I helgen fick jag njuta av Vadstena Klosterhotell och naturen runt Vättern. Vandring, spa, god mat och (för mig) uppskattad syster-tid.
Innehållsförteckning
Egentid med lillasyster
Eftersom jag och min syster bor i olika orter träffas vi inte lika ofta som vi önskar. Att hon dessutom har fyra barn gör tillfällena att ses på egen hand väldigt lätträknade. Därför var det extra viktigt för mig att det skulle bli lyckat när vi äntligen fick chansen att ses. Och jag är mer än nöjd med vår helg i Vadstena – som vi inledde med en tur på Omberg.
Vandring på Omberg
Innan jag flyttade från Småland 2020 brukade jag åka upp till Omberg några gånger per år. Där var jag till exempel när min syster Tina ringde mig och berättade att jag skulle bli moster, så att åka just dit – med henne – kändes väldigt speciellt.
Vi parkerade vid Stocklycke och gick Ellen Key-leden. Den led som jag oftast brukar visa upp när jag har med mig personer som besöker Omberg för första gången. Längs denna led får man skog, kärr, utsiktsberg, slukrännor, bokskog, branter mot Vättern, hamn och ängsmark. Med andra ord en led full av vackra intryck.
Eftersom jag har skrivit om leden vid några tidigare tillfällen gör jag inte någon mer ingående beskrivning av rundslingan på cirka 6 kilometer. Men du kan läsa de tidigare inläggen här (med enbart vuxna på turen och här om när jag hade med barn på turen – det blir ganska olika upplevelser).
Ett dygn på Vadstena Spa & Klosterhotell
Efter vår lilla tur fortsatte vi upp till Vadstena. Förra våren var jag och två av mina systrar i Skåne där vi bodde på hotell och gjorde lite utflykter tillsammans. Den gången hade Tina med sig sin bäbis, så hon hade inte möjlighet att följa med oss andra på spaavdelningen.
Därför tyckte jag att hon och jag skulle försöka unna oss det nu istället. Valet hamnade på Vadstena Klosterhotell, både på grund av att det är fint och har gott rykte, men lika mycket för att det ligger på ”lagom” avstånd från Jönköping där Tina bor. Det tar inte ens 75 minuter dit med bil.
Vårt fina rum
I receptionen blev vi mottagna av världens bästa receptionist, Sam. Han var verkligen rätt man på rätt plats – väldigt behaglig och serviceminded, och han gav oss nyckeln, vandringskartor och information. Vårt rum, som visade sig vara en svit, låg i byggnaden ”Lilla Klostergården” några hundra meter från själva huvudbyggnaden.
Rummet var rymligt och charmigt inrett i lite engelsk cottage-stil. I badrummet hade vi både jacuzzi och infraröd bastu. Vi sa skämtsamt att vi knappt hade behövt boka tid på deras klosterspa.
Vinkällaren från 1300-talet – och vinsamlingen
En halvtimme före middagen följde vi med på en liten visning av vinkällaren som är från 1300-talet. Tack vare att den håller värmen (eller rättare sagt kylan) så bra har den använts för matförvaring ända sedan dess.
Under visningen fick vi både se vinsamlingen som är den största, eller åtminstone en av de största i Sverige, med sina 5.000 flaskor, och spännande historier om allt som byggnaden använts till genom århundradena.
Trots att jag inte dricker alkohol var det både intressant och roligt att få gå ner i denna vackra vinkällare. Och syrran och jag kunde inte låta bli att busa lite vid gallergrinden i trappan.
Middag i munkarnas sovsal
Det är så mäktigt att byggnader som byggdes för så längesedan står kvar än idag. Och att de dessutom är i det skicket att de går att använda. Till exempel så var den nuvarande restaurangen på Vadstena Klosterhotell var en gång i tiden munkarnas dormitorium, alltså sovsalar.
Restaurangen är ofantligt vacker och personalen här var lågmäld, alert och mycket uppmärksam. Kvällens 3-rättersmeny bestod av Creme Ninon (serverat med grönärtscréme och confiterat vaktellår), fjällröding (serverat med rökt siksås, potatispuré och forellrom) och chokladbavaroise med hallonsorbet.
För mig som är allergiker kändes det fantastiskt bra att servitrisen kom fram och sa redan innan vi fått in maten ”här var det nöt- och mandelfritt?”. När jag bekräftade att det var så, sa hon att det inte var något problem och att de var medvetna om det. Ofta får man påminna om allergier när man ska äta på restaurang, trots att man uppgivit det när man bokat, men här hade de full koll.
En annan sak som jag uppskattade var att jag och Tina fick samma fantastiska bemötande som övriga gäster, trots att vi enbart drack vatten och inte beställde in vinpaketet. Både mat, personal och lokalen får full pott av mig.
Ljuvligt klosterspa
Efter middagen var det dags för spa. Man kan tycka att tre timmar är lång tid, men i detta klosterspa flög tiden iväg. Utan att det kändes stressigt. Vi valde att följa sparitualen och den tog nästan två timmar. Men då var man helt avslappnad och ”genom-gottad” efteråt. Ångbastu, fotbad, ansiktsmask, skölja i 8-gradigt vatten, varma källor, svalare simbassäng och varm örtbastu får man njuta av. Avslutningsvis sitter man i utomhuspoolerna, och vi hade turen att ha klar himmel så vi kunde titta på både månen och stjärnorna där vi satt och njöt.
Detta spa har både en torr sida och en våt sida, och jag vill bara säga att om du åker dit – missa inte den torra sidan. Tina och jag testade både solrummet och mörkerrummet. I solrummet valde vi programmet Koster som gav oss sol, vind och ljudet av vågor och sjöfåglar i 20 minuter. Efteråt kändes det som om man legat på stranden i lagom värme en hel dag!
