I Sverige finns mängder av runstenar och andra fornlämningar. Ofta ser man de där skyltarna när man förflyttar sig längs vägarna, men hur ofta tar man sig tiden att stanna upp, faktiskt svänga av och titta vad det är som finns där?
juli 2019
Knutstorps naturvårdsområde
Igår eftermiddag skulle jag få följa med min egen blomguide, eller mentor, till ett av hans ställen (Knutstorps naturvårdsområde) där han hoppades få chansen att visa mig den säregna blomman gyckelblomma som jag aldrig hade sett.
Fjärilsrestaurangen
Medan jag strosade runt inne i trädgården kom jag fram till något som jag inte sett innan: En fjärilsrestaurang med vitlysing, stjärnflocka, purpursolhatt, röd kärleksört, rosenstav, blå bolltistel, humlesuga, hampflockel och fackelblomster på menyn!
Tälta i trädgården
Min 12-åriga dotter är just nu inne i en fas då hon absolut inte vill vara ute. Hon förklarar det som ”Att vara ute är som att äta samma mat hela tiden – det blir trist”, och jag kan faktiskt både förstå och köpa hennes resonemang.
När semestern tar slut
På måndag börjar jag jobba igen, och tiden jag kan vara ute kommer att krympa ordentligt. Men jag vill fortsätta vara ute. Jag vill fortsätta utforska nya platser. Jag vill fortsätta leta upp ”nya” växter, och återbesöka mina favoritställen.
Ångermanländsk blomsterprakt
Jag bodde i Örnsköldsviks kommun 1985-2008. Min upplevelse var att det knappt växte några blommor alls där så det var med stor förvåning jag och mina ”blomnördsögon” gjorde den ena fantastiska upptäckten efter den andra förra veckan.
Ny länk – Göta Äventyr
På sidan ”Övriga länkar” finns nu en ny länk som går till Göta Äventyr som anordnar vandringar med övernattning och grundläggande friluftskunskaper – vilket jag kan rekommendera eftersom jag själv nyligen deltagit i en av deras kurser.
Skuleskogens nationalpark
Första gången jag var här var 1985 då jag var nyinflyttad Ö-viksbo kunde man gå från entré nord till Slåttdalsskrevan tur och retur utan att möta någon – eller bara någon enstaka vandrare – till skillnad från nu då det är ett av de populäraste vandringsstråken i Sverige.
Rotsidans naturreservat, Höga kusten
Ett av mina paradis: ”Rotsidan är en fyra kilometer lång och låglänt kuststräcka, med vackert slipade och plana diabashällar. Här befinner du dig bland vindpinade kusttallar och dvärgvuxna granar. Området är lättillgängligt.” säger Länsstyrelsen.
Vändåtbergets naturreservat, Örnsköldsvik
Jag är inte så mycket för att gå de leder som det skrivs och pratas om mest. Jag vill bara uppleva naturen och njuta av den i all stillhet. Men nu råkade jag hamna på ett ställe som faktiskt finns med på en topplista – listan över helt tysta platser i Sverige!
Stockholmsgata naturreservat
Jag är höjdrädd. Jag får i alla fall svindel av höjder och ett sugande obehag i magen, så jag misstänker att det är höjdrädd jag är. Detta vet min vän om mer än väl, men trots det hade han planerat in en utflykt till ett ställe där jag verkligen fick sätta mig själv på prov.
Trolltjärn naturreservat
Trolltjärn. Redan namnet på naturreservatet skapar förväntningar av magi och mystik, och de förväntningar jag hade på området uppfylldes med råge när jag hade chansen att få besöka det på väg till ett mer känt reservat, Stockholmsgata.
Kålhuvudets naturreservat
Hur många favoritplatser kan man ha på jorden? Efter att jag fick övernatta och gå rundslingan som finns i Kålhuvudets naturreservat, Västernorrland, blev jag helt såld på det vackra området där känslan av orörd natur är maximal.
Packdags igen
Jag åker norrut mot Örnsköldsvik/Höga Kusten inatt och kommer förmodligen att sova i övernattningsstugor och vindskydd längs lederna ända tills jag åker hem på måndag, så det kommer nog att bli rätt tyst här på bloggen de närmaste dagarna.
Ny länk – Vandringsguiden
På sidan ”Platser att utforska” finns nu en ny länk som går till Vandringsguidens sammanställning över Sveriges vandringsleder. Lederna är grupperade per landskap, är listade med kort beskrivning och ofta även med en länk. Mästerligt!