Jag hade inte sovit i min bivvybag sedan i höstas, så jag tog chansen under veckans ”efter-jobbet-övernattning” med Sofia. Men det visade sig att jag (kanske) kunde valt ett bättre tillfälle.

Februari månads after work med Sofia

Igår var det i alla fall äntligen dags för en efter-jobbet-tur tillsammans med Sofia. Vi tog oss till en (för oss) okänd plats som hon hade letat upp på kartan. Det var extra spännande att vi inte visste exakt hur det skulle se ut, eller om det ens skulle vara möjligt att övernatta där vi tänkt.

I den första viken vi kom till hade vi kunnat slå upp tälten, men platsen var inte särskilt inspirerande. Men när vi kom till den andra viken visste vi direkt att det var där vi ville spendera kvällen och natten. Marken var ganska blöt, så det slutade med att Sofia slog upp sitt tält på en liten plätt av strandängen som var hyfsat torr, medan jag själv la ut bivvybagen på en klipphäll.

Vi satte oss längst uppe på klipporna för att njuta av solnedgång och kvällning medan vi åt vår middag. Trots att det inte var särskilt kallt (enligt termometern) så kylde vindarna enormt, så vi gjorde kväll tidigare än planerat. En sak vi kommer att minnas är nog att mitt kokkärl gled av brännare, men att jag tack vare Sofias varningsrop hann fånga det i luften med ”ta-mojjen”.

Torr och varm trots snöfall

Under natten både regnade och snöade det, men jag vaknade ändå torr och varm inne i min bivvybag. Fast jag får erkänna att jag någon gång under natten räddade skorna som stod utanför – jag hade inte alls räknat med någon nederbörd. I morse steg vi upp, packade och åkte mot våra jobb – med den här härliga upplevelsen i bagaget. Ett vardagsäventyr när det är som bäst!

Inlägget Vardagsäventyr i bivvybag dök först upp på Hemomkringvandring.

Beräknad läsningstid: 7 minuter

Oftast skriver jag om specifika vandringsleder jag gått eller platser som jag besökt. Men idag vill jag bara ge dig inspiration att sova under bar himmel. Vare sig du gjort det innan eller inte. Det är alltså inte själva platsen som är viktig i inlägget.

Vi passade på när vädret såg bra ut

Igår lovade SMHI att det skulle vara soligt på eftermiddagen – och dessutom uppehåll på natten. Då bestämde vi oss för att åka till Box Vette här på Orust. Sist vi var där såg vi nämligen en riktigt cool tall, precis intill stigen. Den var nästan som en koja, och vi sa direkt att vi måste sova där någon gång.

Eftersom solen går ner strax före kl. 16.00 fick vi åka hemifrån relativt tidigt. Men vi hann gå runt en stund uppe på berget och se när solen sjönk i havet. Därefter gick vi tillbaka till tallen som vi passerat på väg upp.

Jag såg fram emot att sova under bar himmel

För min sambo Lars är det vardagsmat att sova under bar himmel. Eftersom jag själv inte gjort det så många gånger tycker jag att det är riktigt spännande – och härligt. För min skull tänkte han hänga upp en tarp, men jag bad honom att låta bli. Jag ville mycket hellre ligga och titta på månen mellan grenarna.

Vi hade med oss lite ved för att kunna göra en brasa i vinterkylan. Dessutom samlade vi ihop en massa kvistar som fallit till marken i närheten. Eftersom vi inte hade någon riktig eldstad byggde Lars en botten som vi sedan byggde upp brasan på. Underbart att kunna sitta där i mörkret sedan och bara underhålla elden. Höra knastrandet, känna värmen och se på de förtrollande lågorna.

Kvällen gick snabbt

Vi åt lite kvällsmat, njöt av månen och den stjärnklara himlen, och varvade ner efter veckan. Till slut var det dags att bädda och göra oss klara för att krypa ner. Vi la ut liggunderlagen direkt på marken och sovsäckarna på. Båda två hade dessutom en fleeceliner inuti sovsäcken. Eftersom jag är så frusen hade jag såklart varmvattenflaska också – som vanligt.

Vår hund Balder har sin egen lilla sovplats när vi är ute och han hade krupit ihop på sin plats långt innan vi la oss.

Gott att sova under bar himmel

På grund av att det är många som har svårt att sova ute skäms jag nästan för att säga att jag sover superbra utomhus. Jag somnar nästan direkt, och sover oftast mycket längre på morgonen än jag gör hemma. Inatt var inget undantag. Innan jag visste ordet av var det morgon.

Strumporna är av mohair, inte merinoull, och från mitt favoritmärke Happy Hiking.

I vanliga fall är jag alltid snabbare upp på morgonen än Lars, men inte idag. Det tog emot att kliva ur den varma sovsäcken för att byta om och packa ihop sakerna. Men till sist var jag tvungen. När jag gick för att uträtta morgonbehoven möttes jag av en helt fantastisk soluppgång.

Den gav ny energi så sedan var det enklare att göra klart. Lars hade redan hunnit koka upp vatten till kaffe och choklad och vi åt en lätt frukost innan vi lämnade vår tall.

Efter en snabb sväng upp på berget igen gick vi till bilen. Lars för att åka hemåt, och jag för att vandra längs Pilgrimsleden Orust.

Hitta en egen fantastisk plats!

Syftet med det här inlägget är inte att du ska gå till Boxvik Vette och sova under ”vår” tall. Istället vill jag inspirera dig. Påminna om att det är härligt ute året om. Det som skulle göra mig gladast av allt är om du blir inspirerad att hitta en egen fin plats att sova under bar himmel på. Skulle det bli så; Skriv i kommentarsrutan här nedanför så kan du inspirera fler!

