Ålsjön – ett fågelparadis

För ungefär två veckor sedan besökte jag ett av mina favoritutflyktsmål, Ålsjön, och det blev ren lycka. Isen låg fortfarande på fågelsjön, och där hade flera hundra sångsvanar (Cygnus cygnus) samlats för att rasta. Det var så härligt att se alla dessa vackra fåglar, mina favoriter.

Nu, ett par veckor senare, tänkte jag att det skulle vara trevligt att besöka området igen och se vad som hade hänt. Så vi for tillbaka till Ålsjöns naturreservat, strax söder om Söderhamn i Hälsingland, och jag var minst sagt förväntansfull. Jag hade i och för sig hört att stordelen av svanarna dragit vidare, men det kunde ju ha kommit andra fåglar.

Ålsjöns naturreservat är en riktig pärla, med sjön, våtmarker och skog. Sjön är grund och näringsrik, mer än 60 fågelarter häckar regelbundet där och mer än 200 arter har observerats i området. Det är mycket lättillgängligt, beläget alldeles intill E4, det är skyltat vid avfarten. Längs sjön finns en trätrottoar, och efter ca 500 meter kan man vika av under E4 och ta en bred och fin stig till Ålsjöstugan med grillplats och närhet till ett handikappanpassat fågeltorn.
Just den här dagen nöjde vi oss med att följa trätrottoaren, men det tog sin tid trots att det är en kort sträcka. Det finns bänkar att sätta sig på, och vill man spana efter fåglar och plåta är det definitivt lämpligt att slå sig ner en stund.

Sjön är grund och vassrik, med små ”slamöar”, och tar man tid på sig finns det mycket att upptäcka. Nu såg jag grågäss (Anser anser) och kanadagäss (Branta canadensis), skrattmåsar (Larus ridibundus) och fiskmåsar (Larus canus) väsnades, och jag upptäckte också några skäggdoppingar (Podiceps cristatus) och knipor (Bucephala clangula) på avstånd. Och så var där en tofsvipa (Vanellus vanellus) som poserade så fint, årets första för min del.

Lite längre bort fanns ett gäng sångsvanar som inte låtit sig skrämmas bort av snövädret en vecka tidigare, och de hade sällskap av gråhägrar (Ardea cinerea), uppemot tio stycken.

Ett par kanadagäss härjade omkring, kanske var det en hane som uppvaktade en hona, men han verkade i så fall mest jobbig och hon såg ganska så besvärad ut. Men vad vet jag, kanske var det parbildning på gång och hopp om gulliga ungar lite längre fram.

För jag tänker absolut återvända om ytterligare några veckor. Jag vill ju så gärna återknyta bekantskapen med de minst sagt bråkiga sothönsen (Fulica atra). Så brukar det dyka upp svarthakedoppingar (Podiceps auritus) och krickor (Anas crecca) och annat fint. Det är en underbar fågelsjö.

På försommaren är det dessutom finare vegetation, nu var det bara vissen vass och skrabbiga kaveldun, men med grönska och förhoppningsvis lite mer värme blir det fint att komma dit igen, spana på fåglarna och ta en kopp kaffe på någon av fikaplatserna.

Och kanske, kanske får jag se örn igen. För två veckor sedan hade jag havsörn (Haliaeetus albicilla) på mycket nära håll, men då satt vi i bilen på väg hem och det är ju inte läge att stanna på E4 för att försöka plåta en fågel. Och vid senaste besöket var det nog en kungsörn (Aquila chrysaetos) som flög över oss, tyvärr på för långt håll för att få en bild. Men härligt var det, och härligt lär det bli nästa gång också.

För dig som vill veta mer om Ålsjön

Länk till Länsstyrelsens information om Ålsjöns naturreservat