Anderssjöåfallet, Tänndalen – utflyktstips

Sista morgonen i Funäsfjällen valde jag att stiga upp medan de andra sov. På grund av att jag ville ta en närmare titt på Anderssjöåfallet åkte jag till Tänndalen, 14 kilometer från Fjällkällan där vi bodde. Och eftersom Balder är en väldigt aktiv hund fick han göra mig sällskap.

Stigen utgår från naturrastplatsen

Strax efter att jag hade passerat Tänndalen på väg 86 började jag hålla ögonen öppna efter naturrastplatsen som skulle ligga på höger sida. Redan första dagen vi var uppe passerade vi den när vi skulle upp till Svansjökläppen, så jag hade ändå lite koll. Parkeringen var stor och rymlig – i alla fall när man kommer dit tidigt på morgonen som jag gjorde. Så fort jag öppnade bildörren möttes jag av dånet från vattenfallet.

Tydliga skyltar visar vägen till leden som följer ån och vattenfallet. Vid fallets fot finns vindskydd och fler bord för dem som vill ta en fika- eller matpaus i fint vattenstänk. Just denna morgon stod även ett tält uppslaget precis intill vattnet.

Uppför trappan längs Anderssjöåfallet

Dessutom befann jag mig vid foten av en trappa som följer ån upp på berget. I själva verket är det en riktigt lång trappa som består av hela 303 steg. Jag och Balder började ivrigt ta oss uppåt. Både vid plattformarna och däremellan stannade vi med jämna mellanrum. För min del var det mest för att beundra utsikten. Balder tyckte nog mest att det var skönt att slippa gå i den otäcka trappan. Och för att det var roligt att plaska i vattnet.

Vyerna förändrades hela tiden. Vilket även karaktären på Anderssjöåfallet gjorde. Jag älskade verkligen att gå här. Ljudet från det forsande vattnet, grönskan, alla små fall längs vägen, bergen i bakgrunden. Dessutom fanns möjlighet att gå ner till vattnet – och även ut i det via stenar – på flera ställen. Helt fantastiskt att kunna stå torrskodd mitt ute i ån. Och jag förundrades över att vattenfallet bara fortsatte – trots flera hundra meters vandring uppåt.

Från vattenfall mot fjäll

När vi kom fram till bron fanns flera vägval att göra, beroende på hur lång eller krävande tur man ville göra. Vi sa hejdå till Anderssjöåfallet och svängde höger, längs det turförslag som jag sett hos Funäsfjällen (se längre ner).

Därefter går leden längs en smal väg och mellan träden skymtar grönklädda berg fram. Lugnet omgav oss och det var otroligt vackert denna soliga dag (vår enda soliga dag faktiskt).

På min vänstra sida öppnade sig heden och i fjärran såg jag snöklädda fjälltoppar. Dessutom fanns där otaliga tjärnar och sjöar. Och efter bara en kort stund insåg jag att jag hellre ville gå dit än följa den tänkta rutten. Alltså svängde jag helt sonika av. Fjälluften fyllde mina lungor och jag gick med lättare steg än på länge.

Sedan fick vi en helt ljuvlig stund

Frihetskänslan var total när jag inte hade ett bestämt mål att gå mot. Och inte heller någon särskild tid att passa (även att jag behövde vara hemma runt lunchtid). Balder och jag njöt båda av omgivningen. När han drog mot en tjärn en bit från stigen ryckte jag bara på axlarna och följde med honom.

Efter att han tagit sig några uppfriskande bad insåg jag att han faktiskt visat mig den perfekta platsen att rasta på. Trots att vi var nära stigen var vi dolda i en slänt. Dessutom satt vi i lä för den starka vinden, med solen rakt på oss. Dock var det bara 13 grader, så det var inte heller för varmt. Här stannade vi och njöt länge.

Helt fantastiskt att stanna upp och bara vara. Jag hittade en massa vackra blommor (Kung Karls spira, fjällgentiania, slåtterblomma och ett flertal orkidéer). Och Balder badade flera gånger, och hann även äta sin lunch som jag spred ut åt honom inom linans räckhåll så han kunde gå runt och knapra.

Till slut kände jag ändå att det var bäst att vi reste på oss och började gå tillbaka ner mot bilen på Anderssjöåfallets naturparkering. Men vi gick i ett ostressat tempo och jag njöt verkligen av varje stund uppe på heden.

Nervägen går genom fjällbjörkskog

Efter att vi vänt följde vi samma stigar och små vägar tillbaka mot Anderssjöåfallets naturparkering. Men istället för att gå nerför alla trappor (och möta alla som var på väg upp) gick vi stigen ner mot parkeringen genom ljuvligt grönskade fjällbjörkskog.

Denna tur, även utan vår utflykt ut på fjällheden, är en som jag verkligen rekommenderar till alla som någon gång befinner sig i området. Och den passar både gammal och ung.

Och så lite länkar

Till sist kan jag tipsa om en av Funäsfjällens guldturer (länk) som jag gick delar av denna dag. Den kallas kort och gott Anderssjöåfallet, har nummer 558 och är 6 km lång. Dessutom tycker jag att en länk till Tänndalens webbsida är på sin plats. Och såklart mitt eget inlägg om Anderssjöåfallet vid tre olika årstider.

Vill du läsa fler inlägg från Härjedalen?

Här hittar du alla mina blogginlägg från Härjedalen