Jag har vandrat på många ställen, men Stenshuvuds nationalpark är förmodligen ett av de vackraste. Hav, bokskog, mattor av vitsippor, en lång vacker sandstrand, stigar i kuperat landskap, och när jag var där bredde mina favorit-vårblommor backsipporna ut sig på heden.

Stenshuvud – ett drömresmål för mig

Under 2018 hade jag en resa inplanerad till Stenshuvuds nationalpark, men den blev inställd. Ända sedan dess har jag försökt hitta ett tillfälle att åka hit, och i slutet av april blev det äntligen av. Den 30 april var jag här med min sambo och den 1 maj anslöt några av mina systrar.

Eftersom vi kom fram till Österlen runt lunchtid passade vi på att köpa med oss pizza från pizzerian i Kivik och ta med ut till nationalparken. Vi parkerade vid Naturum och slog oss ner i lugnet bland vitsipporna en bit därifrån.

Stenshuvudslingan, 2,2 km (röd)

Förmodligen tänkte vi precis som alla andra besökare: när vi är här måste vi upp på toppen av Stenshuvud. Sagt och gjort så gick vi iväg längs den röda leden när vi hade vilat efter lunchen. Stigen var bred och vältrampad där den ledde oss fram genom vacker ädellövskog och mattor av vitsippor.

Flera toppar på Stenshuvud

Strax innan man kommer fram till topparna (den södra, östra och norra) blir det brantare, så där får man nog lämna barnvagnen om man har med sig en sådan. Utsikten från topparna ner mot resten av nationalparken är verkligen magnifik. Det är också därifrån man förstår hur lång sandstranden verkligen är.

Tips 1: Gå gul led tillbaka istället för röd

Stenshvudslingan är en tur- och returslinga med en liten ögla just runt utsikterna, men det finns alternativ. Det finns nämligen också möjlighet att svänga nerför en brant trappa och ansluta till Hällevikssslingan, den gula leden. Följ Skåneledens orange markeringar från norra toppen så hittar du.

Om du väljer att gå denna väg tillbaka kommer du att passera ett fint alkärr på nybyggd spång. I kärret ska det finnas långbensgrodor, men vi såg inte till dem den här gången i alla fall.

Tips 2 : Vik av stigen mot havet

Innan man kommer tillbaka till Naturum finns en tydlig stig åt vänster nedanför en backe. När man följer den kommer man över ljungheden ner till stranden. Vi valde att strosa denna vackra stig och därefter följa strandlinjen tills vi kom till den blå slingan nedanför Naturum.

Arboretumslingan, 0,5 km (grön)

Eftersom arboretumslingan, med utländska träd, startar precis bredvid nationalparkens tältplats valde jag att gå den på kvällen medan min sambo tog ett bad i havet. Jag passerade även dagen därpå, för den gula slingan går också igenom här. Bilderna är alltså från två dagar efter varandra. Denna korta led är tillgänglig även med barnvagn eller rullstol. Leden börjar cirka 300 meter från parkeringen.

Hälleviksslingan, 4,2 km (gul)

På kvällen slog vi upp våra tält på nationalparkens tältplats (se mer info längre ner på sidan), men vi steg upp redan klockan 5 och packade våra saker. Anledningen var att min sambo skulle vidare till ett annat område för vandring.

På egen hand i den tidiga morgonen

Eftersom min sambo skulle iväg tidigt, och jag själv hade ont i knät, så skjutsade han mig från Hällevik till Naturum där jag gömde min packning under en stor lövhög. Sedan gav jag mig ut i njuttempo på den gula rundslingan som bland annat skulle föra mig förbi tältplatsen jag nyss lämnat med bil.

Men första biten av leden sammanfaller med den blå, tillgängliga leden. När man kommit ner till havet går stigen en liten bit ifrån vattnet som skymtar mellan träden i stort sett hela vägen upp till Hällevik. Eftersom mina systrar inte skulle dyka upp förrän framåt lunch unnade jag mig att gå länge längs vattnet och bara njuta av havet och tystnaden.

På några ställen var det riktigt trixigt att gå med trasigt knä (till exempel över klapperstensfältet) men jag hade ingen brådska så jag kunde ta det väldigt lugnt.

