Jag hade knappt satt min fot i Finland tidigare, så när jag fick en inbjudan om att besöka Kotka Hamina blev jag eld och lågor. Att jag dessutom kunde göra resan tillsammans med Linda gjorde det till en ännu roligare resa där vi fick uppleva ett spännande och vackert område i vårt grannland.
Detta blogginlägg är del i ett reklamsamarbete med Visit Kotka Hamina.
Innehållsförteckning
Resan och upplägget
På denna resa hade jag hjälp av turistbyrån Visit Kotka Hamina som tog fram ett program, och även bokade in alla våra besök. Från flygplatsen utanför Helsingfors tog vi oss fram i Finland med hjälp av hyrbil, och Linda var en excellent kartläsare hela resan, så jag slapp köra fel.
Strömfors
Den första orten vi besökte var Strömfors, knappt en timmes bilfärd från flygplatsen. Samhället är ett av de bäst bevarade brukssamhällena i Finland, och platsen är rena idyllen med bruket inbäddat i vacker natur. Förutom Strömfors bruk finns restauranger, små butiker och möjlighet till många olika slags friluftsaktiviteter (vilket såklart var skälet till att vi åkte hit).
Paddling på Kymmene älv / Kymi River
Det är ingen nyhet att jag är rädd för vatten, men lugna vatten brukar gå lite bättre än till exempel havet. Så när jag fick se vattnet precis utanför ”Wellsters garage” blev jag riktigt glad. Det flöt stilla fram genom idyllisk grönska. I garaget fanns mängder med kajaker, kanoter och SUP:ar (och tillhörande flytvästar) som man kunde hyra med eller utan guide.
Vi paddlade med guide
Vi skulle få paddla med guide, Juuso (vars pappa äger verksamheten), och han tog emot oss hjärtligt och förtroendeingivade. Till exempel bytte vi snabbt ut kajakerna han planerat mot kanoter eftersom det är lättare för mitt knä att ta mig i och ur. Och när han frågade om vi hade vatten, vilket vi inte hade hunnit köpa på väg från flygplasten, gick han och ordnade varsin flaska åt oss så att vi skulle ha med på turen. Dessutom visade han några möjliga rundturer på kartan och så fick vi välja den vi trodde skulle passa oss bäst. Sådana detaljer gör att man får förtroende för en person.
Turen var 7 kilometer
Linda har paddlat mer än jag, men jag har åtminstone paddlat lite både i å och på insjöar, så vi kom iväg utan större bekymmer. Vår guide underhöll oss med information om naturen runt oss, blandat med frågor om våra erfarenheter av friluftsliv. Eftersom älven grenar sig åt olika håll stannade vi vid några tillfällen och tittade på kartan så att Linda och jag skulle veta var vi var. Både när vi paddlade långsamt och lite snabbare så höll guiden vårt tempo.
Runt oss var grönskan enorm, och till stor del var det lövskog och mycket vattenväxter vid vattnet, men en sträcka var det barrskog. Hela turen var väldigt njutbar, och det var en fin och energigivande start på våra dagar i Finland.
Även möjlighet till övernattning
Via Wellsters garage kan man även hyra trädtält, glampingtält och laawu-stugor, vilket jag gärna hade gjort om jag hade stannat längre i Strömfors. Tänk att paddla fram till stugan och övernatta där. Men… även den paddling vi fick göra var en väldigt fin upplevelse.
Lunch på Strömforsin Mylly restaurant
Ett stenkast från Wellsters garage ligger restaurangen Strömforsin Mylly så det passade bra för oss att gå in där när det blev dags för mat. Även att det var väldigt fint inne valde vi att sitta utomhus denna dag, och se ut över de vackra byggnaderna och allt vatten.
Vandring på Kukuljärvi (Skukulträsket) hiking trail
I Strömfors finns också en trevlig, men ganska krävande, vandringsled som heter Kukuljärvi (Skukulträsket) hiking trail. Start och mål ligger vid idrottsplatsen i Strömfors, men man kan även utgå från parkeringen vid Wellsters garage (där vi paddlade).
