En av de saker jag hade längtat efter mest med min ”på-egen-hand-fjällresa” var att göra en flerdagars tälttur på fjället. Men redan andra dagen ”sket det sig” rent ut sagt.

Hejdå stugan! för några dagar - nu drar jag ut på tälttur
Hejdå stugan! för några dagar

Jag hade tillgång till stuga hela veckan

Ursprungligen var min plan att vandra och sova ute hela veckan. Men när X, en av mina äldsta vänner, ville göra mig sällskap två dagar bokade han en stuga. Till slut föll det sig så att X inte kom iväg, så han lät mig ha stugan. Till att börja med såg jag det enbart som en lyxig backup, men om du orkar läsa det här inlägget ser du att den blev mer än så. Men nu ska jag inte gå händelserna i förväg, utan berätta i kronologisk ordning om min tälttur.

Under natten hade det regnat rejält
Under natten hade det regnat rejält

Blött fjällandskap efter regnig natt

Första natten regnade det rejält, så jag var tacksam över att sova i stugan. På morgonen var det med lätt hjärta, och stor förväntan, som jag låste stugdörren bakom mig. Från stugan gick jag genom fjällskog upp på fjällheden. Trädgränsen passerade jag efter cirka 2 kilometers vandring i oerhört blött landskap.

Uppe på fjällheden - Lill-Skarven syns inte ens i dimman bortanför
Uppe på fjällheden – Lill-Skarven syns inte ens i dimman bortanför

Mot Malmbäckstugan – över våtmarker

Eftersom bäckarna som jag med lätthet kunde gå över kvällen före nu var betydligt bredare kände jag en viss oro. Häruppe hade jag nämligen gått flera gånger med våra hundar vid tidigare besök, så jag visste vad som väntade.

För att nå Malmbäckstugan skulle jag vara tvungen att korsa en å, som dessutom ligger mitt i en våtmark. Men efter att ha följt djurstigar istället för den vanliga stigen så hittade jag ett ställe där jag kunde ta mig över med hjälp av stavarna. Sedan var det bara att plaska sig vidare fram mot stugan i dimman och ett fint duggregn.

En av åarna jag behövde ta mig över
En av åarna jag behövde ta mig över

Frukostpaus vid Malmbäckstugan

Efter ungefär 5 kilometers vandring och närmare två timmar från det att jag gått ut nådde jag Malmbäckstugan.

Malmbäckstugan, Funäsfjällen - frukoststopp på tälttur
Malmbäckstugan, Funäsfjällen

Den ligger vid foten av Lill-Skarven, men av fjället syntes ingenting i dimman. Stugan var låst, men jag satt på en bänk utanför och åt min frukost. Som tur var upphörde regnet för en stund precis då.

Åh.. en kort stund uppehåll från duggregnet - lite roligaer när man är på tälttur
Åh.. en kort stund uppehåll från duggregnet – så regnjackan åkte av

Vidare längs skoterled

Eftersom jag inte hade följt en markerad led ut hit fanns egentligen ingen vandringsled härifrån heller. Däremot fanns det skoterspår som ledde åt olika håll, och jag följde det som verkade leda upp till alla skyltarna nedanför Lill-Skarven. Dem har jag passerat några gånger (Andersborgsturen, se tidigare inlägg) så det kändes som en trygg punkt att gå till.

Vid skyltarna var det sådan dimma att man inte såg någon topp
Vid skyltarna var det sådan dimma att man inte såg någon topp

Det tog inte så lång stund för mig att gå upp dit, trots att skoterleden gick över en del våta partier. Min plan för dagen var att jag skulle gå upp på Lill-Skarven och sedan gå oledat ner på baksidan. Vidare skulle jag gå i sadeln mellan Lill-Skarven och Stor-Skarven ner mot Anderssjön och runda den. Men när dimman dolde hela fjället kändes det inte optimalt. Jag valde därför att följa leden (guldtur 552) mot Andersborgs Våffelstuga istället.