Länkar till inlägg om nätter jag valt att sova under bar himmel

• 50-årsfirande med övernattning under bar himmel
• Under bar himmel vid Björshuvudet
• Skarsjöleden (eller Stora Skarsjön runt), Ljungskile

Inlägget Sova under bar himmel – eller en tall dök först upp på Hemomkringvandring.

Min väninna Sofia ville ge mig något fint eftersom jag fyllt år, och bjöd in mig till ett 50-årsfirande med övernattning under bar himmel. Platsen vi skulle till var hemlig, och maten ville hon också stå för. Det enda jag behövde göra var att packa mina grejer och åka hem till henne igår eftermiddag.

Platsen vi skulle till var en strand på Sofias mark här på Orust. Alltså behövde vi bara gå några hundra meter för att komma fram. Från havet blåste det rejält, och himlen var grå, men det var två glada och förväntansfulla vandringskvinnor som började packa upp. De som känner mig vet att jag inte brukar dricka alkohol, men jag gjorde ett undantag igår. Sofia hade köpt en liten flaska champagne för att inleda 50-årsfirandet med.

Äventyrliga Sofia

Det började bli dags att förbereda middagen (inte jag, Sofia var noga med att hon var värdinna för aktiviteten). Att göra upp eld i blåsvädret var en liten utmaning, men det är klart att det löste sig. Vi hade båda med oss bra tändstål. Medan vi väntade på att elden skulle ”gotta till sig lite” gick vi en sväng längs strandlinjen. Sofia, som är betydligt äventyrligare än jag är, försökte få mig att hoppa på drivande isflak. Det slutade med att hon fick hoppa runt själv medan jag stod och skrattade på stranden. Skrattade gjorde vi även då jag föll raklång på den klafsiga stranden i jakten på en plastfolia som flög iväg med vänden.

Festmåltid för 50-åringen

Därefter dukade Sofia upp en massa godsaker på den ilandflutna kistan. Rostbiff. Spenat. Tomater. Majs. Ost. Paprika. Lök. Kantareller. Där fanns allt för att göra goda quesadillas! Det kändes oerhört lyxigt att bara sitta där på mitt liggunderlag och titta på, och prata med Sofia, medan hon fixade med maten. Brasan sprakade. Vågorna på havet skvalpade mot stranden. Vinden ven. Och våra skratt låg på lut hela tiden och fyllde luften om och om igen.

Innan vi visste ordet av hade det mörknat och månen var uppe. Brasan hade vi matat med mera ved och vi tände små lyktor som gav mysig belysning.

Sovplatser under bar himmel

Vi började göra i ordning våra sovplatser. Det gick oerhört snabbt jämfört med om man sover i tält eller i hammock. För Sofias del var det bara liggunderlag (dubbla) och sovsäck och för mig även en vindsäck. Under kvällen hade vi diskuterat bland annat detta med frusenhet och att sova ute. Vi var båda förberedda med flera lager kläder under middagen. Inför natten hade Sofia dessutom med sig värmekuddar, och jag värmeflaska. Däremot hade jag tagit en sovsäck som var lite väl kall, så jag var tacksam att jag hade ett vindstoppande hölje runt mig. Vinden från havet bredvid oss var ganska stark.

Det kändes inte så lockande att ta av alla jackor för att krypa ner i sovsäcken i enbart underställ när det blåste så. Men väl på plats, och med vattenflaskan invirad i en filt, var det riktigt skönt. Känslan att bara ligga där och kunna se upp på månen och stjärnorna (där de gnistrade varje gång det blev en lucka i molnen som drog förbi) var helt underbar. Jag somnade på ett kick! Under natten var jag vaken några gånger för att jag var kall, men löste det genom att lägga min fleecejacka under ryggen som skydd mot markkylan. Jag vaknade också på grund av ivriga sjöfåglar i flock som slog sig ner i vår närhet. Men jag somnade om snabbt, lätt och i harmoni.

Vilken morgon!

Strax efter 06 vaknade jag, och då var Sofia redan i full färd med att göra upp eld för morgonkaffe och morgonte. Himlen var helt klar och morgonrodnaden spred sig vid horisonten. Till frukosten hade Sofia stuckit in ett tårtljus och en födelsedagsflagga i ett äpple. Det behövdes en ansenlig mängd tändstickor för att tända ljuset i blåsten – och det lyste inte länge. Men en stund. Oerhört mysigt och omtänksamt!

Medan morgonen ljusnade runt oss njöt vi av vår frukost. Eller ja.. jag njöt av halva koppen te – den andra halvan spillde jag över mig i min iver att fota den vackra morgonen, så den njöt jag mindre av.

Oerhört tacksam för fint 50-årsfirande

Att packa ihop våra saker gick sedan snabbt och enkelt. Liksom att gå de 300 meterna till Sofias hus. För mig är detta höjden av hemomkringvandring: Att gå till en plats i sin egen närhet och njuta av den istället för att längta till årets fjällsemester eller liknande. När vi skildes åt idag skulle Sofia till jobbet. Själv har jag semester. Men svårare än så här behöver det inte vara. Jag är så oerhört tacksam för att jag fick det här fina 50-årsfirandet i present – och för alla nya minnen som vi fick med oss.

Vill du följa Sofia på Instagram?

Eftersom vi sov på Sofias mark, i stort sett i anslutning till hennes hus, delar jag inga koordinater till platsen. Se detta som en inspiration till hur enkelt det kan vara att göra vardagen lite festligare och mer minnesvärd.

Följ gärna Sofia och hennes äventyr på Instagram: https://www.instagram.com/osterangens_aventyr/

Inlägget 50-årsfirande med övernattning under bar himmel dök först upp på Hemomkringvandring.