Går man bara rundslingan är den ungefär 8,5 kilometer, men man får lägga på någon kilometer om man ska utgå från samhället. Det finns även möjlighet att göra en avstickare till en grotta, men vi avstod på grund av mitt knä.
Kukuljärvi hiking trail går upp- och nerför berg, mestadels genom skog. Det finns två riktigt fina vindskydd med grillplatser längs leden, och på några platser finns dessutom bänkar att vila sig på. Leden är tydligt märkt, men markeringarna sitter inte lika tätt som man kan vara van vid från Sverige. Dock är stigarna vältrampade, så det är lätt att hitta.
Ytterligare information om leden
I de brantaste partierna finns rep och trappor till hjälp. Linda och jag tyckte mycket om leden, och vi kände oss som hemma. Vi tyckte nämligen att stora partier påminde om skogarna runt Mariannelund i Småland, där vi gått tillsammans tidigare.
För oss tog det ungefär två och en halv timmar att gå runt, och då tog vi en längre paus på bryggan vid Kukuljärvi. Vi upptäckte att det finns en parkering strax öster om Kukuljärvi, så om man bara vill gå till vindskyddet kan man köra dit istället.
Karta – både länk och film
Här hittar du karta till leden.
Kultan Koskitila
Från Strömfors skulle vi vidare till Erämys Keisarin Kosket Oy, och bilfärden tog lite mer än en halvtimme. Hade vi tagit fågelvägen hade det gått snabbt, men vi var tvungna att korsa älven. Här skulle vi bland annat övernatta i mysiga Laavvu, precis in till älven Kymijoki.
Forsränning på Kymijoki
Men innan det var sovdags skulle vi få testa forsränning (det var mycket vattenrelaterade aktiviteter på denna resa). En gång i min ungdom var jag faktiskt på forsränning med ett kompisgäng i Vindelälven, utanför Umeå. Men jag har inga goda minnen därifrån, utan jag var skräckslagen i två timmar. Kanske var det dags att testa igen, drygt 30 år senare?
Petra från Visit Kotka Hamina kom också för att följa med på turen, och vår guide. Efter att vi fått vår utrustning och en säkerhetsgenomgång bar vi ner flotten i älven och hoppade i. Medan vi började paddla nerströms berättade guiden en historia om hur älven fått sitt namn. Det fick mig att slappna av lite grann, och det underlättade också att älven var snäll just här och inte forsade alls.
Panik i första forsen
Allt gick bra ända tills vi var några meter ifrån den första forsen. För när jag såg vågorna och ”hålen” ville jag vända och slutade paddla. På grund av att vi var så få i flotten förstod jag att jag ändå måste paddla – för gruppens skull – så jag skrek – och paddlade på. I slutet av forsen ändrades karaktären på mina skrik och det var inte bara skräck/rädsla, utan även skratt i dem.
Vi överlevde forsränningen
Därefter blev det lite lättare att klara av forsarna, och jag var även hjälpt av att det var lugna partier mellan dem. Men jag var så stolt efteråt och det kändes som en riktig seger att ha klarat av detta trots vattenrädslan.
Middag med lax lagad vid brasan
Redan innan vi gav oss iväg på flotten hade ägaren till Erämys börjat röka lax vid lägerelden på traditionellt sätt. Så när vi kom tillbaka kunde vi sätta oss vid dukat bord, så fort vi bytt om från våra blöta kläder.
Det var verkligen uppskattat efter den urladdningen det var för mig att paddla i forsarna. Och maten var helt fantastiskt god. Lax är aldrig fel!
Boende i LaawuKultaa
Stugorna, eller vad jag ska kalla Laawu Kultaa, var så otroligt mysiga. Storleken var perfekt och utformningen gjorde att det nästan kändes som att vara i ett väldigt lyxigt tält.