Lyxade till det med en våffla

Visserligen hade jag fått frångå min plan, men jag kände mig väldigt tillfreds där jag gick. Jag skulle vara ute i flera dygn och hade ”råd” att göra om rutten. Tack vare att jag var ute ensam, och inte hade några tider att passa förrän en vecka senare, var jag helt fri.

Andersborgs Våffelstuga - en av de sista dagarna de höll öppet
Andersborgs Våffelstuga – en av de sista dagarna de höll öppet

Av samma anledning bestämde jag mig för att stanna till vid Andersborgs Våffelstuga och köpa mig en våffla. Jag valde en med grädde och hjortronsylt. Medan alla andra gäster satt inne i stugan satt jag ensam ute i småregn och njöt. Både av våfflan, den vackra utsikten mot Hamrafjället och av känslan. Det är svårt att beskriva, men att vara ute ensam är en enorm frihetskänsla.

Utsikten jag hade medan jag åt min våffla - mysig del av min tälttur
Utsikten jag hade medan jag åt min våffla

Vidare mot Anderssjön – och beslutsvånda

Sedan fortsatte jag på markerad led från våffelstugan mot Anderssjön. Givetvis hade jag tittat på kartan ett flertal gånger, men nu när jag kom från ett annat håll var jag lite i valet och kvalet.

Jag fick se många vackra platser på min tälttur
Jag fick se många vackra platser på min tälttur

Skulle jag fortsätta på stigen på östra sidan om Anderssjön och försöka hitta en tältplats norr om den, vid tjärnarna som ligger där? Eller skulle jag svänga av vid sjöns södra ände, gå upp i passet mellan de lägre fjällen på västra sidan och hitta en tältplats närmare Räffsjön?

Stigen gick genom höstvacker terräng
Stigen gick genom höstvacker terräng

Anderssjön – så otrolig fin

Det är sällan jag velar innan jag fattar beslut, men den här gången gjorde jag det. När sjön bredde ut sig framför mig såg den ut som en massa små sjöar och jag ville egentligen utforska varje del av den. Till slut bestämde jag mig för att gå rakt fram, mot Bruksvallarna.

Njutbar vandring under min tälttur
Njutbar vandring

Till slut såg jag en udde som låg en bra bit från stigen, där lövträden höjde sig från den omgivande fjällheden. Höstfärgerna lyste och jag bestämde mig för att det skulle bli min tältplats. Min plan var att slå upp tältet, lämna packningen och sedan gå längs sjön några timmar.

Här ligger jag och vilar ute på min udde
Här ligger jag och vilar ute på min udde

Dessvärre visade det sig att udden, som låg en hel kilometer från stigen, inte var så lätt att nå. Jag plaskade genom flera blöta områden för att ta mig dit. Sedan visade det sig att björkarna växte i branta slänter längs uddens kanter och uppe på den öppna ytan blåste det alldeles för mycket för att slå upp något tält. Dessutom saknades mobiltäckning helt och hållet, men jag tog en härligt lång paus här.

Sjöar och fjäll i höstiga färger
Sjöar och fjäll i höstiga färger

Hitta tältplats innan regnet kommer

Eftersom mörka moln hopade sig på himlen runt mig ville jag få upp tältet innan skyfallet skulle komma. Några skurar med duggregn hade jag fått under dagen. Så jag försökte hitta snabbast möjliga ”väg” tillbaka upp till stigen en kilometer bort.

Jag letar tältplats i kamp mot klockan - vill undvika regn
Jag letar tältplats i kamp mot klockan – vill undvika regn

När jag var tillbaka på stigen svängde jag vänster och gick mot Andersborg till igen, för jag hade sett några möjliga tältplatser när jag var ute på udden. Tyvärr hann jag inte riktigt ända fram innan himlen öppnade sig.

