Att utforska ett nytt hemomkring är alltid lika spännande. När jag kommer till en ny plats som jag vet att jag kommer att vistas på en tid, eller återkomma till, blir jag som ett barn på julafton. Jag vill helst öppna “alla paketen” (upptäcka allt med platsen) direkt!
Läs mer
Min absoluta favoritblomma under våren är backsippan, men efter idag är den hotad på förstaplatsen. Jag har nämligen haft den stora turen att få se mosippa (pulsatilla vernalis) – för första gången någonsin.
Läs mer
Sista fredagen i mars bestämde jag mig för att det var dags för en utgång efter jobbet. För det kan man ju göra enklare nu när det är ljusare längre om kvällarna.
Läs mer
Den här vintern blev väldigt ovanlig. I södra Hälsingland brukar vi ha en hel del snö, men inte i år. Lite vitt runt jul, och så en snödämp i början på mars, men annars var det barmarksvinter. Konstigt. Så vi bestämde oss för att uppleva lite snö och bokade en stuga i Grövelsjön i nordvästra Dalarna nu i mitten på mars. Maken ville åka skidor och hundarna ville ha snö att busa i, så vi for iväg, förväntansfulla.
Läs mer
Jag har en förkärlek för att pröva nya vägar och stigar när jag är ute. Jag frågar mig ständigt “Vart leder den där?” och “Vad finns där borta?”. Tack vare denna ständiga nyfikenhet hittade jag ett stenbrott idag.
Ibland har man förmånen att bli guidad av någon i ett område man annars aldrig skulle vetat om. Som i lördags, när Tord visade mig naturvårdsområdet Saxiska Schweiz strax utanför Eksjö. Ett fantastiskt fint utflyktsmål måste jag säga!
Läs mer
Nyårslöfte 2020 – en utenatt i månaden / Mars: “I vindskydd på Herrestadsfjället”
Med lätthet i både sinne och steg lämnar vi bilen för en tvådagars tur på Herrestadfjället. Solen skiner från klarblå himmel, säckarna är lagom tunga, stigarna mestadels torra och fina och leder oss i trolsk skog – från den ena vackra skogssjön till nästa.
Läs mer
För blomnördar som mig själv är våren en helt underbar tid. Att efter den mörka vinterperioden se hur det sakta sakta börjar titta upp små gröna blad och små färgklickar i form av blommor är som rena rama porren. 🙂
Läs mer
Linköping kryllar inte av rundleder direkt, det vill säga vandringsleder som börjar och slutar på samma ställe. Men då och då hittar man nya guldkorn! Jag använder ofta Naturkartan för att hitta vandringsleder, och Rådslaleden hittade jag där.
Läs mer
Förra helgen hade jag tänkt gå höglandsleden från Ädelfors till Ingatorp, och sovit över i vindskyddet i Bjälkerum. Eftersom min dotter blev sjuk åkte Mari, jag och hundarna bara ner till Ädelfors och gick en liten del av denna sträckan innan vi vände så att jag kunde åka hem (se inlägget här). Jag bestämde mig då för att gå etappen denna helgen istället. Vad jag inte visste när jag fattade det beslutet var att våren skulle begravas under en decimeter snö på fredagen.
Läs mer
Runsten Sm 96 är den sten som hittills har berört mig mest. Tord och jag kom strövande i skogen fram till stenen och det var en nästan magisk känsla när vi fick se den. Mitt i skogen. Längs en liten skogsväg. Med porlandet från en bäck i bakgrunden. Och framför allt – inga skyltar som pekade ut platsen.
En av de bästa och vackraste etapperna hittills på Blekingeleden blev etapp 9 mellan Järnavik och Ronneby brunn! Omväxlande vandring och när man väl kommer in i skogen så slås jag av hur fantastiskt vårt fina landskap är. På sina håll skulle man kunna tro att man var hundra mil norrut.
Läs mer
På etapp 8 av Blekingeleden (Persgärde-Järnavik) märker man att landskapet sakta förändras och man går från skogslandskap till kustlandskap. Man märker att det är gammal sjöbotten man vandrar på. Runda bergsknallar omgivna av leråkrar. Stora ekar börjar på sina ställen skymta med kraftiga stammar.
Planen för idag var att åka till grannkommunen Vetlanda för att börja beta av deras etapper av höglandsleden. Nu blev det inte särskilt långt vandrat – vi blev nämligen distraherade av alla vårtecken som dök upp längs leden.