Efter min flytt från Småland för 4 veckor sedan fick jag äntligen träffa min yngsta syster och hennes barn igår. Högt på deras önskelista var (till min stora lycka) att få se typiska ”västkustklippor” så vi åkte raka spåret till lättillgängliga Marstrand.

Från Kungälv där vi träffades tog det runt en halvtimme att ta sig ut till ön med bil. Färjan tar cirka 2 minuter, och så här under högsäsong går den en gång i kvarten. Vi hade turen att precis komma med färjan (det finns ett maxantal för hur många passagerare som får följa med och gränsen gick precis efter att min dotter klivit ombord). Snart hade vi kommit i land och började vår upptäcktsfärd på ön. Första anhalten blev Carlstens fästning – där vi egentligen inte alls tänkt gå in.

Några i sällskapet ville gå in, så det slutade med att jag och de båda hundarna väntade på utsidan medan de andra gick in. Tyvärr hann de inte se så mycket som de hade velat av fästningen, för när man har med en 2-åring, en 4-åring och en 6-åring så får man ägna ganska mycket tid åt att titta så att de inte springer rätt ut i en vallgrav eller andra farliga ställen. Efter en timme anslöt gänget till mig där jag satt i solen och njöt med hundarna.

Från fästningen tog vi närmast möjliga väg ner mot havet. Längs vägen letade jag blommor och barnen hoppade och skuttade lyckligt på klipphällarna vi gick förbi. De hittade snart ett superbra ställe att stanna och fika på där vi hade fin utsikt över havet och hörde ljudet av vågorna som slog mot land, men ändå satt i lä.

Vi satt länge och njöt av platsen. Och av fikat såklart. När barnen började bli rastlösa klättrade de omkring och utforskade alla spännande platser runt oss. Själv gick jag och fotade blommor.

Min systerdotter på 2 år behövde sova en stund, så hon och min syster la sig helt enkelt på liggunderlaget vid fikaplatsen. Några av oss andra passade på att gå en sväng längs stigen som går runt hela ön. Den var bred, iordninggjord och väldigt lätt att gå. De mäktiga vidsträckta vyerna tog andan ur mig.

Efter ungefär fem timmar på ön bröt vi upp från vår fikaplats och gick längs stigen ner mot färjeläget. Solen sken på oss hela vägen och vi njöt för fullt av platsen – och av sällskapet.

För mig som är oerhört svag för den här typen av miljö kunde vi inte åkt till en bättre plats och jag är tacksam över att jag fick dela dagen både med min dotter, min sambo och min syster och syskonbarn. Så mycket vandring blev det inte tillfälle till, men på min önskelista till min sambo finns flera öar som vi kan välja på för vår nästa vandring.

För dig som vill veta mer om Marstrand

Så här hittar du hit: Marstrandsön ligger några mil norr om Göteborg. Med bil tar det runt 50 minuter. Följ E6 till Kungälv. Därifrån är det skyltat. Färjan tar cirka 2 minuter och går en gång per kvart dagtid, och en gång i halvtimmen på kvällarna. Barn under 7 år åker gratis. Vi betalade runt 120:- för 3 vuxna och en tonåring. Biljetten gäller tur och retur.
Länkar: Länk till Marstrands egen sida om vandring runt ön Slingan runt ön är cirka 5 km.

Inlägget Familjeutflykt till Marstrand dök först upp på Hemomkringvandring.

Nyårslöftet en utenatt i månaden / Maj: Härmanö med Spexa

Längtan ut är bitterljuv… Men när det äntligen är dags är det bara det ljuva kvar <3

Kan nästan inte vänta tills jobbet är avslutat på fredag eftermiddag. Spexa och jag är redo, säcken packad och vädret lovande. Väl framme på en perfekt lägerplats sätter vi upp tältet och sedan lagas middag i lugn och ro. Vi har all tid i världen.

Morgonen är magnifik – det finns inga andra ord för att beskriva den. Ljuset, stillheten, fåglarna, kaffet…

Efter att ha tagit första färjan till Gullholmen tillbringar vi hela dagen på den fantastiska Härmanö. Vi vandrar i somrig storslagenhet. Vart blicken än vänds finns något nytt att förundras över; solglitter i havet, utsökta mandelblommor, vita snäckskalsstränder, gamla knotiga ekar och sist men inte minst hav av gullvivor…

När jag var barn kallade farfar Einar mig Gullvivan. Att nu se gullvivor så långt ögat når fyller mig med kärlek.

En dag som detta är det svårt att föreställa sig denna ö i storm och hårt väder. Ändå ser jag tecken på det överallt; de vindpinade träden – hårt tuktade, det intorkade havssaltet högt upp på klipporna, Skörbuggsört och Trift som klamrar sig fast i sprickor och mellan stenar.

Med ett stort lugn inombords går vi på färjan som tar oss tillbaka till Orust. Ett lugnt som kommer vara i ett par dagar – tills den bitterljuva längtan börjar växa i mig igen…

Fler inlägg om mitt nyårslöfte om en utenatt per månad 2020

Här kan du läsa om mina andra utenätter 2020

För dig som vill veta mer om Härmanö

Länk till Länsstyrelsens information om Härmanö naturreservat

Inlägget Nyårslöftet en utenatt i månaden – Maj dök först upp på Hemomkringvandring.