Jag följde stigen/skoterleden en bit tillbaka längs Anderssjön
Jag följde stigen/skoterleden en bit tillbaka längs Anderssjön

Tältkrångel

I spöregnet kom jag fram till platsen jag tänkt mig. Det var på en plan yta intill sjön, något hundratal meter från leden och dolt nedanför en slänt. Tältet jag hade med mig var ett 3-mans tunneltält. Anledningen att jag tog med ett så stort tält var att jag tycker det är bekvämt med utrymme, särskilt om man ska spendera tid i tältet på grund av dåligt väder. Dessutom är vikten detsamma som på vårt 2-mans tunneltält.

Utan tält - ingen tälttur
Och där stod tältet.. en timme eller så

Vid något tillfälle tidigare (när det varit kallt ute) så har jag haft svårt att få i bågarna, för tyget känns lite för ”tajt”. Detsamma gäller kanalerna där bågarna ska igenom. Och givetvis krånglade det när jag skulle ha upp tältet i regnet. Det gjorde att snälla timida jag svor fler svordomar medan jag slog upp det än jag svurit totalt på 5 år. Men till slut stod det där.

Efter regn kommer nästan sol - fin tälttur
Efter regn kommer nästan sol – här på stranden nedanför tältet

Jag bestämde i alla fall att detta var sista natten jag skulle använda tältet, för jag kan inte riskera att inte få upp det om jag är långt ut på fjället. Den här gången tog det 30 minuter och det är oacceptabelt.

Där stod det - tältet - säkert en timme av min tälttur
Där stod det – tältet

Katastrofal miss stoppade min tälttur

För att göra en lång historia kort så upptäckte jag, när jag burit in packningen i tältet, att jag hade gjort en katastrofal miss. Visserligen hade jag med mig powerbanken, men laddsladden som jag trodde var till telefonen var powerbankens sladd. Jag tänkte snabbt och vägde för- och nackdelar med att stanna kvar ute utan att kunna nås (batteriet på telefonen hade redan dött).

Det var fint vid Anderssjön
Det var fint vid Anderssjön

Men jag landade i att det både skulle skapa oro om man inte kunde nå mig på något dygn, det skulle vara farligt att jag inte kunde kontakta omvärlden om jag ramlade och slog mig (risk i halkan) och dessutom skulle jag ju inte kunna fotografera resterande dagar.

Bild tagen tidigare på dagen under min tälttur
Bild tagen tidigare på dagen

Tillbaka till stugan

Över fjället skulle jag aldrig hinna tillbaka innan det blev mörkt. Så jag beslutade mig för att raskt gå till Andersborgs våffelstuga, därifrån till parkeringen och så gå runt 8 km på asfaltsväg till stugan. Jag hade både reflex och pannlampa med mig, så så fick det bli.

Oerhört vackert - jag fick se mycket under min tälttur
Oerhört vackert

Till min stora lycka mötte jag en man som började prata med mig strax nedanför våffelstugan. Det visade sig att han skulle ner till ”byn” (Funäsdalen) och köpa tidningen, så han erbjöd sig att skjutsa mig till stugan. Jag slapp alltså att gå längs asfaltsvägen. Ibland har man en så otrolig tur!

Hem ljuva hem - det blev ingen riktig tälttur denna gång
Hem ljuva hem

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag inte upplever detta som något nederlag. Tvärtom är jag tacksam över att jag hela dagen trodde att jag skulle vara ute i flera dygn, för det skapade en sådan glädje och frihetskänsla i mig. Det blev en jättefin tälttur – trots att jag inte övernattade. Och jag skulle inte vilja ha den ogjord – men med facit i hande hade jag inte behövt bära med mig så mycket packning.

Höst i Funäsfjällen under min tälttur
Höst i Funäsfjällen

Avslutningsvis några länkar

Vill du veta mer om området kan du hitta en massa information hos Funäsfjällen. Även boken ”Funäsfjällen Helags och Ljungdalsfjällen – vandringsturer och utflykter” från Vildmarksbiblioteket är en bra källa för inspiration.

Mina egna blogginlägg från resorna till Härjedalen kan du också titta på förstås.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

English EN German DE Spanish ES Swedish SV