Och i mörkerrummet fick vi ligga i bekväma stolar som vaggade oss stillsamt medan musik av gregorianska munkar vilsamt flödade ur högtalarna. Efteråt ville vi knappast inte stiga upp, och jag kände att min puls hade gått ner ordentligt och anpassat sig till vaggandets tempo.
Tycklingerundan – central pilgrimsled
Morgonen därpå steg vi upp ganska tidigt för att gå en av de kortaste pilgrimslederna i området, Tycklingerundan. Den börjar och slutar vid hotellet (eller egentligen vid Klosterkyrkan som i stort sett ligger vägg i vägg med hotellet).
Först gick vi en gata genom ett bostadsområde och kom fram till en byggplats. När vi kollade i appen Naturkartan såg vi att leden tillfälligt letts om på grund av det, så vi fick runda ett kvarter. Sedan genade vi (allt enligt appens instruktioner) över en frisbeegolfbana innan vi var ute på den normala rutten igen. Otroligt nog var vi då på landsbygden.
Tycklingerundan är 4 kilometer och den ledde oss mot en gård, längs en rak väg som tidigare varit en pampig allé. Gården låg på en udde i Vättern och leden svängde av och följde sjön en bit. I fjärran såg vi Klosterkyrkans torn, och även slottet inne i Vadstena.
Efter att ha gått på en bred stig genom att våtmarksområde (som kändes väldigt främmande för Vättern) var vi ute på strandpromenaden som ledde oss tillbaka till hotellet.
Tankvärda ord längs leden
Längs leden fanns tavlor som baserade sig på pilgrimmens 7 ledord, tillsammans med reflektioner som man kunde stanna upp och ta till sig av. Vi hade även fått varsin pilgrimskompass från Pilgrimscentrum när vi checkade in, så vi kunde följa med i de olika orden.
Detta är en superfin runda att gå så här på morgonen. Lätt att gå (inga backar), men tyvärr finns inte en enda ledmarkering, utan man behöver ha med sig karta eller titta i en app. Det kan hända att det faller sig mer naturligt hur man ska gå när det inte är några byggarbeten som gör att man behöver gå en omväg, men för oss var det inte helt naturligt just där att veta hur vi skulle gå.
Klosterfrukost i kungasalen
När man sover på hotell är frukosten ofrånkomligen en av höjdpunkterna. Först och främst för att man inte själv behöver ordna sin frukost, men även lyxen att kunna välja och vraka bland en massa gott.
Vi behövde inte bli besvikna här heller. Efter vår morgontur på Tycklingerundan smakade det väldigt gott med frukost. Pampigare omgivning får man nog leta efter. I kungasalen var det bågar, valv och pelare åt höger och vänster. Till och med en riddarrustning och kungasäten stod uppställda precis innanför dörren.
Maten var vackert upplagd och det fanns något för alla smaker. Bland annat ett helt bord med glutenfria produkter. Men godast av allt var de små fluffiga pannkakorna som definitivt inte var prefabricerade. Fast jag försökte hålla igen och äta en nyttig frukost föll jag för dessa. Tinas favorit var mini-wienerbröden som fanns på dessertbordet.
Sightseeing i Vadstena
Om man tycker om mysiga gränder, historia och vackra byggnader trivs man bra i Vadstena. Under vår helg hann vi både besöka Klosterkyrkan (som precis som hotellet ligger på Klosterområdet) och slottet. Båda byggnaderna är otroligt stora och pampiga och värda att besöka. Dessutom finns pilgrimscentrum på området.
Som kuriosa kan jag nämna att Klosterkyrkan och jag delar födelsedag den 16 februari. Men kyrkan invigdes 541 år innan jag föddes. För dig som vill besöka Klosterkyrkan och har med dig barn kan det vara bra att veta att det finns ett ”Barnens altarskåp” där de kan utforska och leka med kyrkliga attiraljer.
Till renässansslottet Vadstena Slott kommer man om man fortsätter strandpromenaden förbi hotellet. Vi gick aldrig in i själva slottet, men vi gick in genom porten till slottsgården, efter att ha passerat vallgraven. Tänk att man har kunnat bygga såna här byggnader för så länge sedan!
Och kanske mera vandring i framtiden?
Jag har tidigare gått några etapper av Östgötaleden söder om Omberg, men känner mig nyfiken på att gå Klosterleden mellan Alvastra klosterruin och Vadstena kloster. Det är en sträcka på 42,6 kilometer och man går då även genom Ekopark Omberg. Så vem vet? Jag kommer kanske tillbaka till området inom närtid.
Sist men inte minst – några länkar
Vadstena är beläget i Östergötland.
Boenden och sevärdheter
Jag hoppas att du blir nyfiken på vackra Vadstena efter att ha läst det här inlägget. I så fall kommer några länkar som du nog kan ha glädje av. Först och främst Vadstena Spa & Klosterhotell som gav mig och Tina en ofantligt vilsam upplevelse där vi inte kunde önskat bättre på något område alls. Letar man en liknande upplevelse på annan ort kan man även kika in på Countryside Hotels, kedjan som Klosterhotellet ingår i.
Några av de sevärdheter som finns i Vadstena är som jag nämnt Vadstena Klosterkyrka , Pilgrimscentrum och Vadstena Slott.
Fler vandringstips runt Vadstena
I några av mina tidigare inlägg skriver jag om fina turer jag gjort i området, till exempel Östgötaleden (mot Hästholmen), Vasstigen vid naturum Tåkern, och Anudden på Omberg.
Och avslutningsvis kommer länken till fantastiska Ekopark Omberg. som förvaltas av Sveaskog.
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.