa god natt somnade jag på studs. Och sov som en drottning! Ända tills hundarna (som sov på egna bäddar under en tarp bredvid oss, fastsatta i trädet med långlinor) väckte mig klockan 04.30 då de uppenbarligen tyckte att det var morgon.

Egentligen hade min plan varit att gå Husebyleden med hundarna innan Lars vaknade. Men när jag blev väckt innan jag sovit klart, och jag dessutom såg att det var gråväder, ångrade jag mig. Och till min stora lättnad kom hundarna snart till ro igen under sin tarp.

Frukost på Himlabacken före hemfärd

Några timmar senare vaknade vi och steg upp och ordnade frukost. Det var oerhört skönt att bara sitta där i lugn och ro. Hundarna var visserligen sugna på vår frukost och gjorde oss närgånget sällskap. Trots att de fått sitt eget foder utstrött bland torra boklöv på marken. Men de fann sig i att bara vara med i gemenskapen.

Slutligen hade vi inte något mer att göra än att packa ner våra sovplatser och hundarnas tarp och bege oss ner från Himlabacken och tillbaka till bilen. Vi fick en otroligt fin tid, även att det inte blev någon lång vandring. Det enda som jag kunde önskat utöver allt fint jag fick med mig var några solstrålar som hade förvandlat omgivningen från vacker till sagolik. Men – det kommer att komma fler dagar!

För dig som vill veta mer

Bokskogen Himlabacken ligger på Orust i Bohuslän. Parkeringen ligger intill väg 178 mellan Varekil och Ellös. Strax före Ellös tar du av mot Hälleviksstrand. Efter 50 meter finns en skylt Fornborg till vänster, där finns en P-plats. Husebyleden startar på andra sidan om väg 178. Du går genom gångtunneln under väg 178 och svänger vänster. Följ sedan blå pilar tills du är vid Himlabacken.

Val av plats: Inspirerad av instakontot Southern Forest Adventures

* Anledningen till att jag fick en sådan längtan efter att sova hammock i vårgrön bokskog var de otroligt vackra bilderna som Southern Forest Adventures har på sitt instagramkonto (länk här). Följ honom gärna!

Länkar till tidigare inlägg från platsen

Husebyleden och bokskogen Uggletofta, Orust (oktober 2020)
Kulturlederna Husebyleden och Svens Altare, Orust (april 2020)
Kuststigen etapp 8 – Malö strömmar-Göksäter (januari 2021)
Tältnatt i decemberrusk (december 2020)

Inlägget Hammock-natt på Himlabacken, Orust dök först upp på Hemomkringvandring.

Eftersom vi deltog i marschen förra veckan fanns varken tid eller ork över till någon avkopplande utenatt som vi annars brukar unna oss med jämna mellanrum. Igår stod vi inte ut längre, utan bestämde oss hastigt och lustigt för att åka till Klevsjöloft som vi passerat en av marschdagarna och fastnat för.

Utsiktspunkten Klevsjöloft ligger i Risvedenområdet – men utanför de 11 naturreservaten som finns där. Klevsjöloft är 184 meter högt och ger besökaren milsvid utsikt över delar av Risveden och Klevsjöarna i sydost och Matbrunn och Skäfthultssjön i sydväst. Vi passerade här när vi gick Risvedenspåret (18 km) förra veckan och föll pladask för utsiktspunkten. Sjöar, skog och ”småberg” åt alla håll så långt ögat når.

Igår kväll kom vi fram ganska sent. Trots det började vi med att återbekanta oss med utsikten innan vi fick upp våra sovplatser i form av hammockar (och tarpar som skydd för blåsten). Runt klockan 22, när solen redan gått ner även att den förstås varit dold bakom moln hela dagen, var vi klara och kunde sätta oss ner på bergskanten och bara njuta av kvällen, lugnet och sällskapet.

Tacksamma över den fina kvällen vi fått kröp vi till sist ner i varsin hammock och jag vaggades snabbt till sömns i min varma, mysiga kokong. En gång vaknade jag under natten, men somnade om snabbt igen. Men strax före 05 slog jag upp ögonen pigg och nyfiken. Och lycklig över att se ljuset ute och notera att det nog skulle bli en solig och vacker dag.

Eftersom jag är lite mer morgonpigg än Lars kröp jag ner i sovsäcken igen efter ungefär 50 minuters fotograferande och smygande runt i området. Bara jag och storlommen var vaken tror jag, för den hörde jag gång på gång nerifrån sjöarna. Medan jag väntade på att sambon skulle vakna njöt jag av utsikten från min sovplats – och efter en stund även av att läsa några kapitel i boken jag hade med mig.