Vi valde faktiskt till och med att sova med dörren öppen och bara ha myggnätet stängt på natten. Älvens ljud nådde in till oss, och även ljuden från nattens åska och regn. Men vi sov som små prinsessor på våra bäddar.
Dessutom kom Sauli med en härlig frukostbricka på morgonen, så vi kunde stanna extra länge inne i laawun.
Förutom den stunden Linda var ute för att ta sitt morgonbad i älven.
Valkmusa Nationalpark
Nästa morgon skulle vi åka vidare för vandring i Valkmusa nationalpark. Även här fick vi åka en omväg trots att det är nära fågelvägen, men totala körtiden var runt 20 minuter. Älvarna förgrenar sig åt alla håll, så man är i stort sett omgiven av vatten och behöver åka till broarna när man förflyttar sig.
Mosse, myr och spång
Det var jättespännande att få besöka en finsk nationalpark, och särskilt en mosse. Både jag och Linda är väldigt förtjusta i myrmarker, och vi tycker också om att gå på spång, så det här passade oss perfekt (se även en våra turer i Store Mosse nationalpark i Sverige).
Vid parkeringen finns utedass, och längs slingan finns ett fågeltorn och flera sittbänkar att vila, eller njuta, på under besöket i parken.
Rundslinga cirka 2,5 kilometer
Längs rundslingan, som är ungefär 2,5 kilometer får man njuta av doften av skvattram som slår emot en. Runt spången trängs också hjortron, ljung och slånbär. I mossan ser man dessutom på många ställen flera arter av de små köttätande växterna sileshår.
Tack vare att Linda (som är fågelkunnig) var med, fick jag även se en fiskgjuse och dess bo. Visst hörde även jag lätena, men jag hade ingen aning om vilken art det var. Det var mäktigt. Tyvärr finns bara denna korta led sommartid, men på vintern finns en skidled som för längre in i nationalparken.
Santalahti
Vi hade blivit tipsade om att även åka till Santalahti för att få vandring i en havsmiljö. Så efter några timmar i nationalparken åkte vi in mot Kotka. Vi parkerade vid Santalahti Resort, som är en femstjärnig semesteranläggning med golfbana, restaurang och boende precis intill havet.
En av Santalahtis naturstigar
Från resorten utgår två olika naturstigar; en som går i skogen och en som går vid havet. Eftersom vi redan hade fått lite skog på förmiddagen valde vi att gå stigen ”sea view”. Den var tydligt markerad med blått ända från resorten, men det fanns parkeringar 500-600 meter längre fram, precis där stigen svänger av vägen.
Till att börja med går stigen i skog, upp på ett berg, för att sedan gå neråt mot havet. Därefter går man på klippor och får njuta av havsutsikten.
Jag är väldigt förtjust i leder där man ser vatten skymta mellan träden, och det fick man mycket av här. Liksom släta fina klipphällar precis intill vattnet. Perfekta platser för picknick, bad och solande fanns det gott om, och jag hade gärna ätit min lunch här om jag vetat innan hur det såg ut.
Sista delen av leden går upp på berg och över tallhällmark innan man kommer tillbaka till vägen. Leden är 2,5 kilometer från parkeringen, men från resorten blir det ungefär 3,5 kilometer tur och retur.
Lunch på Santalahti Resort
Därefter var det hög tid för lunch och den här gången valde vi att bara beställa en sallad. Men det visade sig inte vara så ”bara”. Kycklingsalladen var helt perfekt – vacker, generöst tilltagen och många smaker i varje tugga.
Där vi satt på uteserveringen och tittade ut mot havet fick jag nästan känslan av att vara utomlands. Ja, det var jag ju, jag var i Finland, men jag tänker mer på sydligare breddgrader. Detta blev verkligen en fullträff. Sedan passade vi även på att låna toaletter och WiFi när vi ändå var i ”civiliserade” trakter.