Det var en riktigt mäktig känsla att vara ensam i hela nationalparken (det stod åtminstone inga bilar på parkeringen). Stigen passerar Stenshuvuds fyr som var värd en liten avstickare.

Hålnunneörten gladde blomnörden i mig

När man närmar sig Hällevik övergår stigen till skogsväg och jag gick återigen på arboretumslingan tills jag passerat tältplatsen. Sedan är det bred och lätt stig att gå nästan ända tills man är framme vid spången vid Alkärret (se tips 1 på den röda leden).

Till in lycka fick jag se en massa hålnunneört – både lila och vit. Eftersom växten är väldigt ovanlig utanför Skåne (och jag ju inte är från Skåne) så jag fotade allt jag kunde.

Till sist vill jag nämna att jag satt ner en lång stund på en nedfallen trädstam mitt bland alla vitsippor och åt min frukost. Eftersom mitt knä krånglade tog det lång tid att gå denna runda. Men den var otroligt vacker och jag kunde inte önskat mig en finare start på dagen.

Havsslingan, 1,1 km (blå) – tillgänglig

Från naturum utgår den även blå slingan som är en tillgänglig led på 1,1 kilometer. Den går ner till havet och rundar fuktängen där och kommer tillbaka på andra sidan.

Eftersom våren var lite sen i år blommade inte alla växter som vanligtvis gör det, men på fuktängen ska det finnas gott om orkidéer till exempel. Men den här gången såg jag i alla fall en massa gullvivor med dagg, och havet i gryningsljus är ljuvligt.

Kortelslingan, 3,2 km (lila)

När jag hade kommit tillbka till Naturum efter min härliga morgontur på egen hand fortsatte jag söderut i nationalparken, ut på Kortelslingan.

Vila och njuta av utsikten

Den går genom bokskog och (vid den tidpunkten) vitsippemattor upp till en otroligt vacker utsikt; Kortelshuvud. Däruppe valde jag att bara sitta i tystnaden och solen – länge!

Sedan kom en man förbi som berättade att han hunnit ta ett dopp i havet och sedan vila i sin nyinköpta hammock på en vacker plats närmare havet. Egentligen hade jag tänkt vända tillbaka till Naturum (bara 700-800 meter), men när han sa att han sett vackra blommor lite längre ner var jag ju tvungen att fortsätta längs stigen. Och det är jag oerhört tacksam över att jag gjorde.

Orkidéer och blomsterprakt

Trots att den här leden inte är särskilt lång så blev den en favorit för mig. Den bit som följde efter utsikten var hänförande vacker. Vitsippor så långt ögat nådde och 100 ställen där man hade kunnat stanna för en fikapaus. Ju längre ner jag kom från berget, desto fler växter såg jag; Vitsippor, svalört, jordreva, skogviol och gullvivor.

Och sedan, precis när stigen svängde ner på ängen, orkidén Sankt Pers Nycklar. Visserligen var de flesta bara i knopp, men det var en massa av dem på gång, och jag var så lycklig över att få se dem.

Dalgången vid Rörums norra å

Härifrån följer man ett kort stycke en skogsväg, och om man känner sig nöjd kan man fortsätta den och ta en genväg tills man kommer ut på lila led, bara en bit från naturum. Själv fortsatte jag på leden som följer Rörums norra å (och även passerar Entré Rörum som är den entré jag själv kommer att använda nästa gång jag åker hit).

Härifrån var stigen mycket lätt att gå och jag kunde lägga all min tid och energi på att bara ta in allt det vackra runt mig, till exempel gullpudran intill spången, och grönskan runt ån. När den lila leden svängde vänster valde jag att istället följa skyltar mot ”Badplats”.

Den nya stigen ledde mig över Sandarna fulla med backsippor, och ner till havet. Där gick jag på stranden hela vägen tillbaka till den blå/gula leden och följde den upp till naturum. Men medan ajg väntade på mina systrar tog jag en halvtimmes solpaus vid havet.

