Första vandringen, och dess lärdomar

 

Jag tänkte att mitt första inlägg skulle handla om ”min första vandring”. Jag har alltid varit ute i skog och natur men nu hade jag fått för mig att jag ensam skulle packa vandringsväskan och gå på en vandringsled. Väskan packades tung med sovsäck, liggunderlag, stormkök och mat för två dagar, för tänk om, tänk om jag skulle hitta ett vindskydd där jag skulle kunna sova över en natt. (Nej jag hade aldrig tidigare sovit i vindskydd. Nej igen, jag har aldrig sovit själv utomhus. ). För övrig kännedom om mig så är jag mörkrädd och har ett uruselt lokalsinne.

Passande nog så skulle min första vandring ske här i Linköping längs Östgötaleden, trots att jag på den tiden (tidig sommar 2018) bodde i Jönköping. Starten var i gamla Linköping och i Bjärka-Säby skulle det (enligt min plan) finnas antingen ett vindskydd eller en buss tillbaka till stan. Jag har idag tagit reda på att denna sträcka är ungefär 25km lång, det visste jag inte då!

Jag hade kollat kartan, försökt ringa ansvarig för att fråga om tillgängliga vindskydd samt frågat närliggande turistinformation om papperskarta till leden. Av vad jag förstod fanns bara en digital karta där vindskydd ej var markerade. Men jag hade fått höra att vindskydd fanns det gott om. Jag ansåg mig vara väl förberedd.

Väskan åker på och jag ramlar nästan baklänges av tyngden. Men vädret är fint och jag är för första gången i friluftsmuseet i gamla Linköping. Till området har gamla byggnader förts och man kan strosa omkring bland gamla boningshus, postkontor och lanthandlar. Det finns mysiga fik, hantverksbutiker och flera museer, personalen är klädd tidsenligt. Och, det finns en cloettabutik som har utförsäljning. Har man vägarna förbi Linköping eller ska visa upp staden för besökande svärmor är det väl värt ett besök.

Lånad bild från: https://visitlinkoping.se/
Bild från visitlinkoping.se

Jag hade bestämt mig för att jag skulle vara nära naturen och bara ta upp mobilen för att kolla kartan i nödfall. Efter några hundra meter åker mobilen upp: jag har tappat bort de orangea markeringarna! Jag fick gå tillbaka men jag skrattade åt min egna oförmåga. Väl på leden igen bestämmer jag att jag ska öva på gångertabellen eftersom jag fått klart för mig att den inte längre sitter som ett rinnande vatten. Det övergår snabbt till att jag istället börjar sjunga om elefanter som balanserar på spindeltrådar, jag tror att jag kommer till omkring 15 när jag börjar tycka att det är hemskt mycket hus omkring mig. Mobilen åker upp. Leden hade delat på sig utan att jag märkt det och jag hade hållit vänster när jag skulle hålla höger. Nu med ett fast grepp om mobilen börjar jag ta mig tillbaka till leden. Jag kommer på leden igen vid Tinnerö eklandskap, ett fint område med många vandrare, motionärer och strövare. Jag har hunnit med att besöka området igen och det tycks bland annat passa för promenad, löprunda och kafferast, även om jag själv främst fokuserat på det senare.

Här någonstans går jag bort mig, igen.  Men denna gång var det eventuellt inte enbart mitt fel, vi var flera som funderade på var leden egentligen fortsatte…däremot kanske de andra valde rätt håll. Jag vet ärligt talat inte var jag gick, men det var fina hagar och jag hade emellanåt gott sällskap av kossor.

Här hittade jag äntligen en karta där jag förstod var jag var och var jag borde gå. Jag hade nog börjat följa röda stolpar istället för orangea.
Här hittade jag äntligen en karta där jag förstod var jag var och var jag borde gå. Jag hade nog börjat följa röda stolpar istället för orangea.

Det blev inte alls den naturnära upplevelse som jag tänkt mig

Jag kan som ni förstår inte ge leden i sig en rättvis bedömning, jag gick eventuellt någon kilometer extra här bland kossorna men kortade av leden på andra ställen. Utan istället kan jag nämna några lärdomar.