Några timmar efter att jag vaknat gjorde även sambon det. Hans sovplats var då lite väl varm eftersom den låg mitt i solen och han steg snart upp och gjorde mig sällskap till frukosten.

Dagens frukostvy var otroligt vacker där vi satt i morgonsolen. Skogen, sjöarna och lagren av kullar/berg bredde ut sig framför oss. Fåglarna kvittrade – i övrigt var allt tyst. Bilderna vi tog blev tyvärr inte något att ha då en solstråle skar igenom varenda bild. Men du får ta mig på orden när jag säger att det var fint.

Det var lite bökigt att få upp två hammockar på toppen på grund av trädens placering och alla buskar som fanns emellan. Men vill man så går det. Vi kommer definitivt att återvända till denna plats – med eller utan övernattning. Förresten: Här fanns bra mobiltäckning – något som annars är en bristvara i Risveden-området.

För dig som vill veta mer

Hitta hit: Klevsjöloft ligger i Risvedenområdet (Ale, Lerum och Alingsås kommuner), men utanför naturreservaten. GPS-koordinater: GPS:57°58’27.4″N 12°21’21.3″E
Länk: Läs mer om Klevsjöloft hos ”Pärlor i Göteborgs insjörike”

Inlägget Fin övernattning på Klevsjöloft dök först upp på Hemomkringvandring.

Även att vi hade varit ute några timmar på en familjeutflykt kände vi suget efter att få sova ute, så vi bestämde att det var dags för mig att få göra min premiärnatt i hammock. Tidigare har jag oftast sovit i vindskydd och övernattningsstugor när jag övernattat i naturen. Men sedan jag träffade min sambo har det mest blivit tältnätter.

Det hade redan hunnit bli kväll innan vi hade möjlighet att komma iväg, så vi kunde inte bege oss så långt. Min sambo som känner närområdet bättre än jag gör föreslog en sjö han trodde att jag skulle tycka om – och när vi kom fram efter en kortare bilfärd visade det sig att han hade rätt. Jag älskar klippor och klipphällar, och den här insjön bjöd verkligen på kustkänsla.

Vi följde en stig som gick i skogen. Mellan träden skymtade vattnet och klipphällarna längs dess kant. Vi passerade det ena stället vackrare än det andra. Efter en kort promenad var vi framme vid platsen som Lars tänkt sig som vår sovplats för kvällen. Medan jag njöt av omgivningen, och då och då försökte hjälpa till så gott jag kunde, hängde Lars upp hammockarna och tarpen.

När vi var klara satte vi oss och lutade oss mot några stenar vid vattnet, njöt av solen som snabbt dalade mot trädtopparna och av måsarnas skrin.

Trots att solen sjönk var det tillräckligt ljust att gå på en liten upptäcktsfärd runt den närmaste viken. Jag var givetvis på jakt efter blommor. Det kryllade av notblomster och småsileshår. Den vackra frossörten som jag bara sett två gånger i mitt liv hoppades jag också på att hitta. Både miljön och tiden på året var nämligen perfekt, men jag hittade tyvärr ingen. Det gjorde däremot Lars – till min stora glädje – så jag fick se några i alla fall.

Tiden gick snabbt och till slut kände vi att det var dags att gå och lägga oss och jag tyckte det var spännande att få krypa in i den lilla kokong som min hammock utgjorde.

Vindarna var ganska friska, men vi låg helt skyddade under tarpen. Känslan av närheten till naturen var större än när man sover i tält. Från början var det lite gungigt och ostadigt när jag skulle röra mig eller vända mig. Det dröjde dock inte länge innan jag fick kläm på hur jag skulle bära mig åt för att inte uppleva att hammocken skulle tippa ut mig… Sedan somnade jag på ett kick och sov som en prinsessa hela natten.

Jag vaknade pigg och glad och låg och drog mig i sovsäckens värme en timme. Solen strålar svepte över tarpen och jag hade förstklassig utsikt mot sjön. Måsarna skränade där de flög runt de små öarna och vinden ven. Till slut kunde jag inte låta bli att stiga upp och gå en liten morgonrunda innan jag väckte min sambo.

Att få äta frukost tillsammans på en klipphäll i solskenet efter en utenatt – det måste vara bland det härligaste som finns! Det var underbart att sitta där i lugnet och bara njuta innan vi packade ihop vår sovplats och gick tillbaka till bilen efter min första natt i hammock. Även små turer gör under för själen!

Inlägget Premiär för mig att sova i hammock dök först upp på Hemomkringvandring.