Fler turer/utflykter under resan

• Systerträff med spa i Brösarp (och utflykt till Brösarps backar)
• Hjortsprångsrundan och övernattning i Söderåsens nationalpark (kommer snart)

Avslutningsvis: info och länkar

Stenshuvuds nationalpark kallas av Sverige Nationalparker för ”Mångfaldens pärla på Österlen”, och jag kan förstå dem. Här i sydöstra Skåne, i Kiviks kommun, hittar man denna paradisiskt vackra park där man får både klippstrand, sandstrand, hav, alkärr, mosse, torräng, ljunghed, sandhed, bokskog och fuktäng.. Det finns tre entréer där man kan parkera: Huvudentrén vid naturum, Entré Rörum och Entré Hällevik.

För den som vill vandra långt är inte Stenshuvuds Nationalpark rätt plats, men här finns flera kortare slingor, och är en perfekt plats för utflykter och dagsturer.

Tältplatsen det enda negativa på Stenshuvud

Något hundratal meter från parkeringen i Hällevik finns den enda plats i hela nationalparken där det är tillåtet att övernatta, vare sig det är i tält, hammock eller på annat sätt. Tyvärr är det på en allt annat än naturskön plats, så här har nationalparken en läxa att göra. Observera att man tidigast får slå upp tältet klockan 16, och att det måste vara borta senast klockan 10.00.

Tältytan är i vad som kallas en ”glänta”. Visserligen är ytan omgiven av träd, men inte sådan vacker skog som man åker till nationalparken för att få se. Ytan består tillplattat grus och det är så hårt att vi fick slå ner våra tältpinnar med hjälp av en yxa. Lite antiklimax att få en sådan sovplats när man gått i gudomligt vackra omgivningar hela dagen.

Viktigt att följa föreskrifterna

Tyvärr blev vi också vittne till två personer som helt öppet läste på skylten vid tältplatsens gräns, tittade på varandra, flinade, och sedan gick in i den grönskande lövskogen och slog upp sitt tält. Det är så viktigt att vi som är ute respekterar de regler som finns – annars kommer begränsningarna att bli ännu större. Alla vill övernatta på en vacker plats, men vi måste vara solidariska och följa reglerna.

Toa, eldstad och sopor

Vid parkeringen, som ligger bara några hundra meter från tältplatsen vid Hällevik, finns toaletter (torrdass) och dessutom sopsortering. En eldstad finns vid själva tältplatsen, men man måste ha med egen ved – man får inte plocka i nationalparken. Det finns inte heller något vatten vid tältplatsen. Man kan gå ner till havet för att tvätta sig (några hundra meter bort), men man kan inte ta dricksvatten där.

Läs mer om Stenshuvud

Avslutningsvis kommer – som vanligt – några användbara länkar:

• Stenshuvuds nationalpark – den officiella webbsidan
• Dessutom kan du läsa om alla dessa turer, och flera olika varianter av dem, i boken Nationalparker i södra Sverige från Vildmarksbiblioteket. Den är kanon!

Inlägget Stenshuvuds nationalpark dök först upp på Hemomkringvandring.

Det händer ofta att jag saknar mina syskon eftersom vi inte bor på samma ort längre. Därför föreslog jag för ett tag sedan att vi skulle träffas och unna oss en systerträff. Min ena syster älskar Österlen, så vi bokade rum på Gästis (Brösarps Gästgifveri & Spa) där hon varit för några år sedan.

Utflykt i Stenshuvuds nationalpark

Eftersom jag redan var i Skåne efter några dagars vandring och tältande med min sambo bestämde vi oss för att ses där jag var. Det vill säga i Stenshuvuds nationalpark som också ligger i Österlen-området.

När de dök upp på förmiddagen gick vi ”måste-rundan” markerad med rött, upp till Stenshuvud. Där gjorde vi stopp både på södra, östra och norra toppen där vi insöp utsikten över havet och den långa sandstranen. Men personligen tycker jag att den östra toppen är vackrast.

Avstickare för att se på blommor

Stenshuvudslingan är 2,2 kilometer och mycket vältrampad, men vi gick inte hela. Eftersom det är roligare att se nytt än att gå tur och retur valde vi en annan väg tillbaka. Strax nedanför norra toppen vek vi av stigen i den branta trappan mot den gula leden. Jag ville visa mina systrar blomman hålnunneört, som är extremt ovanlig utanför Skåne, så alltså var inte skälet enbart att undvika att gå samma stig två gånger.