Kotka
Santalahti ligger i utkanten av Kotka, så härifrån körde vi bilen in till småbåtshamnen vid Sapokka på bara några minuter. Det kan vara värt att nämna att vi under våra dagar i Finland inte stötte på en enda betalparkering. Där vi ställde oss var det inte heller begränsat att man bara fick stå 4 timmar till exempel som vi såg på några andra ställen.
Sapokka Water Garden
Eftersom Linda är utbildad trädgårdsmästare var vi såklart tvungna att titta lite på en av de vackra stadsparkerna som finns i Kotka. Sapokka Water Garden ligger strax intill parkeringen, så det kändes naturligt att börja med att gå dit.
Linda försvann in i en egen värld där hon frossade i alla växter som fanns. För mig som inte är lika kunnig på trädgårdsväxter var det svårare, eftersom de flesta växter redan har blommat över. Därför såg jag inte riktigt samma färgprakt framför mig som hon kunde föreställa sig.
Men det var en fin och mysig park, och jag njöt av allt det gröna och lummiga, liksom av lugnet och allt vatten. Detta är alltså bara en av de parker som finns inne i Kotka.
Finlands bästa hamburgare
”Äta bör man – annars dör man” säger ordspråket. Vi hade en tid att passa, så vad är inte bättre då än lite street food? Eftersom vi hade hört att ”TheVan – Art of street food” i Kotka har Finlands bästa hamburgare vore det dumt att inte pröva dem. Alltså gick vi upp till torget där de har sin ”Food factory”. Det tog ungefär 10 minuter att gå från parkeringen vid Sapokka.
Det enda jag kan säga är att vi definitivt inte ångrar vårt val. Vi fick ”in” maten snabbt och deras smashed burgers bara smälte i munnen. Linda gick till och med så långt som att säga att detta var den godaste hamburgare hon någonsin ätit. Och hon är inte den som säger en sådan sak för att stryka någon medhårs – så har du möjlighet – slink förbi ”The van”!
Kaunissaari (Fagerö)
Sista dygnet på vår resa skulle vi tillbringa ute på Fagerö, eller rättare sagt Kaunissaari som ön heter på finska. Dit tar man sig med färja, och turen tog ungefär 1,5 timme. Något som var väldigt lyxigt för oss (som haft lite trubbel med internetanslutningen under tiden i Finland) var att det fanns 5G på färjan! Färjan avgår från Kuusinen i Kotka.
Boendet hos Kaunissaren Hotelli Maja
Ute på denna fantastiska semesterö skulle vi få bo hos Kaunissaren Hotelli Maja, och dem hittade vi runt 300 meter från färjan. När vi skulle checka in mötte vi den första personen på hela resan som ville prata svenska med oss.
Vi blev visade till vårt dubbelrum som även hade ett stort fräscht badrum, och till och med en liten avdelning med mikro. Utanför hade vi en egen liten uteplats med utsikt mot havet.
Maten var otroligt god
I restaurangen, som ligger strax intill, väntade ett bord på oss. Menyn fanns bara på finska (jättespännande!!), men kyparen var samma person som tog emot oss när vi checkade in, så han översatte till svenska. Vi fastnade båda för gös med skirat smör. Nu blir det mycket matprat (blir lätt så när man varit ute och gått hela dagen), men detta var den godaste gös jag ätit.
Dessutom gjorde de i ordning frukost till bara mig och Linda morgonen efter, för vi var de enda gäster som beställt det. Då känner man sig lite dum för att de får göra allt det arbetet enbart för oss, men samtidigt uppskattar man deras insats något enormt.
Naturen lockade till upptäcktsfärd
På ön finns ett gammalt fiskeläge, massor av små grusvägar och skogsvägar, sandstränder, klippor och skog. På norra änden av ön finns långa sandstränder, så Linda och jag bestämde oss för att ta en titt på den lilla fyren och bara strosa längs stranden.
Det finns en huvudväg (smal grusväg), men vi tog lite olika vägar för att få se så mycket som möjligt av ön. Till exempel ett spännande museum och sjöbodar.
