Igår eftermiddag kom äntligen vårvärmen, så det var extra lätt att bli inspirerad till ytterligare en liten tur på kvällskvisten. Valet hamnade på naturreservatet Jättadalen och Öglunda grotta.

Blommande hagar i Jättadalen
Blommande hagar i Jättadalen

Hagar och porlande bäck

Eftersom det var mitt första besök i Jättadalen hade jag inga som helst förväntningar när Göran visade vägen upp mot berget. Vårvärmen omslöt oss när vi gick genom hagar där marken var täckt av vitsippor och ramslöksblad. Dessutom porlade en bäck vid sidan av stigen, och kabblekor och tussilago lyste som små solar mot oss.

Offerkällan och brant stigning

Snart kom vi in i granskog, fortfarande längs bäcken, och temperaturen sjönk flera grader. Helt plötsligt var det blåsippor vi såg runt oss, medan vitsipporna bara var i knopp. Alltså är den här stigen perfekt om man vill uppleva en lite senare vår.

Överallt annars är det full vår - härinne är våren precis i sin linda
Överallt annars är det full vår – härinne är våren precis i sin linda

Vi passerade också något som kallas för offerkällan, där vatten från Billingen rinner ut från berget vid sidan av stigen och ner mot den större bäcken.

Offerkällan i Jättadalen
Offerkällan i Jättadalen

Härifrån blir det snabbt brantare, när stigen slingrar sig uppåt genom granskogen. Till höger om stigen ligger en bäckravin omgiven av diabasstup, och på de brantaste ställena finns rep och kedjor uppsatta till hjälp för vandrare. Hela tiden hör man vattnet falla på de stora, nedfallna, kantiga stenblocken.

Utsikten ovanför Jättadalen

Vid utsiktsplatsen har man utsikt både över Jättadalen, sjöar, skog och ett blånande Kinnekulle vid horisonten. Om man vill ta en paus finns en bänk strategiskt placerad här. Vyn är otroligt dramatisk med alla stup, pelare och klyftor som diabasen bildar.

Här vid utsikten ansluter stigen dessutom till Billingeleden, som man sedan följer under den del av rundslingan som går uppe på berget.

Göran och Silver vid utsikten, Jättadalen
Göran och Silver vid utsikten

Vandringen häruppe var väldigt vacker med all granskog och mossa vid sidan av stup och rasbranter. För min del var tajmingen helt perfekt, tack vare kvällssolens varma ljus letade sig ner mellan granarnas grenar.

Häruppe följer stigen Billingeleden
Häruppe följer stigen Billingeleden

Öglunda grotta

Efter någon kilometer passerar stigen skylten som berättar om Öglunda grotta. Ofta blir jag besviken på att platser kallas för grotta, eftersom de många gånger bara är en utskjutande sten eller klippa. Inte heller här är det en grotta i ordets riktiga bemärkelse, men här får man ändå en ”grottkänsla”.

Hit ner får man gå för att komma till Öglunda grotta
Hit ner får man gå för att komma till Öglunda grotta

För att komma till Öglunda grotta får man svänga av stigen och gå ner genom en trång och brant passage. Den är dock inte lång, och man behöver inte vara klättrare för att ta sig igenom. När man kommit ner i ravinens botten (där det just nu låg snö kvar) svänger man vänster. Då syns grottan tydligt i berget. Miljön är riktigt häftig här nere med alla diabaspelare som står utspridda.

Det yttre rummet i den lilla grottan rymde mig, men inte så mycket mer. Det fanns dock en fortsättning in, men jag hade ingen lampa med mig så jag vet inte hur djupt det är. Så även om inte Öglunda grotta är en ”riktig grotta” är den ändå ett stort hålrum som enorma diabasblock har bildat.

Öglunda grotta - inifrån
Öglunda grotta – inifrån

Utsikt och ner mot Jättadalen

Tillbaka uppe på stigen igen fortsatte vandringen genom blandskog, och jag skymtade många gånger utsikten till höger om mig. Vid ytterligare en sprickdal fanns en bänk med fin utsikt.

Strax därefter viker stigen av från Billingeleden, och går brant nerför berget. Så fort vi kom ner var det som att komma in i en annan klimatzon. På grund av att temperaturen var högre här formligen exploderade växtligheten runt oss.

Marken var täckt av violer och lungört, och vid ett vattendrag stod klungor av kabblekor och strålade ikapp med solen.

Kabbleka / kabbeleka i Jättadalen

Tillbaka till parkeringen

Snart var vi ute på en liten grusväg som förde oss ner mot Öglunda kyrka. Parkeringen ligger på andra sidan kyrkan så vi var snart ”i mål”. Det här blev en helt oväntad, men stor, upplevelse för mig. Naturen var riktigt mäktig och jag fick så många fina vyer och olika intryck trots att slingan bara är runt 3 kilometer. Hit hoppas jag att jag kommer att kunna återvända fler gånger.

Mäktig miljö att vandra i, här ovanför Jättadalen
Mäktig miljö att vandra i, här ovanför Jättadalen

Fakta om Jättadalen och Öglunda grotta

Naturreservatet Jättadalen och Öglunda grotta (länk till Länsstyrelsen) ligger i Skara kommun i Västergötland. Parkering finns vid Öglunda kyrka. Därifrån utgår en rundslinga på cirka 3 kilometer. Leden är tydligt markerad med orange stolpar/markeringar. Rundan är inte tillgänglig för till exempel barnvagn eftersom den är en naturstig som bitvis är så brant att det finns rep/kedjor att ta hjälp av.

Vill du få tips till din mejlbox?

ANMÄL DIG FÖR ATT FÅ ÅRSTIDSANPASSADE TIPS FÖR DIN VANDRING ELLER UTFLYKT! DESSUTOM ALLMÄN INSPIRATION FÖR DITT FRILUFTSLIV.

Jag spammar inte! Utskicken kommer
1-2 gånger per månad.

1 Comment

  1. bmlarsreseblogg

    Det är så skoj att läsa blogginlägg om våra favoritställen som vi besökt många gånger, skrivna av någon som ser dem för första gången. Vi kan bara rekommendera ytterligare ett besök i Vallebygden och vid Jättadalen om ett par veckor när körsbärsträden blommar och Billingesluttningen är täckt av ett flor, så otroligt vackert.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.