Namn: Nicklas “Nicke” Svensson
Landskap: Blekinge
Projekt just nu: Går Blekingeleden
På denna etapp, Långasjönäs – Persgärde, bestämmer jag mig för att göra någonting helgalet – jag ska gå den som nattetapp i mörkaste januari! Spännande av flera skäl. Jag ska gå helt ensam, i och för sig inget ovanligt men det är en sak att gå dagtid och en annan att gå nattetid. Jag har aldrig vandrat på natten och snubbelrisken och risken att trampa fel är betydligt högre, med andra ord skaderisken skjuter upp några procent. Jag har ingen aning om hur terrängen ser ut eftersom jag aldrig har gått här förut. Vilka djur kommer jag att få se? I området är det gott om vildsvin, rådjur och älg. Jag har tänkt att vandra fredag, lördag, söndag med två övernattningar.
Jag tycker ändå att jag är rätt utrustad för uppdraget. Gedigen kraftig pannlampa och en mindre i backup om den stora skulle krångla eller få batterimuck. Jag blir avsläppt 19.15 en fredagskväll där jag avslutade min senaste vandring. Kollar så pannlampan fungerar som den ska och tar farväl av sambon. Jag ser när hennes billyse försvinner i mörkret och jag börjar min vandring mot Persgärde. Efter hundra meter in i skogen så tänker jag att detta ska bli spännande och undrar hur lång tid det tar innan jag stöter på det första vildsvinet?
Efter 5-10 minuter släpper spänningen och jag börjar komma in i ett slags ”night-flow”. Jag kan inte påstå att det var jobbigt för ögonen men visst gick jag betydligt saktare än jag skulle gjort dagtid. 14 kg i packning och jag ville inte snubbla!
Som sagt kropp och sinnen acklimatiserar sig efter en stund och jag traskade på i mörkret. Jag hoppades på att det skulle vara ledstakning på denna etappen. Hygglig skulle jag vilja påstå. Trots detta så lyckades jag missa en avfart och gick en hel kilometer fel innan jag upptäckte mitt misstag,tack vare den nya appen. Jag fick skylla mig själv och gå den syra kilometern tillbaka. Jag vandrade asfalterad väg och närmade mig några hus längs med vägen. Det fanns vägbelysning så för att spara på pannlampans batteri så släckte jag ner. Bara ett hundratal meter efter detta kom så den sväng jag missade. Så kan det gå..när man tror att man är smart! En uggla och en duva höll på att skrämma skiten av mig när de flög upp bara några meter ifrån mig. Duvan satt säkert och sov men Ugglan fattar jag inte, den borde hört/sett mig på minst hundra meters avstånd. Det var lite dis/dimmigt denna natt men inget som störde. Jag fick se en stor fin räv ute på en åker och så kom jag till ett märkligt ställe, Gamlebäcken. En stensatt bäckfåra med helt raka och lodräta väggar så långt jag kunde se i pannlampans sken. Häftigt!
Långa sträckor grusvägsvandring, jag pausade ett par gånger mitt ute i skogen och stängde av pannlampan helt. Trots det disiga vädret så var det stjärnklart och runt nollgradigt. Det var frost på löv o mossa. En fantastisk känsla måste jag erkänna att känna sig att få sitta på en sten mitt i natten och inga ljus eller ljud som stör, total frihet för en stund.
Jag gick fel ytterligare en gång men bara ett hundratal meter denna gången, vis av misstaget tidigare. Mot slutet av vandringen så kände jag mig rejält trött. Det var nog flera faktorer som spelade in. Jag hade varit uppe tidigt på morgonen, jobbat hela dagen, började inte vandra förrän vid 19 tiden på kvällen och nu var klockan halv ett på natten. Jag funderade på att slå upp tältet och knoppa in men tog upp appen/kartan och såg att jag bara hade cirka 1.5 kilometer kvar till vindskyddet vid Persgärde så jag bestämde mig för att traska vidare. Till slut så nådde jag målet och vindskyddet såg helt nybyggt ut.
Det fanns som tur väl lite ved kvar som skulle räcka till en kvällsbrasa och så fick det bli. När det brann på bra så fixade jag i ordning underlag och sovsäck längst in i skyddet. Värmde mig vid brasan och tog lite medhavd rökt korv från ett lokalt rökeri. Lite vatten och sedan var det dags att knoppa in. Klockan var över ett på natten. Jag hade vandrat i nästan sex timmar och bara avverkat 1.6mil. När jag låg insvept i min sovsäck och sömnen sakta sänkte sig så hörde jag minst två olika Kattugglor alldeles i närheten som hoade. En räv skrek andra sidan sjön i jakt på partner och till denna ljuva musik somnade jag.
Tidigt på morgonen, trodde jag, väckte jag av stöveltramp i makadamen utanför vindskyddets område. Jag vaknade med ett ryck! Där stod en man med hund. -Oj, väckte jag dig? Mmmmm, ja svarade jag sömdrucken. Godmorgon, vad är klockan. Snart tio svarade han glatt. Vi pratade en liten stund sedan blev hunden otålig och han gav sig iväg. Jag hade sovit länge men det spelade ingen roll, jag hade sovit gott!
Utrustningen jag hade denna natt var en kraftig pannlampa och en mindre i backup samt en Backup GPS om i fall telefonkartan skulle strula eller lägga av.
För dig som vill veta mer om etappen Långasjönäs – Persgärde
Etapp 7 av Blekingeleden är 14,2 kilometer och går mellan Långasjönäs och Persgärde.
Länk till Naturkartans information om etapp 7 av Blekingeleden, Långasjönäs-Persgärde
Övriga inlägg om Blekingeleden
Länk till förteckning över inlägg om Blekingeleden här i bloggen
Namn: Nicklas “Nicke” Svensson
Landskap: Blekinge
Projekt just nu: Går Blekingeleden
Att vandra på natten måste vara en upplevelse i sig. Enda nackdelen är att man inte ser allt det vackra man går förbi. Men helt klart något annorlunda än det man är van vid! 🙂
Ja helt ärligt så var det sjukt spännande OCH utmanande. Jag var nog dubbelt så trött som jag brukar vara efter den distansen. Men det var roligt och ingenting jag skulle vilja ha ogjort.Ja man tappar naturligvis utsikten som man ser i vanliga fall men det kan vara värt det en sträckning 🙂
Jag kan tänka mig att du blev trött av det. Alla sinnen får ju vara på helspänn hela tiden du är i rörelse! Tack för att du delade med dig.