Fantastisk solnedgång
Vi hann fram i tid. Så vi fick en magisk solnedgång innan vi vände söderut medan det skymde runt oss. Här kommer några blandade bilder från den vackra platsen vi hamnade på.
Bubbelpool efter frukost?
Det hade varit en lång och intensiv dag, och vi sov sedan gott i vårt fräscha rum tills det var dags för frukost. Att sedan få sätta sig i bubbelpoolen och se ut mot havet någon timme innan det var dags att checka ut var helt ljuvligt. Kan man inte börja varje dag så här?
Resan till fastlandet – med ribb-båt
Eftersom färjan inte går så ofta skulle vi åka taxi @taxivenekotka med ribbåt tillbaka till fastlandet, och det var något jag hade våndats över. Båtfärden, som tog runt 30 minuter, blev en helt fantastisk upplevelse. Lugnet i kroppen efter bubbelbadet kanske hjälpte till, men också att vår kapten Niko var lugnet själv och han garanterade att vi inte skulle hamna i vattnet.
För första gången i mitt liv var jag på havet utan att känna rädsla, eller ens TÄNKA på att jag var på djupt vatten. Hastigheten, båtens stabilitet, vattnet som stänkte runt oss, solens strålar och håret som fladdrade i vinden….
Dygnet ute på Fagerö var rikt på upplevelser, och jag kommer att bära med mig minnena länge. Båtfärden blev en perfekt avslutning på vår resa.
Och avslutningsvis en länksamling
Under våra dagar i Finland hann vi se och uppleva ofantligt mycket. Här hittar du länkar till alla ställen vi besökte. Avslutningsvis vill jag även rikta ett tack till Visit Kotka Hamina för inbjudan och för det fina programmet. Otroligt roligt, och spännande, att få besöka ett område som man inte vet något om.
- Kymmene älvs delta och biflöden
- Strömforsin Mylly restaurant (och även den här länken)
- Wellsters Luonto Voittaa Aina
- Eramys (kajak och boende)
- Valkmusa National Park
- Santalahti Bistro/Santalahti Resort
- Santalahti Nature Trail
- Kaunissaren Hotelli Maja (och Instagram)
- Fagerö – Kaunissaari
- Taxi Vene Kotka (ribb-båt)
- The Van Kotka – Art of street food
- Sapokka Water Garden
- Marina Cafe Laituri
- Kukuljärvi Hiking Trail
Namn: Therese Freid
Landskap: Småland, Ångermanland, Bohuslän
Dagsturer/utflykter, ibland med övernattningar (året om)
Bloggare, naturälskare och blomnörd som bor i en liten lägenhet på vackra Tjörn. Tonåringen pluggar i Småland. Mestadels vandrar jag i närområdet, men när jag är på resande fot passar jag alltid på att utforska mitt tillfälliga hemomkring. Vandringsleder, utflyktsmål och friluftsliv är saker som jag delar av mig kring här i bloggen.
Fantastiska ställen som jag aldrig trodde att jag skulle bli nyfiken att utforska någon gång, vackert och inbjudande
Visst är det spännande med såna här överraskningar? Vacker natur finns överallt.. och jag hade sådan tur här att jag fick tips från lokalborna om vad jag borde se/göra.
Vilken spännande och härlig resa ni fick. Behöver inte vara så exotiskt för att vara en fantastisk upplevelse.
Så bra skrivet också!
Tack så jättemycket. Det värmer.. jag tycker ju om språk och vardagsäventyr!
Hej. Hittade precis din sida (sökte på ”ätbart i naturen app”) och har kikat runt lite. Skriver sällan kommentarer på bloggar men kände jag ville säga att jag verkligen gillar din sida! Vandrar och promenerar också endel, särskilt i dalarna där familjen bor och äger skog. Även jag nördar lätt ner mig i sånt jag ser, så särskilt tack för inlägget och boktipset om myggor. Ska även testa kartappen du skrev om.
Tack för härlig blogg med fina bilder och bra skrivet!
Jag blev jätteglad för din långa och vänliga kommentar. Tack!