Nu är de inte lika intresserade av blommor som jag, så jag blev lite retad resten av turen på grund av denna omväg som jag ”tvingade” dem att ta. Men det var kärleksfullt gnabb syskon emellan, så jag det fick mig bara att skratta och må ännu bättre. Dessutom gav jag igen till ena syrran om fåglar och fågelläten.

Strandhäng och fika i nationalparken

Eftersom vi befann oss vid en av Skånes vackraste stränder bestämde vi oss för att gå ner dit och sätta oss någon timme.

Självklart hade vi både med oss lunch och kaka, och det blev tid över att gå barfota i sanden, doppa fötterna i havet och njuta av solen. Så det blev en helt underbar avslutning på vår tur i Stenshuvuds nationalpark.

Brösarps Gästgifveri (eller Gästis)

Klockan 15.00 fick vi checka in på Gästis, men vi var nog inte där förrän cirka 15.30. Vi hade spatid 16-19 och den ville vi självklart inte missa.

Spa

Eftersom spa-avdelningen ligger i en annan byggnad tog vi med oss våra badrockar och traskade till nästa hus. Mottagandet vi fick från personalen var översvallande och jag jag smälte som smör när jag såg den charmiga skylten till duschrummet: ”Töser”.

Därefter njöt vi i två timmar av olika bastuar, varma pooler och gudomligt skönt fotbad. När man kom in i den byggnaden var det som att komma till en helt avskild värld. Medan en skön värme slog emot oss, behagfull pianomusik hördes i bakgrunden och en härligt mjuk citrusdoft fyllde luften kände jag ett totalt lugn. I detta ljuvliga rum kunde jag stannat hur länge som helst.

Supergod middag

Efter en hel dag utomhus (systrarna, själv hade jag varit utomhus 2,5 dygn) längtade jag lite extra efter middagen. Mina förväntningar på maten var ganska höga eftersom syrran hade pratat om den goda maten vid flera tillfällen under dagen. Efteråt kunde jag konstatera att hon hade rätt, för maten var verkligen god. Vi njöt av hummersoppa, helstekt hjortinnerfilé och créme caramel med marinerad frukt.

Totalbetyget av kvällen blev högt, både på grund av den sköna stämningen i lokalen, den behagliga ljudnivån och den proffsiga personalen. Extra värt att notera är att min lilla systerdotter fick en egen stol att sitta i (och servitören tilltalade henne lika mycket som oss andra). Dessutom hade man kommit ihåg både vår nötallergi och andra speciella önskemål kring maten.

Vårt charmiga rum

En supermysig sak med vår träff var att Gästgifveriet kunde erbjuda oss rum där vi fick plats alla fyra, så att vi verkligen kunde ta vara på varenda minut tillsammans. Innan vi kom dit tänkte jag att vi kanske skulle få ett trångt litet rum eftersom jag har dålig erfarenhet av standarden på familjerum. Men när vi kom in på rummet var det så otroligt vackert och charmigt – och rymligt. Det var över huvud taget inga problem att få plats med bäbis och alla hennes grejer plus våra vandringsryggsäckar och annan packning.

Jag erkänner att vi tog alla bilder innan vi bar in vår packning.. för så här prydligt såg det inte ut sedan…..

Frukosten och äggakakan

Förlåt, nu är vi väldigt långt från vandring, men jag måste berätta om frukosten också. De små borden i matsalen var fyllda med allt man kan tänka sig för en frukost. Vi fick en härligt lugn stund i fin miljö och vi tog oss tid att verkligen njuta. Det slutade faktiskt med att jag åt två portioner av den skånska äggakakan med stekt fläsk och rårörda lingon. Tro det eller ej, men det kan ha varit det godaste jag har ätit i hela mitt liv.

När vi hade ätit frukost packade vi ihop och gick till parkeringen för att ge oss ut på dagens lilla utflykt.

Utflykt till Brösarps backar

Ärligt talat var det bara några minuters bilfärd från Brösarps Gästgifveri till Brösarps Backar, dagens utflyktsmål. Eftersom detta är en plats jag velat se länge kändes det superroligt att vara just här och gå tillsammans med mina systrar. När man läser om Brösarps backar får man känslan av att det är ett stort område med böljande kullar. Men i verkligheten är det väldigt litet – men naggande gott. Observera att vi var i de södra backarna, det finns ett norra backarna också.