Jag hade tittat upp ungefär när sista bussen skulle gå, det vill säga: jag hade en tidspress samt var fast besluten att nå mitt mål. Att ha en tidspress utan att vara införstådd med hur lång sträckan egentligen är, det är högst oklokt. Jag stannade inte och åt något av den maten jag hade med, jag tog två mindre stopp (ca 10 minuter) för att äta russin och nötter. Jag gick alltså mer eller mindre nonstop i nästan åtta timmar, utan att fylla på med energi. När jag väl kom fram har jag så ont i fötterna att det strålar långt upp i benen och tårarna är nära. Framme vid slottet i Bjärka-Säby finns inget vindskydd där jag trott och här släcks det sista lilla hoppet om att jag skulle kunna spendera en ensamnatt i vindskydd.

Det blev inte den avslappnande och naturnära upplevelse som jag tänkt mig. Jag skulle stanna vid enslig sjö och njuta av fågelkvitter. Istället sprang jag på så snabbt benen orkade och hoppade högt varje gång en osynlig fågel prasslade i buskarna. Slutkörd och utan energi satt jag hoppsjunken på bussen och just där och då var jag besviken och ledsen. “så här skulle det ju inte vara”. Idag är jag stolt över min utflykt och tänker tillbaka på det med glädje. Och visst ska jag gå här igen, och ge den en ärlig chans!

För att vara mer förberedd för mina utflykter har jag numera:

Laddat ner tre viktiga appar/verktyg:

  • Lokalsinne, en kartapp där mindre skogsvägar och större stigar finns med, även vissa vandringsleder är markerade. Din position avslöjas av en röd plupp, denna app gör att även jag vågar avvika från de markerade stigarna emellanåt. (tydligen finns denna endast för Android).
  • Naturkartan, här finns all möjlig information om naturreservat, vandringsleder och utflyktsmål.
  • Vindskyddskartan, mitt numera viktigaste verktyg. Här finns tusentals vindskydd markerade på kartan, med tillhörande foton och beskrivning av vindskydden. Läs mer i facebookgruppen: Vindskydd i Norden.

Gått med i peppande, inspirerande facebookgrupper, så som:

  • Vandringsleder i Sverige
  • Kvinnliga äventyrare
  • Friluftskvinnor

Packar lättare

Och så packar jag lättare. Eller jag försöker i alla fall packa lättare. Och, man har alltid tid för en fika!

Även här en ensamtur i Tinnerö Eklandskap.

PS. Min sambo hade sagt att sista bussen hem går 20.35. Jag inser att jag hinner ta ett snabbt dopp, kanske kan jag skölja bort en del av besvikelsen. 20.22 ringer han och frågar om jag är vid bussen, det var nämligen 20.25 bussen skulle avgå. Med badkläder på, ryggsäcken på ryggen samt kläder och skor i famnen springer jag på smärtande fötter mot bussen. Jag hann med. Slutkörd sitter jag på bussen, tårarna går inte riktigt längre att stoppa och ett femårigt barn kollar lite konstigt på mig.

…dagen efter upptäcker jag att jag glömt plånboken på bussen. DS.

För dig som vill veta mer om Tinnerö eklandskap:

Länk till Länsstyrelsens information om Tinnerö eklandskap naturreservat
Länk till Linköpings kommuns information om Tinnerö eklandskap

Taggat , , , , , , , , , ,

5 kommentarer till “Första vandringen, och dess lärdomar

  1. Förlåt, jag måste erkänna att jag skrattade några gånger när jag läste ditt inlägg. Tack för att du bjuder på dig själv på det här sättet. Det är en bra och viktig berättelse, som säkert många delvis känner igen sig i (även om få skulle erkänna det). 🙂 Härligt att du lärde dig en massa som gör att nästa tur blir bättre!

  2. Vilket äventyr! Men trist att det inte blev som du hade tänkt dig, men minnesvärt ändå 😛
    Det är kul att läsa om då jag själv bodde i Linköping för nåt år sedan och känner till Gamla Linköping, Tinnerö och Bjärka-Säby 🙂

  3. Vilken härlig text, det blev ju ett rejält äventyr. Och din text kan säkert peppa andra och ge bra tips.

  4. Vilken härlig berättelse om ditt första vandringsäventyr! Jag kunde riktigt se framför mig när du klev på bussen i blöta badkläder.
    Kämpigt då, men en rolig historia efteråt.
    Tack för att du delar med dig.

  5. Asså exakt såhär kommer GARANTERAT min första ensamvandring bli – haha- men har bestämt att rädslan för att ”misslyckas” inte får stå i vägen längre, längtar så – och tack för att du får mig att inte känna mig lika ensam – en lär medans en lever – eller hur!

    Tack för att du delar med dig

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *