Ellen Keys led på Omberg – 6,1 km

En av mina favoritleder på Omberg är Ellen Keys led, som jag har gått flera gånger med min dotter. I helgen fick jag äntligen möjlighet att visa min sambo Lars denna fina vandringsled.

Tidig morgontur från Stocklycke

Vi steg upp tidigt på lördagsmorgonen i stugan i Borghamn och mötte Linda och Jörn på parkeringen. Därifrån åkte vi runt berget och parkerade vid Stocklycke där flera leder – bland annat Ellen Keys led – startar och slutar.

Den här tiden på dygnet stod inte många bilar på parkeringen när vi gav oss iväg. Vi valde att gå medsols och alltså börja upp mot Hjässan och avsluta genom att passera hamnen.

Ganska snart hamnade jag på efterkälken eftersom jag såg så många blommor jag ville fota. Vitsippor och blåsippor i mängd trängdes med lungört och skogsbingel. Dessutom fick jag till och med se en liten buske tibast.

Mellan mina små fotosessioner fick jag hålla ett högre tempo för att hinna ifatt de andra. Men naturen bjöd på så många underbara upplevelser att jag i stort sett bara fotade de andras ryggar.

Frukost på Hjässan, Omberg

Så snart vi korsat vägen och passerat Hjässatorget går den breda ”stigen” brant uppför mot toppen i några hundra meter. Vid sidan hittade jag både harsyreblommor och gullpudra i massor att fota.

Uppe på toppen valde vi att börja med att äta frukost. Vi satt bekvämt vid ett fikabord där vi hade vidunderlig utsikt över Vätterns klarblå lugna yta. Ur ryggsäckarna plockade vi fram det som vi fått med oss i frukostpaketet från Borghamn Strand: Ägg, bröd, smör, god ost, marmelad, youghurt, melon och kaffe.

Utsikten häruppifrån är vid åt alla håll, och det var underbart att sitta där i lugnet – bara vi. Ingen annan var inom synhåll – vi hade faktiskt inte sett en enda människa på hela morgonen.

När vi alla var mätta och belåtna klättrade vi upp i utsiktstornet och såg ut över de östgötska slätterna, Tåkern och Vättern. Därefter tog vi med oss hundarna och fortsatte längs leden.

Blommor i mängd – och slukrännor från istiden

Vanligtvis brukar marken på Hjässan vara täckt av styvmorsviol, mandelblom, jordreva och en massa andra blommor så här års. Men i år var jag här någon vecka för tidigt. Däremot lyste sidorna av stigen nerför berget av vitsippor, blåsippor, svalört och gulsippor.

Stigen är lätt att gå. Sista biten nerför berget går man genom lövskog, i och bredvid slukrännor som uppstod på istiden. De bildades där smältvattensamlingar dränerats in under inlandsisen. Vattnet forsade med väldig kraft i stora kanaler och sprickor under isen. Och dessa kanaler finns alltså kvar i naturen än idag.

Vacker ”transportsträcka”

Nedanför berget ligger en av Ekoparkens parkeringar. Här finns också vindskydd, toaletter och grillplats. Därifrån följer leden vägen några hundra meter, medan man får tillfälle att njuta av utsikten över de östgötska fälten.

När man når Ellen Keys hus Strand svänger leden av från vägen.

Bokskogens naturreservat och ramslök

Här följer en ofantligt vacker sträcka där Ellen Keys led går genom bokskog med Vättern skymtande mellan träden. Klipporna är branta och stigen följer ”kustlinjen”.

Att marken dessutom är helt översållad av ramslöksblad gör upplevelsen ännu mer intensiv. Här gjorde jag nog fler fotostopp än de övriga egentligen hade lust med.

Fantastiska utsiktsplatser

Längs leden finns många ställen där man kan se ut över Vätterns dramatiska kust. Eftersom vi inte hade några tider att passa gjorde vi flera små avstickare till sådana ställen.

Här har jag gått många gånger, under olika årstider, men jag tycker det är lika fascinerande vackert varje gång.

Kust och ängsmark

Sträckan som går mellan Ellen Keys villa och hamnen är vacker hela vägen, och jag njöt i fulla drag. I hamnen mötte vi några som övernattat i sina husbilar/taktält, och vi hade mött någon enstaka vandrare strax innan. Förutom dem var det lugnt, och klockan var då ändå nästan 10.

Här svänger stigen av, förbi stora härliga ängsmarker. Om bara några veckor kommer marken här att vara översållad av gullvivor, men inte riktigt än. Det är bara något hundratal meter fin stig från Vättern och fram till parkeringen vid Stocklycke.

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att Ellen Keys led bjuder på ofantligt stora och fina naturupplevelser i varierade naturtyper. Det var lika fint den här gången som alla andra – och extra roligt att få visa Lars en plats som jag tycker så mycket om.

Tips: Kör den enkelriktade Sjövägen när du ska hem

Från parkeringen vid Stocklycke kan man köra samma väg tillbaka som man kom. Men otroligt mycket vackrare är det att köra den enkelriktade smala, slingrande Norra Sjövägen. Den passerar många fina utflyktsplatser där det både finns parkeringar och bord.

Dessutom finns en källa, en stor sägenomspunnen sten, jätteekar och en stig till en vacker udde. För oss var detta en väldigt praktisk väg att köra. Den kom nämligen ner precis utanför vårt vandrarhem i Borghamn, dit vi skulle för att äta lunch innan vi skulle ut på vidare äventyr.

För dig som vill veta mer om Ellen Keys led

Ellen Key-leden är 6,1 kilometer lång rundslinga som utgår från Ekoparkscenter, Stocklycke. Från Stocklycke utgår flera leder, och du ska följa blå markering för att gå denna led. Du bjuds på en stor variation längs leden: allt från kärr, berg med milsvid utsikt, bokskog, Vätterns ”kust” och en gigantisk blomsteräng. Naturreservaten ”Ombergs bokskog” och ”Mörkahålskärrets naturreservat” går man också igenom. Leden är inte tillgänglig för till exempel barnvagn. På Omberg finns även många andra leder. Här hittar du en karta över samtliga leder i Ekopark Omberg.

Övriga vandringar vi gjorde under helgen

• Bodde gjorde vi i Hamnvaktarstugan på Borghamn Strand
• Anudden 4,5 km (Omberg)
• Egen tur från Borghamn Strand 11 km (Omberg)
• Svanhalsleden/Vasstigen 4 km (Naturum Tåkern)
• Prinsessan Estelles sagostig 800 m (Naturum Tåkern)