Svansjökläppen – enkel topptur i Funäsfjällen

Innan vi åkte hemifrån hade jag läst på ordentligt om olika turer i Härjedalen. Därför hade jag full koll på vilka korta, mellanlånga och långa dagsturer vi kunde välja mellan. Den första dagen var det grått och blåsigt, och regnet hängde i luften. Men SMHI lovade att det skulle vara uppehåll, så vi bestämde oss för att gå en av de kortaste turerna – den upp till Svansjökläppen. En biltur på drygt 20 minuter från vårt boende i Fjällkällan, strax väster om Funäsdalen.

En betalväg går ända fram till Svansjökläppen

Vägen fram till Svansjökläppens parkering är en betalväg. Något som varken jag eller Lars stött på innan. Men det var bara att följa instruktionerna och swisha 40:- till angivet nummer. Sedan rullade vi sakta iväg på den ytterst smala och gropiga grusvägen. Strax nådde vi en bro där en skylt upplyste om att vi åkte över på egen risk. Sedan gick vägen brant uppåt, och vi följde slaviskt skyltarna som uppmanade oss att köra på 1:ans växel. Tyvärr tänkte jag inte på att fota (jag körde ju), men det var en upplevelse i sig att ta sig upp till fjällparkeringen.

Men väl där fylldes jag av förundran över platsens skönhet. Även om vi bara hade stannat på parkeringen skulle vi fått en fin upplevelse. Kanske kunde vi ta med tonåringarna dit på fika eller middag någon dag senare under veckan?

Uppåt i stark motvind

Från parkeringen går det stigar i olika riktningar och vi valde en av dem som ledde raka spåret mot den närmaste lilla toppen på Svansjökläppen. Även att stigen var flitigt använd så var den inte söndertrampad. Och trots att det var fullt med bilar på parkeringen så kändes det inte trångt på leden. Vinden ven runt oss, och när vi kom upp på den första platån ökade den rejält.

Platån är cirka 400 meter lång och sedan kom en andra stigning innan vi nådde toppen på 1.125 meter över havet. Vid det här laget blåste det så rejält att jag inte ens hörde av Lars sa. Dessutom hade det börjat regna! Tack och lov för riktiga ytterkläder!

Baksidan av Svansjökläppen var magisk

På grund av vädret var det svårt att se så mycket från toppen. Men när vi valde att gå ner på baksidan av kläppen istället för att gå samma väg som vi kom öppnade sig vyerna framför oss. Så långt vi kunde se (för alla moln som var i vägen) fanns berg och sjöar.

Trots att mitt humör inte var på topp njöt jag av turen. Delvis gick vi i zick-zack neröver fjällheden på sidan av berget, och delvis följde vi stigar vi ”sprang på”. Flera snöiga fjälltoppar skymtade mellan molnen, och jag såg också bland annat sjön Bolagen dit jag hade planerat en tur senare i veckan. Jag visste inte då att jag inte skulle hinna med det.

Tillbaka mot bilen längs fina stigar

När vi kom längre ner svängde vi av mot söder och gick ovanför Svansjön. Här ansluter flera stigar som man kan följa till exempel till Vättafjället, Storvigeln eller hängbron vid sjön Bolagen. Även denna sista bit av vår tur erbjöd enkel och vacker vandring.

Sammanfattningsvis skull jag säga att detta är en tur lämplig för familjer. Även att inte våra barn (som ju är lite större) inte hade lust att följa med oss. De gick definitivt miste om något. Om jag får möjlighet att åka tillbaka till området i framtiden ska jag definitivt gå någon längre tur och utgå från Svansjökläppens parkering. Området är bedövande vackert – även i oväder.

Användbara länkar för att läsa mer om Svansjökläppen

Vid Svansjön mellan Hamra och Fjällnäs i Härjedalen kligger Svansjökläppen, 1.125 m.ö.h. Om du svänger av RV84 och följer smal och brant betalväg (se mer i inlägget här ovanför) kommer du ända upp till fjällparkeringen.

Så här skriver Funäsfjällen om denna topptur (länk).
I boken ”Fjällvandra i Härjedalen” är detta tur nummer 4, och den beräknas ta en timme att gå.

---

Vill du läsa mer om Härjedalen?

>>>>> Länk till alla mina blogginlägg från Härjedalen