Vi fick en helt fantastisk utflykt, tack vare vädret, omgivningen, sällskapet – och matsäcken vi fått med från Gästis. Picknick har jag haft många gånger, men innehållet i den här ryggsäcken tog nog priset ändå:

Hemresa

Efter några härliga timmar i de vackra backarna (som både förekommer i Bregott-reklamen och i filmen Bröderna Lejonhjärta) åkte vi hemåt. Jag fick ett intensivt, men vackert, roligt och minnesvärt dygn tillsammans med mina systrar, och jag längtar redan till nästa gång vi kan ses.

Bra att ha-info

Slutligen några länkar för dig som vill veta mer

• Brösarps Gästgifveri & Spa (Gästis)
• Countryside Hotels (hotellkedjan som Gästis ingår i)
• Naturreservatet Verkeån delområde 1 (där Brösarps backar ligger)
• Stenshuvuds Nationalpark – officiella sidan
• Destination Österlen

Tips om andra leder i nationalparken

I Stenshuvud nationalpark gick jag följande leder (dels dagen innan mina systrar kom, och dels på morgonen samma dag):

• Blå led – tillgänglig led från Naturum till havet
• Gul led – Naturum – Hällevik – Naturum (olika vägar), ca 4 km
• Lila led – Kortelshuvud, ca 3 km
• Röd led – Stenshuvud, södra, östra och norra toppen, 2,2 km
• Grön led – Arboretumslingan, 0,5 km

Dessutom gick jag två leder i Söderåsens nationalpark, cirka 1 timme och en kvarts bilfärd, nordväst om Stenshuvud. (inlägg kommer snart)

Inlägget Systerträff i Brösarp, Österlen dök först upp på Hemomkringvandring.

Planering inför sommarens turer pågår här hemma. Att planera är något jag verkligen älskar att göra, och dessutom är riktigt bra på om jag får säga det själv. Jag är som en detektiv som spårar upp all information om mina utflyktsmål, både den uppenbara och annan, och jag lämnar ingenting åt slumpen när jag ska besöka ett nytt ställe.

Den här veckan har jag ägnat en stund varje dag (mellan febertopparna) åt att börja planera en vårutflykt som jag ska göra med min närmaste vän X när han kommer ner och hälsar på. Vi har alltid alldeles för kort tid på oss för våra naturäventyr, men vi brukar använda tiden väl och få ut väldigt mycket av våra turer. Förmodligen delvis för att vi båda två är väldigt bra på att planera.

Turen jag klurar på just nu handlar om två till tre dagar i Skånes nationalparker Stenshuvud och Söderåsen där ingen av oss har varit. Jag läser på om parkerna, studerar kartor, läser vad andra som har varit där tycker och rekommenderar, noterar vilka växter, djur, fjärilar och träd som finns i parken, vilka leder som finns, hur lång tid de beräknas ta att gå och vilka av dem som skulle ”ge oss” mest, alla avstånd (kör-avstånd och körtider mellan olika punkter), vilka boenden som kan vara intressanta – både ur olika aspekter och för att få en bra variation, när solens upp- och nedgång är så att jag kan planera ungefär var vi ska befinna oss om vi vill se en soluppgång eller solnedgång med mera.

Jag grottar ner mig totalt och jag kommer att veta det mesta om parkerna innan jag ens satt min fot i dem. För mig är planeringen förknippad med stark förväntan och lika viktig som själva genomförandet av vandringen eller utflykten. Och att dela planen med X, och tillsammans (om än i varsin landsända) glädja oss är helt underbart och förstärker hela upplevelsen för oss när vi väl är på plats. Men innan denna tur är färdigplanerad lär det ta några veckor till. Det är mycket kvar som jag vill kolla upp!

Guideböcker, kartor, foton, diskussionsforum – det finns en oändlig guldgruva att gräva i om man vill börja förbereda och drömma om sina sommaräventyr redan nu. Glöm bara inte bort att det finns en underbar värld utanför dörren även den här årstiden – som är värd att utforskas!

Inlägget Planering pågår dök först upp på Hemomkringvandring.