Personligen tycker jag att det är lätt att glömma bort att skogens skafferi är en sådan skattkista. Jag är ju blomnörd och tittar oftare på vackra blommor än på ätliga växter, men vissa tider på året, som nu, blir jag helt euforisk över hur välfyllt det är. Skogens skafferi.

Sedan någon vecka tillbaka har jag kunnat plocka kantareller varje promenad jag tagit med hundarna här i närområdet. Som många vet är jag inte så förtjust i svamp, men det är ändå roligt att plocka när man hittar. Innan jag flyttade plockade jag alltid åt en äldre granne. Nu äter både sambon och hans son kantareller, så det har ökat min motivation att hitta och bära hem de gyllene svamparna. Frysen är nu rätt välfylld, och ”pojkarna” har fått äta både kantarellmackor och kantarellomelett vid ett flertal tillfällen.

I förrgår kväll var vi ute knappt en timme och rörde oss bara några hundra meter från huset. På den tiden hann vi få ihop cirka 2,5 liter kantareller, 3 kg blåbär och lite hallon. Då hade jag ändå redan plockat 4 liter kantareller på morgonen och givit till mina svärföräldrar. Det är oerhört roligt att kunna glädja andra med sådana enkla medel!

Under mina promenader vadar jag just nu fram i blåbärsris som dignar av bär. Lingonen är på väg att mogna och fingersvamparna poppar upp ur jorden och växer som ogräs. Skogens skafferi är oerhört generöst just nu. Men höjdpunkten för mig blev lunchrundan igår då jag och sambon bara skulle ut och rasta hundarna en stund. Vi följde en skogsväg från huset några hundra meter bort och hittade en större mängd kantareller runt den. De 3-liters påsar som vi hade med oss i fickorna ifall vi skulle råka på någon svamp fylldes snabbt till brädden!

Det är en sådan rikedom – och lycka – att laga mat med det man själv bär hem från skogens skafferi. Dessutom har jag allt detta på hemmaplan – och jag anser att det är hemomkringvandring på lyxnivå när kan ta med mig godsaker hem från turerna. Men jag måste erkänna att det allra bästa med alltihop är när vi går ut tillsammans. Letar. Hittar. Plockar. Gläds åt varandras fynd medan vi pratar och skrattar längs vägen. Det ger oss fina stunder tillsammans som gläder både nu och när vi ser tillbaka på dem i framtiden. Kan man känna annat än lycka och tacksamhet över att få vara med om detta?

Som den blomnörd jag är måste jag avsluta med en vanlig blomma som ändå är oerhört vacker, johannesört. Den kan man (förutom att ha som krydda i brännvin ) koka te på och använda mot nedstämdhet.

Inlägget Skogens skafferi är välfyllt dök först upp på Hemomkringvandring.

Sedan en tid tillbaka är gräsmattorna i mitt närområde överströdda av små söta tusenskönor. Jag kan knappt gå förbi dessa rosavita glädjespridare utan att dra på munnen och fyllas av glädje och värme. Igår slog det mig att jag nog sett dessa blommor hos ”Skogsskafferiet” (en otroligt bra och användbar webbplats inom området ätliga växter) så jag gick genast in på deras sida för att kolla. Och mycket riktigt – tusenskönan är ätlig. Till och med både blomman och bladen.

När jag läste på lite fick jag lära mig att tusenskönan går att plocka under vår, sommar och höst, och att den inte enbart går att äta, utan att den också har använts inom folkmedicinen till exempel för att bota feber och eksem.

Hos ”Dags att plocka” finns recept på både sallader och en soppa med tusenskönor. Där hittar du också mer information om växtens medicinska användningsområden. Sidan är absolut värd ett besök om du är intresserad av att plocka växter i naturen och tillaga dem.

Hoppas att du känner dig inspirerad att gå ut och leta upp några egna små tusenskönor att förgylla din tallrik med. Eller andra växter som du kan plocka och äta.

Inlägget Tusensköna på menyn dök först upp på Hemomkringvandring.

I den svenska naturen finns mycket som du kan plocka och äta. Ja, det finns faktiskt så mycket som 250 växter som är ätbara. Svamp och bär är förmodligen de två mest kända grupperna, men det finns otroligt mycket mer att upptäcka.

Jag är en nyfiken person, så jag vill alltid ta reda på så mycket som möjligt om det som intresserar mig. Ätliga växter i naturen är ett relativt okänt område för mig. Harsyra och gökärt är växter jag känner till sedan barnsben att man kan äta, och även granskott och maskrosblad. I förrgår snubblade jag över sidan Skogsskafferiet (det måste ha varit min lyckodag) och jag hade kunnat stanna kvar där hur länge som helst, för den är verkligen både intressant och lärorik.

Hos Skogsskafferiet finns information för varje månad; vad du bör kunna hitta i naturen just då, information om vilken del av växten som kan ätas (och ibland även information om hur den ska ätas eller tillagas), var växten kan förväntas finnas, bilder på växten med mera. På Skogsskafferiets sida kommer jag att tillbringa mycket tid framöver.

Mer om Skogsskafferiet:
Citat från Skogsskafferiets webb:

”Skogsskafferiet syftar till att uppmuntra omställningen mot en hållbar livsstil genom att sprida kunskap om de vilda, ätliga växter och svampar som finns i den svenska naturen. Vår förhoppning är att fler ska upptäcka hur enkelt och roligt det är att samla vilda växter som ett tilltagande komplement till den vardagliga matlagningen.

Skogsskafferiet har växt fram utifrån vår övertygelse att såväl global rättvisa som ekologisk hållbarhet måste gå hand i hand med ett levnadssätt som minimerar vår miljöpåverkan och som sker i samklang med naturen. Vi vill därför försöka återupptäcka tidigare generationers kunskap om den mat och medicin som växter vilt i vår närhet, som en del i strävan mot ett mer hållbart förhållningssätt mot människor, djur och natur.

Det finns mer än 250 ätliga växter i Sverige. Skogsskafferiet har valt att lyfta fram de som vi ansett enklast och som har störst användningsvärde i vardagens matlagning. Tonvikten ligger på växter, men vi har även tagit upp de vanligaste matsvamparna. Informationen i Skogsskafferiet bygger delvis på våra egna och andras erfarenheter, men framförallt på tillgänglig litteratur om vilda växters nyttigheter.”

Länk till Skogsskafferiets webb: https://www.skogsskafferiet.se/

Inlägget Ätbara växter i naturen dök först upp på Hemomkringvandring.